Visar inlägg med etikett byggkostnader. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett byggkostnader. Visa alla inlägg

fredag 25 mars 2022

Underhåll och optimera

Vårda gjorda investeringar och frigör enorma bostadsytor

Dagens svenska politiska system har tappat väldigt mycket invånarförankring. De etablerade partierna är också väldigt partistyrelsestyrda, toppstyrda. Det vet alla som varit engagerad i ett av partierna som finns representerade i Sveriges riksdag. Brytpunkten från att vara folkrörelser till allt mer karriärverksamheter var 1970 talet. Då började allt mer skattepengar ösas över etablerade politiska partier och den offentliga sektorn växte i en våldsam fart. Tyvärr är en konsekvens av denna utveckling att allt för få av våra så kallade folkvalda ledande företrädare har en rimlig riktig arbetslivserfarenhet med sig i bagaget när de axlar viktiga politiska ledarroller. Det är en oklok ordning som på många sätt visat sig tydligt i Sverige. Bland annat genom att det pragmatiska perspektivet fått mycket mindre genomslag inom politiken till förmån för ideologiskt tänkande. Det är inte så konstigt när många politiska ledare saknar ordentligt praktisk erfarenhet från riktiga jobb. Ett sådant praktiskt perspektiv är att vårda det man har och att förstå värdet av att stimulera till kloka förändringar. 

På många sätt är vi dåliga på att förvalta gemensamma tillgångar. Till exempel skollokaler i Uppsala kommun har mycket att önska vad avser bättre löpande underhåll. Nytt, nytt och åter nytt står i för stor utsträckning i fokus för många. Nytt anses fint och blir monument för den egna tiden vid makten för en del. Inte minst ur ett miljö och klimatperspektiv är underhåll av det gamla och optimering av det befintliga bostadsbeståndet en klokare väg att gå än att ständigt bygger mer och mer kvadratmeter per person. Sverige tillhör de länder där invånarna har mest kvadratmeter per invånare. Det är klokt att använda alla dessa kvadratmeter bättre istället för att bara bygga mer och mer och mer innan det som finns utnyttjas bättre. En sådan fråga är till exempel hur vi frigör alla kvadratmeter som idag inte används för att ägarna anser att det är för dyrt med alternativen, och uppskattar de hittills långvariga värdeökningarna.

En professor från KTH, en forskare från Handels i Stockholm och flera andra mycket initierade människor skriver en mycket läsvärd debattartikel i Dagens Samhälle som jag bifogar nedan. Vi måste få ett bättre ledarskap inom politiken. Det är för mycket som inte sköts på ett ansvarsfullt och ekonomiskt klokt sätt.

"Den oberoende tankesmedjan Global Utmaning har i tre år fört samtal med aktörer på bostadsmarknaden om utmaningar och lösningar för att nå FN:s globala mål. Vi behöver tänka nytt! Det krävs en social bopolitik som utgår från människor - inte produktion."

"Bara genom en aktiv och samlad bostadspolitik kan vi lösa utmaningar som segregation, kriminalitet och klimatkrisen. Som rådgivare till Global Utmaning vill vi lyfta tre frågor som regeringen bör prioritera:

01.Utnyttja beståndet bättre. Ökat bostadsbyggande beskrivs ofta som lösningen på bokrisen: Boverket uppskattar att 59 000 bostäder behöver byggas årligen. Men det är ett för smalt synsätt. Det missar hur ineffektivt bostadsbeståndet utnyttjas i dag och förbiser de 50 000 hushållen i akut behov av bostad."  

"Det kommunala bostadsförsörjningsuppdraget är i dag ensidigt fixerat vid nyproduktion. Men det är resurskrävande och löser inte akuta problem. Hela beståndet måste involveras för att säkerställa en mångfald av upplåtelseformer och storlekar. Även åtgärder som läker uppdelade områden och stadsdelar måste ingå; det skulle motverka segregation och minska resursförbrukningen. För detta krävs en ny typ av platssamverkan där staten kan bidra genom att skapa incitament och tydliggöra kommunernas ansvar."

"02.Hela kedjan måste ta ansvar. Mellan produktion och förvaltning råder en uppdelning av ansvar. Byggherrarna står i regel för nyproduktion och förvaltar sällan den färdiga byggnaden. De saknar därför incitament att använda hållbara material, se över byggfusk och svinn och bygga till rimliga priser. Vi ser allt längre kedjor där huvudentreprenören har flera led av underentreprenörer. Det skapar en okontrollerad samt ekonomiskt och miljömässigt kostsam produktionskedja." 

"Byggfusk- och fel kostar svindlande 100 miljarder kronor per år. Under 2020 investerades 546 miljarder kronor i byggbranschen – alltså gick 18 procent av investeringarna förlorade. Det ger höga byggnadskostnader som i slutänden betalas av de boende. Kedjorna gömmer också kopplingar till organiserad brottslighet." 

"03.Bryt dödläget och skapa förändring. Bostadskrisen har förstärkt pandemins konsekvenser och riktat fokus mot sambandet mellan trångboddhet, socioekonomisk utsatthet och segregation. Men det finns ett möjlighetsfönster: lokalbeståndet behöver rustas upp samtidigt som nya möjligheter att jobba hemifrån påverkar vårt resande samt behov av service och rekreation. Tyvärr ser inte alla möjligheterna. Branschaktörer fortsätter att verka i silos vilket motarbetar en förändring av bostadspolitiken. Det som krävs är samverkan mellan bostadsbolag och kommuner samt engagemang från det lokala näringslivet och civilsamhället."

"Vi efterlyser därför ett statligt ramverk som uppmuntrar till nya typer av samarbeten och utmanar vedertagna idéer om hur bostadskrisen bör lösas. Bostadspolitiken är och måste få lov att vara en grundbult för att skapa ett socialt hållbart samhälle. Det vilar, menar vi, ett ansvar på regeringen att visa vägen för en sådan utveckling."

https://www.dagenssamhalle.se/opinion/debatt/bygga-nytt-ar-inte-losningen/



måndag 26 november 2018

Den farliga senfärdigheten

Hållbarhet
Det pratas mycket om hållbarhet. Social-, ekologisk- och ekonomisk hållbarhet. Mest om ekologisk hållbarhet. Det är inte orimligt om man ser det perspektivet som avgörande för allt annat. Kortsiktigt är dock Sveriges utmaningar social- och ekonomisk hållbarhet. I ljuset av det är det både provocerande och tragiskt att riksdagen och många kommuner inte snabbare anpassar sig efter en ny verklighet. Ett av mina viktigaste skäl till varför jag lånar ut mig som folkrepresentant till Uppsalaborna är att jag vill bidra till en bättre morgondag för de som lever just i det närsamhälle jag kan påverka. Jag hoppas att kommande generationer kommer att tycka att jag gjorde många goda insatser och att jag verkligen kämpade för samtliga tre hållbarhetsperspektiven, inte enbart ett. Och när man kämpar med de tre parallellt och ansvarsfullt uppstår ständigt målkonflikter. De målkonflikterna förväntar jag mig att vi politiker ständigt vågar debattera respektfullt och öppet om. De som låtsas som att målkonflikterna inte finns är antingen okunniga eller fega. Det är jobbigt att försöka se helheter och navigera bland många människors känslor och vissa politiska rörelsers dogmer. Att tycka fel i förhållande till överheten straffas. Hur många vågar frivilligt utsätta sig för straffrisker? Vilken amerikansk president var det som tydligt basunerade ut ”either you are with us, otherwise you are against us”. Inget utrymme för lite balanserat förhållningssätt där inte.

Hur länge har vi vetat om att det är stora strukturella problem på bostadsmarknaden? Redan för fyra år sedan när jag gjorde min nationella studieresa till flera utanförskapsområden kunde jag tydligt se och fick höra om trångboddhet, bristen på prisvärda alternativ, ökande kriminalitet och stora språkutmaningar. Vem som helst kunde enkelt se och uppleva samma sak som jag. Det är omöjligt att strunta i verkligheten om du gör en liknande studieresa som jag gjorde. Hur kommer det sig att vi ändå inte har ett kraftfullare program för betydligt bättre integration? Hur kommer det sig att vi fortfarande inte har planer och byggande av många bostäder till ekonomiskt svaga människor? Politiken har definitivt misslyckats med sin uppgift att se till sina invånares bästa. Och varje år ökar utmaningarna med tiotusentals nya krafter som vi betydligt bättre än hittills måste integrera in i det svenska samhället. Eller är det en massa parallellsamhällen som vissa ser som mångfaldsintressant?
Det är farligt när dogmer helt får ta över tänkandet. När en tanke blir mycket viktigare än alla andra. Vår tillvaro som människor och våra utbyten med varandra är inte så enkla.
https://www.synonymer.se/sv-syn/dogm

Anna Dahlberg skriver i bifogad artikel om några perspektiv på läget vi har på bostadsmarknaden. Oavsett i vilken föreställningsvärld du befinner dig uppmanar jag dig att på allvar ta till dig det hon skriver. Du som ser dig som så medmänskligt mycket bättre än många av oss andra tycker jag har en skyldighet att under någon vecka besöka de tuffaste utanförskapsområdena i Malmö, Göteborg, Örebro, Södertälje och i Stockholm. Man måste vara extremistiskt inne i sin egna bubbla om man inte efter en sådan utanförskapsturné inser vilket svårt och allvarligt läge vi har. I vart fall om man vill leva i ett land där våra barn får en rimligt jämlik bildningschans i livet och där den lägsta levnadsstandarden är anständig. Om man tycker det är ok med ordentlig fattigdom och hopplöshet bland 25-35% av befolkningen förstår jag att man inte bryr sig.
"Antalet asylsökande har visserligen sjunkit dramatiskt sedan omläggningen i november 2015. I stället har antalet personer som kommer till Sverige på olika typer av tillstånd, främst anknytning, ökat."

"SCB räknar dock med att befolkningen kommer att växa med ytterligare en miljon fram till år 2028. Den stora merparten av ökningen kommer att bestå av personer med utländsk härkomst, det vill säga utrikes födda och deras barn. Som jämförelse utgjorde denna grupp 91,2 procent av den förra miljonen i befolkningsökning mellan år 2002 och 2016."

"Problemet är att denna grupp erfarenhetsmässigt är resurssvag. Det finns ingen matchning mellan det som byggs och det som efterfrågas. Enligt Micael Nilsson, expert på Boverket, löser nyproduktionen därför inte problemet med bostadsbristen. Inte ens bostäder som byggs med regeringens investeringsstöd blir tillräckligt billiga för att nyanlända ska kunna flytta in i dem.
- Vi har målat in oss i ett hörn. Den svenska, generella bostadspolitiken klarar inte av att lösa problemet, säger Micael Nilsson."   
https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/en-miljon-invanare-till-ar-2028-var-ar-bostaderna/
Vad är det som skapar svensk offentlig senfärdighet att vilja se och ta i uppenbarliga problem? När jag i Almedalen 2017 tydligt lyfta bifogade problem och efterlyste snabb problemlösning var jag väldigt ensam. Nu inser väldigt många fler att vi kört i diket. Ett djupt dike eftersom inga reformer är påväg som matchar de bostadsproblem vi har.
https://www.svd.se/bostadsfragan-ar-en-social-krutdurk
https://www.svd.se/bygg-bostader-som-vanligt-folk-har-rad-med

Dagens besvikelser
De som inte tar kulturskillnader på största allvar. På massor av sätt är de berikande på både individnivå och samhällsnivå. Men om vi i ett samhälle som det svenska brister i vårt arbete att upprätthålla värdegrunden som starkt inkluderar demokrati och jämlikhet blir kulturkrockarna onödigt kraftiga. I min bok ”En stund på jorden” försöker jag kortfattat beskriva varför och hur vi betydligt bättre ska integrera nya krafter in i det svenska samhället. Fler svenskar behöver respektfullt lära sig vilken kulturell bakgrund andra människor har. Oavsett om de är svenskar sedan generationer eller nyinflyttade. Anosh Ghasri vågar sig in i den minerade klankulturdebatten. Nedan bifogade artikel är läsvärd.

”Verkligheten har redan sprungit ifrån dem som ser diskussionen om klanstrukturer som kulturrasism. För ett år sedan kunde vi ta del av Johanna Bäckström Lernebys utmärkta reportage i Aftonbladet om hur en klan styrde ett helt område, och därmed dess invånare, i Göteborg. De som inte vill se motsättningen mellan klanstrukturer och rättsstaten har i mångt och mycket redan förlorat. De kan sätta sig med benen i kors på en sluttning i Tibet och önska sig en annan värld. Men det hjälper föga den utmaning som klanstrukturers mindre fagra sidor utgör för rättsstaten.”
https://www.dagenssamhalle.se/kronika/vi-som-pratar-klan-varnar-om-allas-rattigheter-24805

Dagens stjärnor
Alexandra Boscanin. Självklart ska ett parti verka för sin sakpolitik. Självklart ska ett parti samarbeta med de partier som i störst utsträckning har en liknande politik.
http://www.gp.se/ledare/boscanin-fyra-år-till-med-löfven-är-att-ge-sd-inflytande-1.11185605

Nils Lundgren. Om GAL-TAN nu ska anses viktigare än borgerlighet v/s socialism är det rimligt att partierna är tydliga i sin ”varudeklaration” i ett extraval. Avslutet i hans krönika är mycket läsvärd.

”Många hävdar att det blir ungefär samma resultat igen. Det tror jag inte alls. Medborgarna kommer att tänka efter och söka andra lösningar. Den politiska eliten måste inse att den inte bara kan kräva folkets förtroende utan också själv måste visa förtroende för folket och dess förmåga att i val uttrycka folkviljan. Det kallas demokrati.”
http://www.gp.se/ledare/lundgren-extraval-är-ingen-katastrof-1.11166900

torsdag 27 juni 2013

Härdsmälta & skräp

Hur styrs människor i en geografi bäst?
Varför är vår västerländska variant av samhällsstyre bäst? Helt klart tycks väldigt många västlänningar vara självgoda och veta precis hur det ska vara för att ett samhälle ska fungera så bra som möjligt. Lösningen är enligt dessa människor någon av de västliga formerna av demokrati. Varför är de lösningarna bäst för helt andra kulturer och för folk med en helt annan historia än t ex den svenska? Jag deltog för några år sedan i en konferens i Dubai om hur medborgarna i arabländerna skulle kunna få mer att säga till om. Det som gav mest intryck hos mig var hur tydliga flera av arabledarna var med att de tyckte väldigt illa om att de inte ansågs få tänka fritt om hur en modern demokrati skapas. Varför skulle de vara tvungna att införa en demokrati enligt väst tänkande? När jag igår lyssnade på en CNN intervju med en tidigare chef för CIA (USAs underrättelsetjänst utomlands) som också varit chef för Pentagon (USAs militärhögkvarter) gav han dem rätt. Han var mycket kritisk mot hur väst, särskilt USA och Israel, drivit utvecklingen i mellanöstern. Han menade att det nu bara finns förlorare eftersom de inte har någon tradition av demokrati, de är väldigt klanuppbyggda samhällen och nu är de dessutom väldigt beväpnade. Han såg mörkt på mellanösterns fortsatta utveckling och han vittnade inte om något hopp för alla miljontals människor som hamnar i kläm när klangrupper krigar om makten livligt påhejade av vapenindustri och andra som tjänar på konflikterna. Tycker du att västerländsk demokrati ska påtvingas alla? Vad tror du kineserna tycker om det?

Vad säger nedskräpning om kulturen?
Vad säger nedskräpning om människorna som skräpar ner? Mycket tycker jag. Bl a att de inte bryr sig om sina medmänniskor eller om miljön. Varför är det så svårt för vissa att ta med sig t ex ett glasspapper till närmaste soptunna eller t o m hela vägen hem istället för att slänga skräpet på gatan? Jag börjar tröttna på alla som skräpar ner. När jag var liten fanns en kampanj som hette "Håll Sverige rent". Jag tror det är hög tid att starta om den kampanjen och fostra alla som lever i Sverige att det är ansvarslöst, egoistiskt och miljövidrigt att skräpa ner. Dessutom sänker det människors trygghetskänsla. Vad tycker du om alla som skräpar ner?

Vågar säga sanningar
Min bästa professor när jag studerade på universitetet sa alltid att om du vill få ärliga svar ska du fråga pensionärerna Stefan. De har inget att förlora på att säga som det är. Jag måste säga att jag tycker att det är lite kul att den före detta statsministern Göran Persson tycker till lite då och då. Han tycks också dela min syn av vad som krävs för att inte bostadsmarknaden åter ska bli ett stort ekonomiskt problem i Sverige. Du läste väl mitt blogginlägg igår!
http://www.di.se/#!/artiklar/2013/6/26/goran-persson-hushallens-bolan-kan-sluta-i-katastrof/