Reviderat Socialförsäkringssystem
Länge har jag drivit att Socialtjänstlagen behöver förändras för att tydligare och bättre matcha skyldigheter med alla rättigheter. Främst behöver Socialtjänstlagens 4e kapitel 4e-6e paragrafen ändras så att det blir tydligt självklart att mätbara motprestationer kan krävas av arbetsföra som lever långvarigt på försörjningsstöd. Det är mycket viktigt att denna uppdatering av lagen genomförs. Både för att sätta tydlig press på kommuner och arbetsförmedling att ordna arbetsuppgifter men också för att öka attraktiviteten i att få ett jobb på arbetsmarknaden och för att minska utrymmet för brottslig verksamhet. Precis som beskrivs i nedan intressanta förslag är idag marginalskillnaden mellan att leva på försörjningsstöd och ett låglönejobb för liten. Marginalskillnader har betydelse. Marginalskillnader kan skapas på många sätt. Det är orättvist att arbetsföra år efter år kan få lika mycket eller mer ekonomiska muskler än en som jobbar heltid inom ett låglöneyrke. Facken måste ta ett större ansvar för att detta ska fungera då de i samband med liknande insatser fokuserat på att insatserna riskerar att ta ”riktiga jobb”. En möjlig lösning kan vara att ”fridlysa” vissa arbetsuppgifter som helt ska utföras av personer som är långtidsförsörjda av försörjningsstöd och arbetsdugliga. I kampen mot segregation, utanförskap, brottslighet och sänkt skattemoral anser jag att en reform av Socialförsäkringssystemet är helt central. Det har varit uppenbart länge för den som klarar av att se verkliga och växande problem. Det är obegripligt för mig att det inte är självklart för en majoritet i riksdagshuset. De har enorma utredningsresurser till sitt förfogande och det finns faktiskt mycket välutbildade beteendevetare även i Sverige! Gör om! Gör rätt!
Stefan Fölster och Robert Gidehag har gjort en mycket intressant utredning kopplat till hur det svenska socialförsäkringssystemet kan moderniseras.
"Socialförsäkringarna ska fungera som en buffert vid till exempel arbetslöshet eller sjukdom. De svenska socialförsäkringarna lider dock av två stora problem: dels försvagar de drivkrafterna att arbeta genom höga marginal- och tröskeleffekter, dels går det snabbt att få tillgång till generösa förmåner. I den här rapporten presenterar och analyserar nationalekonomerna Stefan Fölster och Robert Gidehag ett alternativ till dagens socialförsäkringssystem: Rättvis allmän inkomstförsäkring (RAI). Förslaget innebär att personer som är nya i Sverige och unga kvalificerar sig till högre ersättningar över tid genom att arbeta och betala skatt."
"De svenska bidrags- och socialförsäkringssystemen är omoderna, otrygga och i vissa avseenden orättvisa. Reglerna för att få ersättning är krångliga och svårförutsebara, vilket gör att en person som bara jobbat i ett par år kan få högre ersättning än någon som jobbat i 20 år. Möjligheten att snabbt kvalificera sig till höga ersättningar försämrar i sin tur incitamenten att arbeta."
I den nedan bifogade rapporten föreslår Fölster och Gidehag ett paket av konkreta reformer under namnet Rättvis allmän inkomstförsäkring (RAI). Syftet med de föreslagna reformerna är att man gradvis ska kvalificera sig till bidrag och socialförsäkringar på grunder som är enklare och mer rättvisa än i dagens system.
Det uppnås dels genom socialförsäkringar där den garanterade ersättningen ökar i takt med ackumulerade tidigare inbetalningar (snarare än den senaste lönen), dels genom att grundersättningen kompletteras med ett socialförsäkringskonto.
Förslaget gör det betydligt mer lönsamt att gå från arbetslöshet till arbete. I dag ökar en medianperson som går från ersättningar till arbete sin inkomst före skatt med 50 kronor per intjänad hundralapp; med RAI ökar det till 68 kronor (i båda fallen avses livsinkomster). Samtidigt är tryggheten i RAI vid olika inkomstbortfall i stort sett densamma som i dagens system, förutom att unga och nyanlända får lägre ersättningar under längre kvalificeringsperioder än i dag. I gengäld får de högre ersättning och ett mer robust skydd genom trygghetssystemen efter att ha arbetat några år.
En övergång till RAI skulle ha en rad positiva effekter; inte minst skulle incitamenten för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden stärkas. RAI knyter också bättre än dagens system an till livsinkomster i en tid när fler studerar, har varierande inkomst under livet av andra skäl eller arbetar i den så kallade gig-ekonomin. Dessutom stärks pensionerna utan att några avgiftshöjningar krävs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar