Vimmel och strumpor

Mötens kraft
Igår var det Vimmelgala i Uppsala. Ett arrangemang med UNT som huvudman. Galan är finalen efter att en jury och Uppsalabor valt ut vinnare i olika kategorier som årets vimmlare, årets bästa service, årets bloggare, årets bäst klädda och så vidare. Redan tidigt var trycket högt och de utmärkta konferensiärerna inledde självklart med att ta avstamp i de vidriga dåden i Paris och Beirut nyligen. Terrorism får aldrig löna sig och ska bekämpas. Det är vår plikt att inte låta oss skrämmas och leva våra liv som vi önskar. Kvällen kickades loss i kärleken och dansens tecken. Och vilket ös det blev! Stämningen var fantastisk och alla dansade, och mycket. Förutom tillfället att dansa mycket och gratta vinnare ges chansen till många intressanta möten med mycket företagsamma människor. Det väldigt trånga "dansgolvet" var fullt med företagsamma människor som gick "all-in" i festandet. Som jurymedlem kände jag att det förväntades av mig att även jag minglade och dansade mycket. Jag försökte leva upp till förväntningarna. Eftersom jag gillar tävlingar kunde jag inte motstå en utmaning från Daniel Legue. Många tyckte att jag vann på stilpoäng ; ). Att Anders Wallin utsågs till Årets vimmlare var också väldigt kul och värt att fira. Mötesplatser som inkluderar dans och glädje kan aldrig överskattas! Med gamla vänner och bekantskaper har man roligt men man träffar också snabbt nya bekantskaper som öppnar nya spännande möjligheter i livet. Livet är verkligen intressant och ofta roligt.

Det finns dock stunder som inte är roliga. Jag tycker till exempel inte om att stryka skjortor, men gör det ändå. Och jag blir ständigt både förbannad och fundersam över "strumpmonstret". Varför försvinner alltid strumpor i tvätten? Och varför hittar jag allt för ofta bara en av varje stumpvariant? Är det bara jag som har detta ständigt återkommande problem? Vad gör politikerna åt det? Frustrationen kostar mig säkerligen några dagar mindre i livet. Det är sannolikt samhällsekonomiskt dåligt... Ja, ja, ja jag får väl dansa lite mer så kompenserar jag nog för min strumpfrustration. Tror du att kamelförare har strumpor?

Folkvandringar & strumpor

Skillnader berikar
Gillar vi människor skillnader? Eller är det så att det bara är en liten, mycket liten, del av befolkningen som menar allvar med att skillnader berikar. Varför byggs vänskapsgrupper oftast upp runt gemensamma värderingar och intressen? Varför är vänskapsgrupper "segregerade"? Varför tycks t ex politiska partier verka med samma logik som klaner med enda undantag att företrädarna hela tiden riskerar att sparkas ut? Kan man resonera så här? Klart man kan. Klart att vi måste för att beskriva integrationens utmaningar men också för att hitta bättre vägar framåt i ett mångkulturellt samhälle som skapar ett högt generellt välstånd.

Slovenien har problem. Det innebär att det slovenska folket får problem. Enligt bifogad artikel är skälet att "i ett samhälle där nästan alla känner alla liknar de samhälleliga reflexerna stammens eller klanens; gemenskapens överlevnad och oberoende är outtalat utgångspunkt för all politik.....". "Politikern har kunnat beställa fram billiga krediter till företag som för länge sedan borde ha avvecklats, så köpt sig röster och tid.....". Inte utan att jag kan jämföra med en del svenska projekt....... Jag tror det är smartare att bygga ett samhälle utifrån grundbultar som den amerikanska konstitutionen och konkurrerande verksamheter inom konstitutionens ramar. Så skapas hållbart välståndsbygge i en mångkulturell miljö. En miljö där oliktänkande kan leva sida vid sida utan att döda varandra även om man inte gillar andra gruppers beteenden och värderingar. Av mina intryck från jordens alla hörn drar jag slutsatsen att alla platser, liten eller stor, som har konkurrerande maktsfärer utvecklar samhället bäst. Tänk på den du! Bl a därför skulle Sverige må bättre om de politiska alternativen blir ännu tydligare.
http://www.dn.se/ledare/signerat/liten-pa-gott-och-ont/

Omöjligt
När jag läser en av dagens DN debattartiklar blir en av mina slutsatser att det är omöjligt att beskriva invandringens historia eller nuläge utan att några ska klaga på att beskrivningarna blir felaktiga ur det ena eller andra perspektivet. Blir då min slutsats att det är lika bra att tiga? Nej! Var inte rädd för debatten! Om vi inte vågar debattera öppet kan vi heller inte lösa t ex de stora integrationsutmaningarna som finns. Det är självklart så att det blir slitningar om man under +1000 år byggt ett rätt homogent samhälle som på bara 40 år kraftigt blandas upp med människor med enormt olika samhällssystemserfarenheter och religiös föreställningsvärld. Är det svårt att förstå att det blir problem? Särskilt stora blir problemen om man inte öppet och med högt i tak vågar prata om utmaningarna och förbättringsvägar.

"Genom att nu inte klart inkludera den andra generationens invandrare i motberättelsen "vi" så finns risken att de tvingas in i yrken som annars kopplas ihop främst med nya invandrare". Jag blir matt. Hur man än gör blir det fel och människor är offer... Jag delar dock författarnas slutsats som jag tolkar som att det räcker med invandringsdravvel, se till att få fram en integrationsmodell som gör att alla nya krafter som kommer till Sverige stärker invandrares bild av sina egna möjligheter att ta sig fram på arbetsmarknaden. Hur svårt kan det vara ; )? För personer som inte tror på systemtänkande blir det svårt. Mycket svårt!
http://www.dn.se/debatt/starkare-motbilder-behovs-till-sds-syn-pa-invandrare/

Frustration
Förtjänar jag motgångar? Finns nog gott om människor som tycker det. Själv är jag mest frustrerad över att jag alltid tycks leva i en verklighet med udda strumpor. Jag köper ständigt nya strumpor men trots det har jag ständiga problem att hitta matchande par.... Kanske börjar bli dax med kommunistiska strumpordningen hemma hos mig. Jag slänger de par jag har och köper 30 exakt lika par strumpor. Då borde väl problemet upphöra om jag räknar bort problemet med strumptjuven sonen som kan smitta min rena strumpsamling med variationer...... Vem har sagt att livet ska vara enkelt....