Självförsörjningen avgör

Demografiska utvecklingen

Genom att studera hur befolkningsutvecklingen ser ut i Sverige kan man se tydliga mönster och dra viktiga slutsatser om vad som krävs för att framtiden ska bli positiv i vårt unika samhälle. Inte minst i Uppsala representerar barnafödande, längre livslängder och invandring stora delar av nettoökningen av lokalbefolkningen. Barnarbete är inte tillåtet eller önskvärt utan de förväntas skolas för att som vuxna bli självförsörjande. Våra äldsta invånare har ofta arbetat och varit självförsörjande under många år. De har dessutom arbetat ihop till en pension som många gånger gör att de fortsatt kan vara köpstarka invånare. Många invandrare är i arbetsför ålder men saknar tillräcklig utbildning, saknar tillräckliga kunskaper i svenska och har därför av naturliga skäl svårt att bli självförsörjande. När det som i Uppsala är ett faktum att över 40 procent av befolkningsökningen är invandrare borde det vara tydligt för alla att det inte är en hållbar utveckling om inte en mycket större andel av dessa nya krafter snabbare än idag blir självförsörjande. Och i dessa regeringskrisande tider, utlösta av Januariöverenskommelsens punkt 44,  är det viktigt att förstå att dyra hyresbidrag idag är ett faktum för bland annat skattebetalarna i Uppsala.

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/sveriges-befolkning/

Om Sverige senast efter 11/9 2022 får en regering som säkerställer en hållbar migrationspolitik kan vi fokusera på det nödvändiga integrationsarbetet. Vi har idag hundra tusentals vuxna invandrare som inte är självförsörjande. Om ett extraval gör att vi inom kort kan få slut på den ansvarslösa migrationspolitiken är det toppen. Jag upprepar, vi måste kraftigt förbättra integrationen där rimliga skyldigheter matchas mot rättigheter. Vi kan kraftigt bryta utanförskapsproblemen. Det kräver dock under överskådlig tid stopp för icke självförsörjande invandring. 

Ur ett pensionssystemsperspektiv är dock självförsörjningsproblemen kopplade till invandringen inte ett så allvarligt problem som vissa tror. Pensionssystemet är finansierat av att man arbetar och därefter får rätt till intjänad pension. Bomben i att ha väldigt många som aldrig, eller väldigt få år, arbetat och betalat skatt ligger i försörjningsstöden som finansieras via skatter. I praktiken innebär det att även om de som inte bidragit till pensionssystemet inte direkt påverkar kraften i just det systemet så kommer skatten även för pensionärer riskera att höjas för att finansiera försörjningsstöd. Då urholkas alla skattebetalares betalningsförmåga, inklusive pensionärernas. Det vill säga friheten att själva styra över en rimlig inkomst eller pension per månad. Så även ur perspektivet att säkra upp rimlig betalningsförmåga som pensionärer är det viktigt att många fler i Sverige blir självförsörjande fortare och är det under många år. Tills många fler vuxna än idag är självförsörjande måste vi ha stopp för all invandring som inte trovärdigt kan vara självförsörjande. 

På Pensionsmyndighetens hemsida kan man läsa:

"Eftersom invandrarnas livsinkomster förväntas vara betydligt lägre än övrigas kommer deras inkomstgrundade pensioner att behövas fyllas ut med grundtrygghetsförmåner som bekostas av skattemedel, inte pensionssystemet. Men det kommer dröja innan utgiftsökningen slår igenom helt eftersom majoriteten av de som kommer hit som asylinvandrare är förhållandevis unga."

https://www.pensionsmyndigheten.se/forsta-din-pension/sa-fungerar-pensionen/vanliga-missuppfattningar-om-pensionen 

Lugnet före stormen

Tripple dip

Igår deltog jag på ett mycket bra regionalt möte där ledande politiker och tjänstemän från Uppsala läns kommuner, landstinget och regionförbundet deltog. Inte minst i ljuset av den havererade Storregionsambitionen krävs ett bättre samarbete för att lösa de stora utmaningar vi står inför. Av de presentationer vi fick ta del av råder ingen tvekan om att vi befinner oss i "lugnet före stormen", och då upplever sig redan många befinna sig i storm. Särskilt i våra mest utsatta utanförskapsområden. Redan 2018 ökar styrkan i de ekonomiska utmaningar samtliga offentliga verksamheter får att matcha intäkter och kompetens mot behov från befolkningen. Från år 2020 ökar dessutom styrkan i behov av stöd samt vård för människor som är +80 år.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Demografi

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_demografi

Ur det offentligas perspektiv är det i huvudsak i början av våra liv, 0-19, och i slutet av våra liv som skatter och avgifter ska finansiera mycket. Demografiskt är det nu tre större händelser som inträffar parallellt och som kraftigt anstränger det offentliga Sverige och dess möjligheter att möta människors förväntan på service. Det föds många barn. Vi blir allt äldre och särskilt andelen +80 åringar ökar kraftigt. Dessutom har vi en lång rad år av misslyckad inkluderingspolitik av asylinvandrade. Tillsammans kan dessa tre demografiska perspektiven beskrivas som en "tripple dip". Problem säger vissa och möjligheter säger andra. Som vanligt är det både och. Självklart är det positivt att det föds fler barn i vårt land. Självklart är det positivt att vi får leva allt längre liv. Självklart kan ännu fler av alla invandrade bidra till att fylla kompetensbrister och stärka vår ekonomi. Inte minst kan många invandrade bidra till att vi kan göra fler viktiga affärer runt om i världen. Allt detta positiva och möjliga förutsätter dock kraftiga reformer om det ska vara ekonomiskt hållbart. Reformer som inkluderar människor från utanförskap i betydligt högre grad än idag. Reformer som automatiserar det som kan automatiseras. Reformer som stärker praktiska utbildningsprogram med mera. I ljuset av de stora problem vi står inför är det skrämmande att regeringen inte vidtar mer omfattande och nytänkande åtgärder. I de dystra prognoser som visades på regionkonferensen hade ingen lågkonjunktur vägts in. Det är ingen överdrift att påstå att reformarbetet brådskar.

Reformarbete

Det går att effektivisera väldigt mycket. Bara i Uppsala kommun finns ett effektiviseringsutrymme på över en miljard kronor. Den miljarden kan göra större nytta än idag för Uppsalas invånare. Men effektivisering utan nytänkande kommer inte att räcka i ljuset av den demografiska utveckling vi möter. Nu krävs nytänkande och entreprenörskap för att hitta lösningar som klarar av reptricket att möta kraftigt ökande behov utan att intäkterna från höga skatter kan öka. Bland professionella råder en stor konsensus om att de negativa effekterna av ännu högre skatter på jobb blir förödande. Det är bara vänsterkrafter som vill gå den vägen. De kommuner som är kloka börjar omgående sitt reformarbete. Samtidigt krävs också att staten reformerar mycket av det den styr över för att AB Sverige i sin helhet ska klara denna kraftiga omställning som nu krävs.  

Nytänk inom vården 

80-85% av kostnaderna inom omsorg och vård är kopplade till kroniska sjukdomar. Det fick vi höra på gårdagens regionkonferens. Med den insikten föreslogs vi genomföra radikala förbättringar som stöttar det förebyggande hälsoarbetet för att fler ska undvika kroniska sjukdomar som till exempel typ 2 diabetes. Bland annat såg föredragshållaren framför sig typ en "App" som hjälper oss att ha koll på hur kroppen egentligen mår. En "app" som till exempel hjälper hjärnan att inse att den inte ska äta mer när kroppen säger "jag har fått nog". Digitala läkare som till exempel IBMs "Watson" som ersätter och kompletterar läkare. Vårdens grundjobb kan utan tvekan kraftigt förbättras och effektiviseras med hjälp av artificiell intelligens. Anamnäs är som gjort för en digital avatardoktor som kan felsöka och komma med förslag på åtgärder. Digitala doktorn kommer att vara mycket mer "påläst" om dig än någon människa någonsin kan vara. Du slipper träffa stafettläkare utan historik och lokal förankring. Den digitala doktorn Greta kan med fördel vara lokal överallt, även i en ort med 100 invånare. Region Halland tycks vara duktiga på att driva rationaliseringar och ta till sig nytänkande. Det var väl därför de inte såg behovet av att ingå i en större mer byråkratisk storregion? 

https://sv.wikipedia.org/wiki/Anamnes
https://sv.wikipedia.org/wiki/Avatar

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=6478881
+55
I takt med att vi blir allt fler äldre är det självklart att även årsrika är med och driver utvecklingen. Det borde vara självklart i en demokrati att den kloke försöker skapa beslutsgrupper som speglar samhället i stort. Då kan vi både fånga upp generella olika perspektiv men också hitta bättre lösningar framåt. Att dumpa +55 åringar med massivt av erfarenhet men kanske mindre förmåga att surfa på Internet är oklokt. Av många skäl. Lika viktigt som det är att den äldre delen av befolkningen är med och bestämmer är det att våra barns perspektiv tas på största allvar trots att de inte har rösträtt. Inte minst för att tillgodose våra barns intressen kan ny teknik med fördel användas för att göra våra icke röstberättigas röst starkare.

http://www.news55.se/reportage-artiklar/barbro-westerholm-vi-behover-fler-arsrika-i-beslutsfattande-positioner/

Empati
Är det möjligt för en tolvåring att sätta sig in i en 85 åring med kroniska sjukdomars situation? Är det möjligt för en 57 åring som invandrat från Sudan att sätta sig in i en tio årings situation i Sverige? Hur enkelt är de för dessa personer att föreställa sig hur människor i helt andra situationer än den egna känner? Oavsett ska väl 57 åringen utan att attackeras kunna få tycka att tioåringar är respektlösa mot äldre, om det underbyggs med ett antal exempel? Visst ska väl en invandrare få tycka något om vissa "svensksvenskar" även om hen inte själv är "svensksvensk"? Om det är väl underbyggt och respektfullt kan det väl vara positivt för vår samhällsutveckling om hen till exempel ger exempel på hur otydliga budskap och oförmågan att tydligt stå upp för det detta samhälle anser vara "rätt och fel" kraftigt försämrar nysvenskars inkludering i vårt gemensamma samhälle. Nedan artikel är välskriven och läsvärd. 

"Men det gynnar vare sig kampen mot rasism eller samhällsklimatet när avsändaren blir viktigare än argumenten." http://www.expressen.se/ledare/naomi-abramowicz/hall-kaften-naomi-du-ar-alldeles-for-vit/

Väntrum

Har du suttit i ett väntrum på ett sjukhus och väntat på ett provsvar någon gång? Jag har hört vänner berätta om när de suttit i väntrum på Onkologen, canceravdelningar. De flesta utstrålar ångest. De sitter och väntar på svar eftersom de av olika skäl bedömts kunna bära på något farligt. Dessa människors oro är på riktigt och jag tror mig kunna förstå ångestkänslorna i det läget. Den oro som många invånare i Sverige känner inför framtiden måste respekteras. Många märker redan stora och negativa personliga effekter av en utmanande demografisk utmaning. Det är klokt att ta denna oro på största allvar och börja reformera Sverige mot en ny och modern storhetstid. Det är möjligt. Det krävs bara ledarskap och samarbetsvilja. Hur svårt kan det vara....  

Kommunreform?

Blogg 2/1

Är det bra för ett samhälle att växa?
Vad är alternativet? Att försöka matcha en som dör med en nyfödd eller invandrad? Även om ett samhälle skulle lyckas med en sådan matchning, blir inte den demografiska utmaningen övermäktig?

Av alla våra kommuner är det få som har fler som invandrar än utvandrar, fler som föds än som dör och fler som flyttar dit från andra delar av Sverige än som flyttar ut. Enligt EU:s statistikbyrå Eurostat genomgår Sverige Europas snabbaste urbanisering och de flesta kommuner som växer ligger i storstadsregioner. Samtidigt som det blivit vanligare att flytta till ett annat län så bor tre fjärdedelar av de svenskar som fötts i Sverige i det län där de föddes. Bland de få kommuner som växte mellan 2003 och 2012 finns 23 som gjort det enbart på grund av invandring (utländska inflyttade).

Stockholms stad har under samma period vuxit med 123.000 personer. 58.000 invandrade, 53.000 nyfödda och 12.000 inrikes inflyttade. Umeå och Uppsala växer mycket p g a nyfödda. Landskrona, Kristianstad och Eskilstuna växer i väldigt stor utsträckning kopplat till invandring. De platser som växer kraftigt genom inflyttning från andra kommuner är kranskommuner/sovkommuner till attraktiva storstäder. Under perioden representerar invandrare 40% av hela tillväxten av människor i Sverige. I ljuset av det faktumet förstår de flesta att integrationen måste förbättras kraftigt. Det börjar bli hög tid att vi lär mer av USA, Canada och Australien! Att låtsas som att denna kraftiga förändring av Sverige kan lyckas utan en stark integrationstanke tror inte jag är tillräckligt hållbart.

Jag brukar tala om behovet av reformer. Jag tycker att behovet av reformer är stort och jag undrar vad du tycker om några av mina funderingar. Idag undrar jag om det inte är samhällsekonomiskt nödvändigt att genomföra en kommunreform där en bärkraftig kommun måste bebos av fler än t ex 15.000 personer? Kan det vara så att det kommunala utjämningssystemet som introduceras bara skjuter upp en utveckling som inte kan stoppas något?