Ideologisk dumhet
De flesta partier underbygger sin politik med det som kallas ideologier. Det vill säga idéer om hur det bästa möjliga samhället ska skapas. Inget fel med det då det hjälper politiska organisationer med ett kompass alla gånger de måste ta ställning i sakfrågor som partiets medlemmar inte hunnit ta ställning till men som kräver snabba ställningstaganden. Det är dock korkat av partier att återkommande av ideologiska skäl göra om dyra misstag. Och om ett parti tror att det går bättre att genomföra en tidigare misslyckad förändring måste man säkerställa att implementationen av det nya försöket blir bättre. Det vill säga engagera sig i det som politiken inte anses ska lägga sig i, HUR något ska göras för att bli bra. I den broilifierade politikervärlden ska HUR överlåtas till välavlönade tjänstemän att ansvara för. Huret har dock alltid praktisk betydelse och livserfarna politiker fattar det. Livs- och arbetserfarna politiker förstår att man måste ha bra koll på ett tänkt hur innan en önskad reform kan bli ett lyckat slutresultat.
Expressens ledare lyfter fram ett exempel på ovan dumhet i nedan artikel. Reinfeldt tillhör gruppen av politiker som haft eller har ledande uppdrag men som saknar relevant riktig arbetslivserfarenhet. Det har i praktiken stor betydelse även för människor som ska företräda oss invånare.
"Regeringen kan inte bekämpa brottsligheten med ena handen och göda den med den andra."
”Ekobrottsmyndigheten delar oron över den digitala tjänsten. Sara Persson, brottsförebyggande specialist, säger till Altinget att det stora fokus som ligger på enkelhet och personlig integritet i utvecklingsarbetet kan leda till att man ”inte bygger in tillräckliga möjligheter att förebygga felaktiga utbetalningar och kontrollmöjligheter”.
”Regeringen har varit medveten om riskerna. I uppdraget till myndigheterna har man krävt åtgärder som ”minimerar” möjligheterna till ekonomisk brottslighet. Men det är lättare sagt än gjort. Dessutom kostar kontroller och försiktighetsåtgärder krångel, tid och pengar. Därför ringer varningsklockor när regeringen vill ha ”kostnadseffektivitet” i samma andetag som den efterlyser ett minimerande av brottsmöjligheter.” Samma sak när den efterlyser ”effektiva kontrollfunktioner”.
”I verkligheten finns ju en motsättning mellan effektivitet och kontroller. Ett skäl till att brottsnätverk så länge har mjölkat svenska staten så framgångsrikt är att effektivitet och god service har prioriterats högre än kontroller. Integritetsvurmen, med sekretess som följd, har också hjälpt de kriminella.”
”Men mäktar regeringen med att sätta kontroller först, när det krockar med andra mål? Har de borgerliga alls lärt sig något av regeringen Reinfeldts ovana att sjösätta reformer som i valfrihetens namn gödde kriminella? Etableringslotsar, anyone? Om inte, bör fritidskortsreformen kasseras. Regeringen kan inte slå ner på den organiserade brottsligheten och samtidigt ge den en hjälpande hand.”
https://www.expressen.se/ledare/larde-ni-er-inget-av--reinfeldts-fiasko/
Konflikterna runt tillämpningen av Lagen om Valfrihet, LOV, är ett annat intressant exempel. Bifogad akademisk analys av LOVen är mycket läsvärd. "Studiens problem analyseras genom teoretiska ramverk kopplade till NPM och som grund ligger teorin om ”demokratins svarta hål” vilken berör förskjutningen av ansvarsutkrävande från den politiska nivån till de utförande tjänstemännen."
"Resultaten visar att de mest märkbara skillnaderna ligger i synen på valfrihet rent generellt. Medan det mer kommunalt inriktade Umeå kommun fokuserar på värden som jämlikhet, trygghet och stabilitet har det mer privat orienterade Stockholms stad ett större fokus på individualism, flexibilitet och mångfald. Det förefaller sig även som att den upplevda valfriheten är viktigare än den reella valfriheten som verktyg för demokratiskt inflytande över välfärden."
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1292075/FULLTEXT02
Vårdföretagarnas rapport om LOV är läsvärd för den som bryr sig. Enligt Utvecklingspartiet demokraterna är det möjligt, och rimligt, att kommunen som finansiär av aktuella tjänster ställer krav på möjlig överlåtelse av hyresavtal om en privat leverantör vill stänga ner samt att nya byggen av särskilda boenden ska lyftas i en gemensam och öppen beredningsgrupp. LOV är i grunden mycket bra för de som behöver ett särskilt boende och för dem som bor där med möjligheten att flytta. LOV gör det också möjligt för en kommun att inte hela tiden behöva finansiera alla boendebyggen själv. Problemet är inte LOV, problemet är tillämpningen. Det vill säga HUR systemet tillämpas så att det både blir bra för den berörde samt skattebetalarna.
"Vad som nu gällde förklarade Konkurrensverket i rapporten Lag om valfrihetssystem – en introduktion från 2011: För att ett valfrihetssystem ska kunna sjösättas krävs ett förfrågningsunderlag som ställs samman av beställaren, alltså den offentliga aktören. I förfrågningsunderlaget ska framgå de krav som ställs för att en leverantör - ett företag, en stiftelse, ett kooperativ eller en förening - ska godkännas att få utföra tjänsten inom valfrihetssystemet."
https://www.almega.se/app/uploads/sites/3/2019/06/lov-rapport-slutversion-i-mall-190527.pdf
De individer, och grupper av individer, som lär av sina misstag utvecklas mycket bättre än de som inte gör det. Är det svårt att förstå?
