Skrota bidragssystemen

Snabbrörlighet och konsensus
Hur rör man sig rimligt fort med förankring? Har Sverige varit duktiga på just det tidigare? Har svenskar varit särskilt duktiga att bygga lösningar från ax till limpa? Ja, det vill jag påstå. Centerpartiets och Socialdemokraternas folkrörelser gjorde stor förankringsnytta. Svensk ingenjörskonst, konsensusambition och pragmatism har gjort just svenskar imponerande duktiga på att skapa väl fungerande system. Olika system både för att affärsmässigt utnyttja möjligheter och för att administrera offentlig verksamhet.

I en föränderlig värld krävs också anpassningar av system eller helt nya då ny teknologi helt skapat förutsättningar att göra det som tidigare inte var möjligt. Är det politiska systemet duktiga på att se växande och allvarliga problem? Om svaret är ja, varför har en liknande utredning som bifogad, om hur våra bidragssystem mjölkas av mer eller mindre organiserad brottslighet, inte gjorts tidigare? Länge har det varit uppenbart att liknande piratverksamhet pågår. Problem måste lösas! Man måste våga och orka ta i liknande problem även om man som i LSS-debatten får en del debattörer emot sig som opportunistiskt försöker vinna sympatipoäng på att påstå sig bättre stå upp för våra svagaste. Grova stölder från våra bidragssystem avsedda att stötta våra svagaste måste kraftigt bekämpas! Både för att försvara möjligheten att bra stötta våra svagaste men också för att bekämpa farlig organiserad brottslighet! Hur kan det vara svårt att förstå? Hur kan problemlösning av allvarliga problem gå så sakta som i dagens Sverige? Vinner man inte val genom problemlösning? Är det så dumt att om en person inte själv ser eller upplever stora problem, då finns de inte. Även om de utifrån fakta beskrivits väl.
http://da.se/2017/02/brottsligheten-hotar-systemet/

C problem och lös dem
Till skillnad från en del partikamrater anser jag att systemtänkande är något positivt. Det är svårt, komplext och kräver mycket samarbete för att bli framgångsrikt. Lyckas man så är belöningen stor. Stora delar av svenska företagsframgångar är just framgångar för en bra affärsidé satt i ett systemsammanhang. En av de tidigaste lärdomarna jag fick av min mentor var just insikten i svensk förmåga att skapa bärkraftiga system. Framgångsrik ingenjörskonst kan man se det som. Som med allt kan man använda sitt kunnande till både bra och dåliga saker. Sveriges stora utmaningar kräver klar probleminsikt och systematiskt reformarbete. Eftersom regeringen inte genomför den migrations- och Integrationskonferens jag länge efterfrågat är det toppen att Tino Sanandaji nu faktabaserat beskriver läget i landet och kommer med egna förbättringsförslag. Kan de bli föremål för politiskt konsensusarbete för att lösa problem? Sannolikt inte, han är väl inte ansedd som PK av vissa....
https://ledarsidorna.se/2017/02/recension-av-tino-sanandajis-bok-massutmaning/

Hållbarhet
Är det generella sociala skyddsnätet värt att försvara? Vilka reformer krävs då kopplade till våra bidragssystem? Och hur kan man tro att det finns någon hållbarhet i liknande system om de som inte rimligen ska ha rätt till dem får rätt till dem? Ibland havererar system som tidigare fungerade väl. Då måste nya system skapas! Reformera bidragssystemen och reducera antalet bidragsformer till maximalt fem! Skrota de bidragssystem som finns och gör några få nya utifrån "ett vitt papper"! Det klarar vi! Vi är fortfarande väldigt duktiga på att skapa systemlösningar!
http://www.dagensjuridik.se/2017/02/har-papperslosa-som-haller-sig-undan-avvisning-ratt-till-bidrag-hfd-provar-fragan

Kvinnor, svenskt & ansvar

Finns könsskillnader?
Under många år har jag varit intresserad av ledarskapsfrågor och verkat som ledare i många roller. En evig fråga i Sverige är kvinnlig representation bland ledare och om män är sämre ledare än kvinnor, eller i snitt lika bra. Vad tror du? Det forskas om mycket men jag lyckas inte hitta någon forskning som trovärdigt, bl a rensat från faktumet att fler män än kvinnor är och har varit ledare, drar någon könsslutssats kopplat till ledare. Visst finns massor av studier om olika egenskaper hos oss människor. Egenskaperna som värderas hos ledarkandidater och ledare anses generellt avvika mellan könen. Visst är det härligt att män och kvinnor i grunden är olika. Om jag minns rätt har det initialt att göra med om man får en ytterligare X eller Y kromosom vid starten av livet. Vad är då ett bra ledarskap? Det finns en enorm massa åsikter om det men min slutsats är enkel. En bra ledare uppnår löpande och långsiktigt en verksamhets huvudmål. Inom näringslivet är det krasst lönsamhet och marknadsandelar som avgör framgång eller fiasko. Om man krasst, och rensat från absoluta tal, försöker dra en könsslutsats om kvinnor generellt sett är bättre ledare än män, vad tror du resultatet blir? Kan man tänka så? Handlar det inte enbart om individer och individuella egenskaper?
http://www.dagenssamhalle.se/100viktigaste2013

Kan den generella välfärden räddas?
Den mycket ansedda tidskriften The Economist gjorde nyligen en analys av Sverige. Omdömet var i stort fantastiskt. Artiklarna var väldigt positiva för i vart fall mitt ego MEN de lyfte fram vår Akilleshäl som allvarligt hotar vårt generella välstånd och det är vår oförmåga att få fram starkt växande nya företag som kan sysselsätta människor i svenska näringslivsjobb, runt om i Sverige, och inte minst kompensera att företag som Volvo Cars inte kommer att skapa fler nettojobb i vårt land.

Jag vet inte om jag skall skratta eller gråta åt de nationalistiska kommentarer som kopplas till Volvo cars ordförandes uttalanden om bolaget och vad han förväntar sig av detsamma. Han är ägaren och ägaren gör som hen vill så länge man följer relevanta lagar. Tyvärr försvinner hjärtat när det svenska majoritetsägandet lämnar tidigare svenskkontrollerade bolag. Tveka dock inte en sekund om att kinesiska affärshen gör det de tror ger mest pengar! Sannolikt tjänar en biltillverkare mer pengar om de lyckas sälja många fler enheter till välbeställda kineser. För att lyckas med det måste tillverkaren självklart matcha kinesernas smak. Är det svårt att förstå? Tveka heller inte en sekund om att ett svenskkontrollerat företag som t ex Ericsson fattar ständigt beslut som tar hänsyn till svenska välståndsambitioner, dvs Sverige finns i hjärtat och påverkar besluten. I Sverige måste vi bli betydligt bättre på att omsätta vår mycket goda innovationsförmåga i nya bärkraftiga företag som skapar nya väldigt viktiga jobb i vårt land!!! Jalla!! Jalla!! Det är bråttom.
http://www.di.se/#!/artiklar/2013/3/7/kommentar-katastrof-for-volvo/

Vinster under ansvar
För mig är det en självklarhet att all skattefinansierad verksamhet, där stor konkurrens kan säkerställas, skall konkurrensutsättas. Ideella organisationer, stiftelser och privata företag får mycket gärna utföra dessa tjänster så länge som de levererar det som beställts med efterfrågad kvalitet. Att ett företag gör vinst på en kvalitativ verksamhet det stör mig inte det minsta. Återigen under förutsättning att kvalitet som beställts levereras. För att inte bjuda människor som tror på offentliga monopol på för enkla poäng måste Alliansen införa krav på resultatbuffertar kopplat till alla skattefinansierade utförarenheter. Det är inte ok att en verksamhet flera år kan ge stora vinster och när förluster ett år uppstår så kan en ägare enbart sätta verksamheten i konkurs och vi skattebetalare tvingas lösa problemet. Inför någon form av resultatutjämningssystem kopplat till skattefinansierade verksamheter! Nu!
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/konkurs-utan-moral