fredag 4 september 2020

Ett liv fyllt av mening

Allt fler människor på vår jord

En av huvudförklaringarna till varför vi blir allt fler människor på vår jord är att allt fler människor i genomsnitt lever fler år. Anledningarna till det är många. Inte minst är det att vi insett hur viktigt det är med god hygien, medicinteknikutvecklingen och läkemedelsutvecklingen. På väldigt många sätt är det fantastiskt att den korta tid vi får leva i genomsnitt blir längre för fler. Även faktumet att hundratals miljoner människor i Asien, de senaste 20 åren, blivit medelklass bidrar starkt till att vi blir allt fler. 

För en vecka sedan deltog jag i en mycket intressant diskussion med fem +80 åringar som ondgjorde sig över två saker kopplat till det senaste Coronapaketet inom EU. De hade uppenbarligen pratat om det här tidigare. De tyckte att det var sjukt att Sveriges befolkning  ska betala mycket mer för att vi på statlig nivå anses vara ett av EUs rikaste länder. De menade att två viktiga variabler var till stor svensk nackdel. Den ena är att vi har en högre pensionsålder än många av de övriga länderna. Den andra att vi betalar högre skatter än de flesta övriga. Jag tycker att deras invändningar är mycket relevanta och undrar om det är perspektiv som Sveriges regering lyfter fram när de förhandlar. Om högre pensionsålder ses som en konsekvens av att vi är allt fler äldre som mycket längre än tidigare är fullt dugliga att arbeta är det bra. Huvudskälen som anförts för att höja pensionsåldern har dock varit att pensionssystemet inte annars kan finansieras. Personligen tycker jag att vi måste bli mycket bättre på att inkludera våra kloka äldre mycket mer i allt värdeskapande som sker. För att det ska vara attraktivt för enskilda äldre äldre invånare måste vi få stopp på åldersdiskrimineringen och vi måste skapa hållbara anställningsformer som gör arbetsgivarkostnaderna rimliga. 

Att få åldras är fantastiskt och för varje år vi får blir de flesta av oss erfarnare och klokare. Alternativet till att åldras är att dö. Personligen uppskattar jag det liv jag fått och lever gärna så länge som min kropp och hjärna fungerar rimligt bra. Det gäller allt fler äldre. Med den åldersutveckling vi har kommer samhällen som inkluderar den åldrande befolkningen mycket bättre i värdeskapande aktiviteter, och i det fortsatta samhällsbyggandet, att bli vinnare. Det är sjukt att inte bättre ta till vara all den kompetens och all den klokhet som ålderdomen innebär. Bara genom att värdera våra äldre bättre kan vi också klara av att vända de demografiska problem som många inom politiken idag ser. Att så länge som möjligt vara en del av värdeskapandet i våra samhällen innebär med säkerhet att man också håller sig friskare. Det är en positiv samhällsekvation. När jag talar om att vi som samhälle behöver bli bättre på att inkludera människor i samhällsbygget tillhör många av våra äldre dem som måste inkluderas bättre.

Peter Santesson, krönikör i Dagens Samhälle, skriver läsvärt nedan.

"Varje tidningsläsande människa vet att Sveriges befolkning blir allt äldre. Men vad betyder det mer konkret? Vad menar man ens med ”äldre”? En relevant gräns brukar dras vid 80-strecket. När det passeras blir man det som kallas ”äldre äldre”. Ungefär där blir det vanligare att övergå från att vara rätt pigg pensionär till att bli gammal mer på riktigt."

"Om man fungerar som jag gör så är det framför allt gruppen äldre äldre som man ser framför sig när man hör att Sveriges befolkning blir allt äldre. Då kan man tro att samhället sedan många år redan skulle vara i gång med att hantera en stor tillväxt av andelen äldre äldre, åldern då kroppen sviker och man får svårare att röra sig, åldern då fler börjar få skäl att fundera på hur länge man kommer att kunna hantera sin vardag utan hjälp. Ur ett kommunalt perspektiv är det en betydande skillnad på yngre och äldre äldre. Före 80 är andelen med omsorgsbehov blygsam, men den ökar rejält åren efter 80-årsdagen."

"Så vad har hänt med andelen äldre äldre i Sverige? Det här är en fråga som jag har testat på omgivningen under sommaren. År 2000 var 5,1 procent av Sveriges befolkning 80 år eller äldre. Om man inte har något särskilt skäl att hålla koll på området är det ingen siffra man känner till. Men givet den utgångspunkten, vad har hänt med andelen äldre äldre under 00- och 10-talen? Hur hög är andelen äldre äldre i dag? Pausa läsningen här och gissa, så kommer svaret längre ned."

"I själva verket har andelen äldre äldre bara ökat från 5,1 procent år 2000 till … 5,2 procent år 2019. Andelen har faktiskt knappt förändrats alls. Visst har de blivit fler, men hela befolkningen har också vuxit. Och även om allt fler lever allt längre är inte trettiotalistgenerationen ovanligt stor, så åldringsboomen har dröjt. Vi har ännu inte känt av fenomenet på riktigt."

"Den åldrande befolkningen har hittills handlat om yngre äldre, den pigga gruppen mellan 65 och 79 som normalt sett klarar sig fint utan offentlig omsorg. Från och med i år är det dock den stora generationen fyrtiotalister som kliver över till att bli äldre äldre. I åratal har vi talat om den åldrande befolkningen. Men egentligen har det mest varit ett demografiskt prognosfenomen, ett utropstecken borta vid i horisonten. Nu är det dags, och det gör mig lite oroad."

https://www.dagenssamhalle.se/kronika/aldringsboomen-ar-har-och-det-gor-mig-lite-oroad-33211


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar