Den nordiska modellen

Ett svenskt framgångsrecept

Svenskt samhällsbygge, och övriga Nordens samhällsbyggen, är lite rättvisare än andras. Vi som haft turen att födas här i vår tid borde alla vara extremt tacksamma. Alla som invandrat till Sverige, och som lever här, har det relativt sett fantastiskt. Frisk natur och fyra årstider. Gott om färskvatten. Ett rimligt rättvist rättssystem. Billig förskola. Skattefinansierad skola och sjukvård. Massor av föräldraledighet och semester. Rätt till försörjningsstöd om totalt personligt ekonomiskt haveri. Möjlighet att bli extremt rik av egen förmåga. Jämfört med över 8 miljarder andra människor är det samhällssystem de nordiska länderna erbjuder fantastiskt. Ur det perspektivet är det sjukt hur gnälligt den svenska politiska debatten är. Svensk politik borde enbart fokusera på hur vi kan säkra långsiktig konkurrenskraft och hur vi bäst försvarar den fantastiskt rättvisa nordiska samhällsmodellen. Nu är inte tid för ännu mer rättigheter. Nu är tid för att säkra det många generationer byggt upp och vårt ansvar att få att fungera. Nu är tid för att bygga nya näringsverksamheter som kan bära svenskt välstånd på 2100-talet. Nu är tid att kraftigt minska den offentliga byråkratin för att vi ska lyckas säkra kvalitén i offentliga tjänster och global konkurrenskraft. 

I Sverige byttes klanstrukturers makt ut mot mer individuell frihet genom det offentligas skyldigheter och uppbyggnad. Framförallt byggdes kvinnors självständighet och makt upp tack vare tuffa kvinnokämpar och det offentligas uppbyggnad. Det tycker jag var en mycket positiv utveckling. I Sverige är enskilda individer friare än i de flesta andra länder eftersom det socioekonomiska skyddet regleras genom rättigheter. Ett sådant system är dock bara hållbart om det hårt kopplas till rimliga skyldigheter. Skyldigheter som vi alla måste leva upp till eller rimligt förlora rättigheter.  

I nedan artikel i Expressen skriver Gunnar Wetterberg att det moderna Sverige är helt beroende av framgångsrikt svenskt företagande. Att säkerställa svenskt näringsliv globala konkurrenskraft är mycket viktigare än att sänka bensinskatt och att sänka skatten på ISK. Med det sagt, det är idiotiskt att höja skatten på ISK. 

”Årtiondena efter andra världskriget blev en gyllene tid för svensk ekonomi. Handelns avreglering gynnade det lilla landets stora industrier, de fria kapitalflödena gav svenska småsparare bättre avkastning utomlands än hemma, och efter EES-anslutningen i början av 1990-talet gjorde EG:s regler det lättare för de svenska infrastrukturföretagen att vinna upphandlingar.”

”Men de senaste årtiondena har det vänt. Kinas massiva statsstöd perverterar konkurrensen. USA kvaddar världshandelns regelsystem genom att sätta WTO:s tvistlösning ur spel. Inom EU gör sig Frankrikes etatistiska retorik allt bredare. Unionen ska satsa på industristöd och gynna sina egna industrier.”

”Ända sedan snilleindustriernas framväxt i slutet av 1800-talet har Sveriges välstånd blivit alltmer beroende av att vi kan sälja till marknader som är mycket större än vår egen. Ju fler hinder för den globala konkurrensen som avlägsnats, desto bättre har det gått för de stora svenska multiföretagen. Men hur ska det lilla landet agera, när utvecklingen trampar baklänges? Vi har inte råd att konkurrera med egna statliga industristöd.”

”Sverige behöver en aktiv utrikeshandelspolitik, både inom EU och i internationella sammanhang. Det borde vara en av regeringens viktigaste ministerposter. Tillsammans med de andra nordiska länderna hör vi till de tio-tolv största ekonomierna i världen – det är en tyngd som vi långt ifrån utnyttjar, och den kräver skandinavisk samverkan för att realiseras.”

”I en tuff tid är det viktigare att stärka statens grundläggande uppgifter än att sänka skatten på mat och ISK-konton.”

https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/sa-kan-sverige-svara-nar--trump-valter-ekonomin/

Sverige byggs starkt av oss svenskar. Inga andra gör det åt oss. Därför är det dags att sluta tramsa om vem som är svensk eller inte. Nu behöver vi hjälpas åt att göra vårt unika samhälle konkurrenskraftigt i en tuff tid. Den som är svensk medborgare, eller som av egen vilja blivit svensk medborgare, har rätten att leva sitt liv i Sverige. Och dem jag betraktar som svenskar är svenska medborgare som följer de lagar som gäller oss alla i Sverige. Och de som har flera medborgarskap betraktar jag bara som svenskar om de, återigen, respekterar Sveriges rikes lagar. Inga undantag! Det är de lagarna som gör Sveriges samhälle till det samhällsbygge det är. ”Land ska av lag byggas.” Och ja, allt utvecklas, eller avvecklas. Det gäller även lagarna. Att börja hårt straffa barn anser till exempel jag vara helt fel. Barn ska överösas med kärlek och uppfostras inom lagarnas ramar. Om föräldrar inte klarar det måste barnen räddas ifrån dåliga föräldrar så fort som möjligt. 

Politikens villkor

Mycket tid
Om man vill göra ordentlig nytta för folket som heltidspolitiker är tidskostnaden hög. I vart fall om man har en ledande politisk roll. Som kommunalråd ska man alltid vara tillgänglig för invånarna och media. Du ska besöka så mycket av kommunens verksamhet/ansvarsområden som möjligt. Du ska sitta med på en massa majoritetsledningsmöten, kommunstyrelsemöten, kommunstyrelsens arbetsutskott, nämndutskott, nämndmöten, ordförandemöten, kommunfullmäktigegrupp, kommunfullmäktige och en massa andra möten. Dessutom ska du jobba med ditt lokala parti och också hinna läsa på alla olika ärenden. Även media ska hanteras löpande. Partiaktiviteterna är nästan alltid på kvällar och helger. Utöver det ska du kampanja runt om i kommunen och på debattsidor. Är det värt allt slit? Är en positiv framtid även för kommande generationer viktig? Är fler än dina eventuella egna barn viktiga? Det är viktiga uppdrag om du tror på en demokratisk samhällsmodell. Gör du det? Då tycker jag du ska ställa upp som i vart fall fritidspolitiker. Om du gör det i liten skala gör du stor nytta och det räcker med en insats på cirka 10 timmar per månad nio månader per år. Är din positivare framtid värd det? Är ditt närsamhälles positivare framtid värd det? Är våra barns positiva framtid värd det? Hur kan du tycka att det inte är värt det? Vi behöver många fler som är aktiva i yrkeslivet in i politiken. Då utvecklas samhället ännu bättre.

Relativitetsspel och arvsrätt

Allt är relativt
Nyligen kunde vi följa hur vissa som använt sig av "barnfattigdom" som ett nytt politiskt begrepp fick backa efter att Uppdrag gransning rätt bra beskrivit att det i allra högsta grad handlar om relativt välstånd och inte om fattigdom. Visst finns fattiga om man räknar med alla som saknar tillgångar och som lever på försörjningsstöd. Ofta lider dessa personer av missbruk, psykiska problem, är illegalt i landet och/eller har en lång arbetslöshetshistorik. Dessa människor befinner sig i ett så kallat utanförskap. Vi måste ta utanförskap på allvar men det får vara någon ordning i retoriken och marknadsföringen för att försöka smutskasta rivaler eller få mer ekonomiska anslag till särskilda saker. Trots att vissa anser att Sverige är på fel väg och då det självklart alltid finns förbättringsmöjligheter är det mycket kul att Bill Gates hyllar Sverige och "den svenska samhällsmodellen".
http://www.di.se/#!/artiklar/2013/2/12/bill-gates-hyllning-till-sverige/ 

Arvslotten
Livet är inte rättvist. Inom ramen för vår svenska samhällsmodell försöker vi dock ge våra barn och unga en så jämbördig start i livet som möjligt. Det gör vi för att vi tycker att det rimmar väl med vår människosyn samt för att ett litet land som vårt inte har råd att förlora talanger "bara" för att de haft oturen att födas i en mindre bemedlad eller socialt utsatt familj. Vårt system gör livet lite mindre orättvist. För mig är det väldigt viktigt att vi i Sverige fortsätter att anstränga oss för att se till så att alla ges en chans till en likvärdig start i livet. Självklart är karriärsutmaningen för ett barn som föds i en socialt utsatt familj med ekonomiska bekymmer väldigt mycket tuffare än den som föds in i en förmögen och socialt stabil familj. Ur ett arvsperspektiv tycker jag att Bill Gates, som på många sätt imponerar, resonerar helt rätt. När jag vid ett tillfälle åt middag med honom berättade han att han avsåg att ge sina barn den bästa utbildning pengar kan köpa (utifrån deras egna vägval), mycket kärlek och en miljon dollar var som ett mycket generöst startkapital. Därutöver skulle han skänka hela sin enorma förmögenhet till välgörenhet. Hittills tycks han leva som han lärde. Jag tror också att han ökar chansen för att hans barn skall bli glada och uppskattade personer och inte personer som andra ser ner på då de är odrägliga, inte har förtjänat all rikedom de fått, tar saker för givna och ofta får samhällsroller de aldrig annars hade förtjänat. Arvsrätten behöver garanteras ses över. Håller du med?