Bättre ledarskap

Tack
Vilken fantastisk återkoppling vi fick på vår debattartikel i Di! Tack! Många uppmuntrande mejl, sms, telefonsamtal och massor av kommentarer som gav sitt stöd till våra budskap. Regeringsombilda så att vi får en mindre näringslivsfientlig politik! Bryt överenskommelser som försvårar möjligheterna att i kristider få till bredare regeringsunderlag som kan genomföra nödvändiga reformer. Och uppträd vuxet och samtala med alla folkvalda representanter och försök leda dem mer rätt än fel (beror givetvis på vad man tycker). Idag har vi ledningsproblem för riket. Och vi har ledningsproblem i Uppsala.


Klart att missbruk måste få bekämpas
Jag känner inte till detaljerna men det är självklart att missbruk av våra bidragssystem måste bekämpas. Och även om JO tycker att inte onamälda hembesök kan göras för att t ex undersöka om det fuskas med bostäder som erbjuds människor som får försörjningsstöd så måste det vara en självklarhet att våra fältarbetande socialarbetare ska kunna göra spontana besök hemma hos dem som lever på försörjningsbidrag och som får tillgång till fri bostad av övriga samhället. Det kan inte vara rimligt att Polisen eller Kronofogeden ska genomföra liknande kontroller. Och det är inte rimligt att liknande kontroller inte genomförs då fusket tycks vara relativt omfattande. Vad gör nuvarande ledarskapet för kommunen åt detta?
http://www.unt.se/uppland/uppsala/kommunens-fuskkontroll-stoppades-3764218.aspx


Klart att en ny Flottsundsbro måste byggas
Det är inte rimligt att en tjänsteman på Länstyrelsen samtidigt som byggarbetarna ska inleda byggandet av en ny och nödvändig Flottsundsbro drar i bromsen och säger att broplanerna måste göras om. Kostnaderna för Uppsalaborna blir i så fall kraftigt höjda och det kommer definitivt bli omöjligt att genomföra stora delar av de bostadsbyggen som är planerade längs Dag Hammarskjöldsstråket. Det är dessutom så att bron har stora hållbarhetsproblem så den måste ersättas. Pinsamt och ett exempel på väldigt dåligt ledarskap. Det får inte vara möjligt att något liknande händer så sent i processen runt ett broprojekt! Vad gör nuvarande ledarskap för kommunen för att lösa detta skyndsamt?
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/uppsala/ingen-ny-bro-vid-flottsund


Rödgrön röra
I bland annat Malmö sprack den rödgröna röran. Inom Uppsala läns landsting sprack delar av röran. Vänsterpartiet valde att hoppa av majoritetslaget. De ville bl a höja skatten ännu mer! Och då höjs skatten ändå kraftigt! Ekonomin inom Landstinget är ansträngd. Och det redan innan boomen på +80 åringar förväntas driva upp kostnaderna för omsorg och vård kraftigt. Att tro att ännu högre skatter, i världens mest skattetyngda land, ska lösa våra utmaningar är både dumt och naivt. Även inom sjukvården krävs omfattande reformer! Även kopplat till sjukvårds och kollektivtrafikens framtid kräver reformerna bred parlamentarisk enighet. Det uppnås inte genom en rödgrön röra! En naivistisk vänsterpolitik är skadlig oavsett var den ges utrymme att få påverka på riktigt! Hur har det nuvarande ledarskapet i Landstinget tänkt få ett brett stöd för nödvändiga reformer? Det är dags att tänka nytt!
http://www.unt.se/uppland/uppsala/m-om-rodgrona-sprickan-olyckligt-3773725.aspx

Socialdemokrater utan trovärdighet

Ledarskap
Jag tror att det är viktigt att ledare lever som man lär. I det politiska landskapet är det därför intressant att se att ledande Socialdemokrater sedan länge och utan problem gärna väljer att leva flott. Det är inget fel med att leva flott om man jobbat ihop möjligheten att göra det. Dock kan man tycka att det är omdömeslöst att leva ett glamoröst liv om man anser sig företräda "vanliga" människor. Bara för att ta några exempel på ledande Sossar som valde en glamorös väg är Björn Rosengren, Carl Lidbom och Göran Persson. Självklart fick den omdömeslösheten ett politiskt pris. Hade Persson levt lite mer återhållsamt som sina företrädare Carlsson och Palme är jag säker på att Socialdemokraterna inte hade tappat folkligt stöd lika fort som man gjorde.

Det är också intressant att konstatera att personer som haft ledande förtroenderoller inom socialdemokratin utan problem tycks kunna tjäna massor av egna pengar på välfärdstjänster och dessutom misstänkas för grova skattebrott. Uppenbarligen har girigheten tagit över inom S. Kan man inte vara företagare eller får man inte tjäna mycket pengar som Socialdemokrat? Självklart får man det men jag tror de flesta av oss förväntar sig att de ledande politiker som provar 1) Skall vara rimligt giriga 2) följa de skatteregler som finns eftersom Socialdemokraterna är ivriga skattekramare eftersom de så gärna fördelar pengar utifrån sina egna politiska prioriteringar.
http://www.unt.se/uppsala/jan-emanuel-johansson-misstanks-for-skattebrott-1709879.aspx

Fel fokus!

Vem eller vilka bär mest ansvar?
Jag tillhör ett parti där medlemmarna under många år markerat att det egna ansvaret är stort. Det går inte att gömma sig bakom andra om man gjort något dumt. Det går inte att förvänta sig att andra skall stötta dig om du inte gör vad du kan för att också ta ett eget ansvar utifrån din egen förmåga. Vem bär då ansvaret att Socialdemokraterna allt mer rör till det för sig själva dag för dag?

Går inte självmant
Självklart bär Juholt ett stort ansvar. Tydligen var han ju rätt klok och hade självinsikt innan han blev vald att leda S efter Mona Sahlin. Han var tydlig med att han saknade de egenskaper som krävs för ett så utsatt och viktigt uppdrag. Han hade rätt men lät uppenbarligen fåfängan och girigheten få bestämma då han mot bättre vetande tog på sig den svåra och ofta otacksamma ledartröjan. Mona Sahlin måste ha "mini jublat" då hon säkerligen insåg att det skulle gå ännu sämre under hans ledarskap. Sahlin var trots allt vald i ett val. Och trots sina brister var hon ett känt varumärke både inom och utanför S. Inte minst hade hon varit minister. Juholt hade inga av dessa erfarenheter. Men han blev vald av en enig stämma med acklamation (applåder). Han tycks också ha bestämt sig för att det valet skall respekteras och då krävs sannolikt en stämma för att avsätta honom.

Huvudansvaret för misstaget
Det största ansvaret vilar dock inte på Juholt för att det har gått så snett och att det fortsätter att gå snett. Media fokuserar helt fel när de fokuserar på Juholt kopplat till kraven om hans avgång. Dock gör media helt rätt när man gång på gång belyser hans grodor och hans rörighet. Men frågan om hans mandat eller ej tycker jag skall riktas till valberedningen och till alla de ombud som i acklamation valde honom på den senaste sossestämman! Varför hade de inte is i magen och fortsatte en stund till med Sahlin? Varför valde de just honom? Ett oprövat kort som t o m dissade sig själv på riktiga grunder. Om nu stämman enhälligt valde honom att efterträda deras första kvinnliga ordförande, varför sätter de inte mer tryck på de falanger inom S som till varje pris vill få bort Juholt? Vad vinner S på detta löjliga spel?

Människan
Juholt är som ett skadeskjutet och jagat djur. Han håller en imponerande yta men mår helt säkert väldigt dåligt. Inte minst hans nära och kära mår dåligt. Valet av honom blev fel från början, inte för S, då jag tror att S är inne i en dålig spiral under en tid till, oavsett ledare. Det blev fel från början och det tycker jag är beklagligt för människan Juholt. Han visste att han inte var stor nog för ledarkostymen men valde ändå fåfängan och girigheten istället för en roll som han klarar av. Han är ett tydligt exempel på hur det går när man med dåligt omdöme accepterar eller när andra utser personer som befordras till sin inkompetensnivå. Att leda är svårt och utsatt. Det är långt ifrån alla som klarar av det.

Nästa steg?
Ja, man kan hoppas att media börjar fråga valberedningen om deras ansvar för det som skett och sker. Det blir också intressant att följa vilka nya eventuellt oprövade kort de skall försöka välja efter Juholt. Vad är det som säger att det inte blir lika dåligt igen. Eller i vart fall inte bra. Sossarna behöver någon som kan förnya dem och som kan tänka sig det uppdraget i opposition. Det kommer att ta ett tag innan S är ett parti som kan utveckla Sverige positivt. Om det någonsin händer igen.

Gratis råd!

Makalöst dåligt
Det är rätt tråkigt att följa turerna runt många av de politiska partiernas nationella ledare. Glöm aldrig att vi betalar en massa pengar i skatt, i vart fall alla som har jobbat och som jobbar. Dessa pengar styr politiker över. Därför är det rätt viktigt att vi har politiker och politiska ledare som är kloka och beslutskraftiga. Har vi det? Jag låter dig ha din egen åsikt.

Vem bär då ansvaret för att vi har allt för få medborgare som är politiskt engagerade och därigenom har för liten konkurrens om de mycket viktiga politiska roller som skall fyllas? Du har självklart ett stort eget ansvar! Det duger inte att endast klaga och inte själv göra något för att våra gemensamma pengar skall användas bättre. Även om du har ett stort eget ansvar tycker jag att de politiska partierna har det största ansvaret att rekrytera och valla fram så många ledarkandidater som möjligt.

De politiska partierna, utan undantag, verkar makalöst dåliga på att gallra fram framgångsrika ledare. Jag skall ge de politiska partierna ett råd gratis. Skärp till er och börja jobba som de bästa företagen i världen med att matcha fram en rad potentiella ledare på varje ledarroll! Hur svårt kan det vara? Det handlar om massor av miljarder som skall ledas klokt för att människor i vårt samhälle skall få det så bra som möjligt. Hur kan det då saknas liknande processer inom våra partier? Självklart säger då vissa broiler politiker att dessa processer finns. Jag delar inte det. Då skulle t ex inte Sossarna ha Juholt som nationell ledare idag. Då skulle Moderaterna ha minst två personer som utan större problem skulle kunna ersätta Reinfeldt. I synnerhet på nationell nivå borde det vara enkelt eftersom många partier har många politiska ledare som testats i kommuner och i landsting. De partier som börjar jobba klokare med denna viktiga fråga kommer att bli mer framgångsrika. Ja, ja, ja självklart är det medlemmarna/ombuden som väljer sina ledare. Men om medlemmarna har bättre kandidater så blir både medlemmar och medborgare gladare!

Vad kännetecknar en stor ledare?
Vad som kännetecknar en stor ledare finns det säkerligen olika syn på men det som definitivt anses vara egenskaper som en stor ledare, eller en person som kan bli en stor ledare, har är;

- Personligt omdöme
- Förmåga att bygga framgångsrika lag
- Förmåga att organisera för kvalitet och utveckling
- Förmåga att identifiera de viktigaste partnerna och att engagera dem i sin egen framgång

Ovantående egenskaper brukar också testas mot hur duktig du är, vilken strategisk förmåga du har och sist, men inte minst, hur du klarar av att hantera kriser. Det är dessa parametrar som avgör om du får de stora rollerna inom näringslivet. Hur många av våra politiska ledare tror du är starka inom dessa områden? Tror du det är viktigt även för en ledare inom politiken? Om inte, varför inte då? Tror du att Juholt har dessa egenskaper?

Partiledningens betydelse

Överskattade

En ledning och i synnerhet dess ledare är av stor betydelse. Betydelsen skall dock inte överdrivas i ett politiskt parti. Av de partier jag känner till är det bara M som är mer bolagsliknande. I övriga partier är det ständiga processer och omröstningar inom partierna som hela tiden ger det politiska utrymmet för partiets ledare, lokalt och i andra sammanhang. Den största enskilda betydelse en ledare har är att hon eller han själv väljer flera av de andra ledande företrädarna, dvs sitt lag. På det sättet kan ledaren självklart göra ett bra eller sämre arbete. Den som vågar välja duktiga medarbetare som kan konkurrera med dig själv kan bygga något stort och hållbart. Den som bygger för att försvara sin egen makt. Den bygger inget hållbart. Fredrik Reinfeldt valde t ex en icke folkvald finansminister, Anders Borg. Tror du det har haft positiv betydelse för honom och M?

Håller produkten?

Hur viktig är då en partiledare? Göran Hägglund är snart den mest kände partiledaren inom Alliansen. De två nya språkrören inom MP var inte speciellt kända. Göran Hägglund lyckas inte hjälpa till att attrahera fler att rösta på KD trots att han är rätt populär. Varför tror du att det är så? Kan det ha att göra med att vi människor, trots allt tal om indivders betydelse, tycker att sakpolitiken är viktig och människorna upplever inte att KD har en politik i tiden. Kan det vara så? MP sas länge vara väldigt beroende av sina två förra språkrör, framförallt Wetterstand. Hur skulle det gå när de valde nya språkrör? Om man skall tro opinionsmätningarna går det väldigt mycket bättre med dessa två nya språkrör. Självklart bidrar Sossarnas förfall till MPs framgångar men jag tror också att människorna väljer partier som de upplever som relevanta ur perspektiv som ligger dem varmt om hjärtat. Min slutsats blir att det räcker inte med en bra ledare om produkten man säljer är dålig. Det verkar också som att MP är det enda parti som tycks ha en formula som skapar flera tillräckligt goda ledarkandidater, hela tiden. Det är en styrka om det är så. Håller du med?

Levererar laget?

Som sagt har en ledare stor påverkan på laget runt sig. Det innebär att det laget kan förväntas leverera uppsatta mål om de skall anses duktiga. Även här tror jag att vi kan se att människorna, vi väljare, tappar förtroende för ledare och dess utvalda när hårda ord och löften, i opposition, om förbättringar inte blir verklighet vid makten. Jag tror att de flesta av oss inte uppskattar människor som pratar illa om andra och framhäver sig själva och när de själva har ansvaret så klarar de inte av att göra det bättre. Tyvärr tror jag att denna fälla är ytterligare ett skäl till varför vissa partier har allt större problem med att få stöd av människorna. 

Det tar oftast tid att bygga en produkt som många människor gillar. Den produkten måste både vara tillförlitlig men också relevant. Ibland är det uppenbart att produkten får en underordnad betydelse när någon eller några individer lyckas bygga en stark personlig och positiv image som t ex Anders Borg och Fredrik Reinfeldt. Är det bra eller dåligt? Om ett parti hela tiden lyckas leverera nya Borgare och Reinfeldtare, då är det nog en hållbar väg. Tror du att de lyckas med det? Man kan tycka att de stora partierna borde klara av det men titta på Sossarnas bedrövliga turer på ledarsidan som ett skrämmande exempel!

Jag tror att 2012 blir ett ekonomiskt utmanande år och att det ännu mer kommer att pröva oss som är i maktställning. Även i tuffa tider har människor förståelse för restriktioner och återhållsamhet. Bara man är konsekvent. Bara man lever efter den produktbeskrivning som man marknadsför. Att man gör som man säger att man skall göra. Hur tror du att det går under 2012?

Mod och ledarskap

"Att tänka fritt är stort men att tänka rätt är större"
Dessa bevingade och kontroversiella ord är en del av den akademiska staden Uppsala. Den förre Centerpartiledaren, Maud Olofsson, är snart glömd men blir mer ihåg kommen än de flesta i vår lilla del av världen då hon, som hon själv uttryckt det, är Alliansens Moder. Olofsson talade ofta om att det krävs "mod och ledarskap" från de som vill leda. Att leda är inte någon popularitetstävlan. Att leda är att våga att gå före och visa vägen men till största del att gå bakom och motivera. Att leda är att vara modig och inte opportunistiskt vara rädd för att driva frågor som är rätt att driva. Rätt för människorna. Rätt för kollektivet. Fritt är stort men rätt är större. Jag tror jag börjar förstå vad orden i dess sammanhang vill förmedla. Jag är väldigt glad över att jag orkade stå fast vid mina åsikter om att övervikt och fetma blir ett allt större problem för allt fler enskilda människor och samhället i stort. Med tanke på alla reportage och att land efter land lagstiftar för att motverka problemen känns det, som det stod i UNT idag, mycket märkligt att Sveriges regering inte börjar vidta åtgärder för att motverka den negativa trenden. Vad väntar de på? Uppvisar de mod? Vilka har rätt? De som försöker göra något för att det skall bli bättre eller de som bara blundar för problemen? Är det Socialdepartementet som hanterar dessa frågor?

Demokratisk kris

Avsaknad av politiska ledare
I dagens kolumn i DN kan vi läsa en artikel skriven av Thomas Friedman om att Västvärlden har hamnat i en situation av demokratiska ickebeslut. Kristider kräver handlingskraft. Det jag bland annat lärt mig genom åren är att när det blir dåliga tider blir det alltid sämre fortare än vad man kan tänka sig och när det blir bättre så kommer återhämtningen segare än vad man hoppas på. Det är säkert mänskligt. I ljuset av att kriser förstärks av obeslutsamhet är det oroande att Västvärldens ledare tycks lysa med sin frånvaro. Ledarskap handlar om att våga gå före och visa vägen. Ledarskap är inte en popularitetstävlan. Ledarskap handlar om att skapa energi men också om att ta ansvar på riktigt. Att ta ansvar på riktigt innebär att både måla upp framtidsbilder som skapar hopp men samtidigt klara av att lösa kortsiktiga problem och fånga möjligheter. Huvudfrågan är om politikerna underskattar medborgarnas förståelse för tuffa tag i krislägen och bara vill förknippas med "jultomte" perspektiv för att bli återvalda? Vad tror du?

Lilla Sverige
I vår lilla del av världen, som vi kallar Sverige, är ekonomierna inte i fritt fall men vilken framtidsbild är det som Sverige går mot? Om ledarskapet t o m föraktar visioner, vad är det politiken och alla dess delbeslut syftar till att leverera för framtid? Det kanske räcker med att det skall vara låga skatter och valfrihet........ Tyvärr har vi i Sverige också en demokratisk kris när starka gemensamma framtidsvisioner lyser med sin frånvaro och där många politiker framstår som helt självcentrerade och egennyttiga. Jag hör inte till dem som tycker att Thomas Bodström, fd justitieminister, är någon stor ledare. Det jag dock högaktar är att han tydligt och konsekvent tar avstånd ifrån de avarter av ersättningar som vissa politiker får och utnyttjar. Det är särskilt intressant att det är just Socialdemokrater som utnyttjar dessa oacceptabelt generösa ersättningssystem. Det kanske inte är så konstigt eftersom det är Socialdemokraterna som i huvudsak byggt upp bidragsSverige. Om man nu tycker att bidragstänkande är en huvudlinje, varför inte själv leva på bidrag från skattebetalarna när man helt borde försörja sig själv. Det är beklagligt att de som säger sig värna om vårt gemensamt bästa väljer att ersätta sig själva med orimliga fallskärmar, pensioner, bostadsbidrag m.m. Vad tycker du?
http://www.dn.se/nyheter/politik/messing-fick-nytt-toppjobb--och-en-statsradspension