Könskamp

Vad är viktigast, kön eller relevant kompetens?

Meritokrati är enligt mig det mest rättvisa samhället. Meritokrati i ett marknadsekonomiskt samhälle 2.0 skapar bäst förutsättningar för att framtiden ska bli ljus för ett unikt samhälle. Alla samhällen runt om på vår jord är unika. Felaktigt fokuserad jämställdhetspolitik och vansinnig identitetspolitik leder inte mot samhällsframgångar. Exemplen på konflikter mellan folkgrupper i länder runt om på vår jord är många. Inte minst i Iran där nu en iran-svensk med arabisk minoritetsbakgrund är dömd till döden i Iran för terroranklagelser. Ett land med invånare med blandade folkgruppsbakgrunder blir det särskilt viktigt att stå upp för meritokrati och ett väl fungerande och rättvist utbildningssystem. Bara så kan vi minska riskerna för att även Sverige i framtiden kliver in i blodiga konflikter mellan folkgrupper. Att sträva efter så jämlika förutsättningar som möjligt är dock klokt. Det blir dock extremt mycket svårare i ett samhälle med en stor andel av olika minoriteter. I ett sådant samhälle menar jag att fokuset på meritokrati blir särskilt viktigt.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/meritokrati

https://fn.se/wp-content/uploads/2018/10/10-fakta-f%C3%B6r-ett-j%C3%A4mlikt-samh%C3%A4lle.pdf

Sakine Madon skriver en läsvärd ledare i UNT om att Näringslivsrådet, efter kommunstyrelsens val, nu har sex kvinnor och sex män bland företagarna representerade. De klarar alla de kriterier som varit satta. Kriterier som inte är köns eller etnicitetskopplade. Efter allt "kvoteringstyckande" kopplat till de tidigare nominerade och accepterade företagarna fanns även mycket kvalificerade företagare att välja bland. Inte för att de var kvinnor eller män utanför att de klarade andra viktiga kriterier, var nominerade och hade accepterat nomineringen. Personligen har jag alltid haft en särskild dragningskraft till starka och duktiga kvinnor. Med det sagt är jag helt emot kvotering. I min värld är det mest rättvisa alltid att utgå i från kompetens, erfarenheter och meriter. I allt större utsträckning i vårt samhälle innebär det att kompetenser med kvinnligt kön får viktiga samhällsroller. Sakine Madon, UNT har dock fel i att det inte lades mycket tid på att försöka få fram en stark laguppställning av företagare. Det är dock ett faktum att betydligt fler män än kvinnor är företagare. Det är också ett faktum att kvinnor ofta är mer självkritiska än män. Det senare påverkar mycket. 

"Kommunens näringslivsråd, med Stefan Hanna (UP) som ordförande, består av tolv företagare. I ett första förslag på företagare i rådet var endast två kvinnor. Hanna fick backa efter kritik – och nu har ett nytt förslag med sex kvinnor presenterats."

"Om man sätter likhetstecken mellan 50-50 och jämställdhet ligger kvotering nära till hands. Då blir siffran det viktiga. I stället för fokus på kompetens blir vi utbytbara bärare av ytliga egenskaper. Den sortens identitetspolitik borde liberala politiker passa sig för."

"Det går mycket väl att applådera den nya sammansättningen av näringslivsrådet genom att framhålla en bättre tillvaratagen kompetens. De kvinnliga företagarna i rådet ska väl trots allt bidra med sitt kunnande, inte sitta med som prydnad. Som kvinna, med invandrarbakgrund dessutom, har jag utvecklat en allergi mot att reduceras till dekoration."  

"Ser man si och så många av "rätt sort" som det ultimata beviset på jämställdhet och mångfald är det där man hamnar. Diskriminering, förlegade normer och strukturer ska bekämpas. Men det görs inte av att ytterligare reducera kvinnor till något så irrelevant som kön. Lyft i stället fram vad personer – som framgångsrika företagare – kan, gör och bidrar med."

https://unt.se/ledare/kronikan/artikel/reducera-inte-kvinnor-till-prydnad/lw3n638j

Är ett jämt antal av "rätt sort" rättvist? Nej, det tycker inte jag. Rättvist är att kämpa för att alla invånare i vårt unika samhälle ska få jämlika förutsättningar att bilda sig i väl fungerande skolor. både med praktiska och teoretiska inriktningar. Hur enskilda förvaltar en sådan rättvis chans är upp till dem. Att våra liv sedan utvecklas ojämlikt kopplat till studieresultat, arbetsinsatser och riskbenägenhet är inte orättvist. Det är så det alltid fungerat. Det är så det alltid kommer att fungera i samhällen som vill utvecklas positivt. I länder som Sverige har vi dock haft den goda viljan att också ta hand om våra svaga på ett anständigt sätt. Det senare tycker jag är viktigt att fortsätta att kämpa för i vårt unika samhälle.

Kvinnor och män gör klokt i att enas i en meritokratikamp! Bäst busschaufför är bäst oavsett kön. Bäst historiker inom sitt fokus är bäst historiker oavsett kön. Bäst advokat inom sin inriktning är bäst oavsett kön. Bäst forskare är bäst forskare inom sin inriktning. Bäst företagare inom sin bransch är bäst oavsett kön. Bäst sjuksköterska inom sitt fokusområde är bäst oavsett kön. Och så vidare. Går det att mäta? Ja, på många sätt. Är alla beroende av andra? Ja. Det gäller även idrottare i individuella grenar. Bakom de bästa individuella idrottarna finns dock många okända personer. De bästa individuella idrottarna är ändå bäst. Och bäst förändras i en värld där vi människor ständigt tävlar. Tävlingar som bidrar till vår ständiga utveckling. Den sämsta formen av "tävlingar" är väpnade konflikter. 

Tråkigt beteende

Dåligt politiskt spel

Jag har sedan ungdomen insett hur viktigt näringslivet och företagandet är för ett samhälles välfärdsbygge. Genom åren har jag både varit egenföretagare, anställd direktör inom större företag och engagerad i ideella föreningar som kämpar för bättre företagsvillkor. Ideellt har jag bland annat varit aktiv inom Näringslivets Framtidsforum, Connect Uppsala, Företagarna Uppsala och Uppsala universitets innovations advisory board. Jag har också aktivt jobbat i företagsstyrelser för att bidra till företagsframgångar. Det är få politiker jag träffat, om någon, med en liknande bakgrund.  

Efter att Utvecklingspartiet demokraterna, UP, bestämde att det var bättre för Uppsala och UP att teckna ett Hållbarhetsavtal med Socialdemokraterna har de politiska förlorarna surat och surat. Att de ägnar energi på att skapa konflikter som inte finns är inte särskilt klokt. I vart fall inte om man vill bidra till ett bättre framtida Uppsala. Jag har sagt det förr, jag säger det igen. I en kommun och region handlar de politiska uppdragen om väldigt många praktiska frågor. Och även om ideologin har betydelse kopplat till budgetprioriteringar är det som skiljer de flesta partier åt småpengar. Det viktigaste för oss invånare när vi röstar lokalt är vilket lag av företrädare ett parti erbjuder och deras viktigaste lokala vallöften, övrigt är av marginell betydelse.

En del av Hållbarhetsavtalet med Socialdemokraterna var att kraftigt förbättra Uppsalas företagsklimat. Metoden för att växla upp detta viktiga arbete var att kopplat till kommunstyrelsen bilda ett Näringslivsråd. Det är med andra ord ett råd med ett operativt uppdrag från kommunstyrelsen, det är inget annat. Rådets uppdrag beskrivs nedan länk. Rådets föreskrifter fastställdes enhälligt av kommunstyrelsen. Det första rådet ska göra är att bemannas upp och att arbeta fram en konkret handlingsplan för att säkra önskade förbättringar. Som en del av bemanningen gick jag ut till några av näringslivsorganisationerna, och andra organisationer med stora nätverk i Uppsala bland företagare, och bad om förslag på kandidater. Jag valdes att leda rådets arbete och tyckte det var naturligt att be så många som möjligt att nominera utifrån en kravprofil. Kravprofilen: Delägare, ledande uppdrag, att bolaget är medlem i kommunen och helst kopplade till fyra fokuserade ”branscher”. Branscher där Uppsala kommun har både en bas av spetsföretag och världsledande forskningsförmåga. 

För mig är Näringslivsrådet en av kommunstyrelsen utsedd styrgrupp som ska bidra till att Uppsala kommun inom några år kraftigt och mätbart förbättrar det lokala företagsklimatet. Genom rådet växlar Kommunstyrelsen ordentligt upp sitt engagemang för att vackra ord ska omsättas i praktiska och framgångsrika handlingar. För den som tycker det är viktigt finns inga konfliktytor. Att skapa sådana konstruerade konflikter kan inte syfta till annat än att förstöra för Uppsala. Läs gärna nedan beslut om formerna för Näringslivsrådet:

https://www.uppsala.se/kommun-och-politik/organisation/ledning/kommunstyrelsen/moten/2022/23-november/15.-inrattande-av-naringslivsradet/

Jag har självklart lärt mig att det finns mycket fult spel inom politiken. Jag har ett antal gånger genom åren varit utsatt för partisters politiska rävspel och olika falangers egenintressen. Jag har aldrig brytt mig särskilt mycket. Att de nu försöker insinuera att jag inte verkar för alla medlemmar i kommunens bästa, i Uppsala, blir jag dock förbannad över. Medlemmar i en kommun är både enskilda invånare och juridiska personer registrerade i en kommun. Det enda skälet till varför jag är politiskt engagerad är för att alla Uppsalabors framtid ska bli mycket positiv. I den framtiden är alla medlemmar glada över att de är en del av Uppsala.

Det finns ingen annan agenda än att göra det som framgår av kommunstyrelsens enhälliga beslut om föreskrifter för Näringslivsrådet. Att flera kvinnor som matchade önskeprofilen bland företagare tackade nej till att nomineras att ingå i rådet var tråkigt. Många har uppmuntrats att bidra med förslag på kandidater. I ett läge fanns 12 företagare nominerade som matchade önskade profiler. Tyvärr då bara två kvinnor. Inga hade valts än, de hade efter nomineringar ställt sig till förfogande. Tack vare den intressanta mediala cirkus som drogs igång finns nu fler nominerade och fler kvinnor som matchar önskad kravprofil. Tyvärr valde några tidigare nominerade med rätt profil att hoppa av då de skarpt ogillade att det viktiga uppdraget politiserades. 

Vissa debattörer tycker till om hur dåligt igångsättandet av Näringslivsrådet är. Inte minst Sakine Madon sjunger i den kören. Tror du de sjöng om hur illa det var när Liberalerna drev på för att ett Upphandlingsråd skulle bildas? Nej. Ja, ja det är som vanligt. Det är bara hårt arbete och resultat som räknas. Jag fokuserar på det hårda arbetet som krävs för att få till förbättringarna. Den som lever får se hur det går. Jag har inte prioriterat min tid för att bidra till Uppsalabornas bästa för att tappa energi av fel skäl.

Näringslivsrådets fokus är till 80 procent på att internt genomföra kommunens egna förbättringsarbete som bidrar till ett bättre företagsklimat. Övriga 20 procent på att externt bidra till ett starkare lokalt näringsliv. Denna ”storm” om Näringslivsrådet visar vilken typ av debattklimat vi fått i Sverige. Den verkliga verkligheten är inte i fokus, allt handlar om narrativ och positioneringar. I den verkliga verkligheten jobbar kommunen med den befintliga handlingsplanen och nu även med det utökade uppdraget. Förbättringsbehovet kräver uppväxlad handling redan nu och det sker. Det nya rådet ska bland annat föreslå kommunstyrelsen en ny handlingsplan eftersom den tidigare faller 2023. Självklart återanvänds mycket av det tidigare om det inte nått sina mål.

"I ett inslag i P4 Uppland (31/2) säger Stefan Hanna att näringslivsrådet kommer att bli "jättelyckat" och "kraftigt förbättra" företagsklimatet i Uppsala. Om det är ännu en tillspetsad meny, på ett ställe som i stället borde ta tag i sin service, blir det garanterat jättemisslyckat."  

https://unt.se/ledare/kronika/artikel/foretag-behover-inget-symboliskt-naringslivsrad/r93x5q5r

"Enade vi stå, söndrade vi falla". Politik handlar ofta om konflikter om vad som är rätt eller fel att göra. När politiken är enig kan mycket positivt hända. Vad gäller ett förbättrat företagsklimat tycker jag att det nu är ett fantastiskt läge att faktiskt lyckas göra företagsklimatet mycket bättre i Uppsala när inte minst Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna är helt inställda på att det måste göras. Näringslivsrådet blir den operativa plattformen för kommunstyrelsens förbättringsarbete. Så enkelt är det.