Den nordiska modellen

Ett svenskt framgångsrecept

Svenskt samhällsbygge, och övriga Nordens samhällsbyggen, är lite rättvisare än andras. Vi som haft turen att födas här i vår tid borde alla vara extremt tacksamma. Alla som invandrat till Sverige, och som lever här, har det relativt sett fantastiskt. Frisk natur och fyra årstider. Gott om färskvatten. Ett rimligt rättvist rättssystem. Billig förskola. Skattefinansierad skola och sjukvård. Massor av föräldraledighet och semester. Rätt till försörjningsstöd om totalt personligt ekonomiskt haveri. Möjlighet att bli extremt rik av egen förmåga. Jämfört med över 8 miljarder andra människor är det samhällssystem de nordiska länderna erbjuder fantastiskt. Ur det perspektivet är det sjukt hur gnälligt den svenska politiska debatten är. Svensk politik borde enbart fokusera på hur vi kan säkra långsiktig konkurrenskraft och hur vi bäst försvarar den fantastiskt rättvisa nordiska samhällsmodellen. Nu är inte tid för ännu mer rättigheter. Nu är tid för att säkra det många generationer byggt upp och vårt ansvar att få att fungera. Nu är tid för att bygga nya näringsverksamheter som kan bära svenskt välstånd på 2100-talet. Nu är tid att kraftigt minska den offentliga byråkratin för att vi ska lyckas säkra kvalitén i offentliga tjänster och global konkurrenskraft. 

I Sverige byttes klanstrukturers makt ut mot mer individuell frihet genom det offentligas skyldigheter och uppbyggnad. Framförallt byggdes kvinnors självständighet och makt upp tack vare tuffa kvinnokämpar och det offentligas uppbyggnad. Det tycker jag var en mycket positiv utveckling. I Sverige är enskilda individer friare än i de flesta andra länder eftersom det socioekonomiska skyddet regleras genom rättigheter. Ett sådant system är dock bara hållbart om det hårt kopplas till rimliga skyldigheter. Skyldigheter som vi alla måste leva upp till eller rimligt förlora rättigheter.  

I nedan artikel i Expressen skriver Gunnar Wetterberg att det moderna Sverige är helt beroende av framgångsrikt svenskt företagande. Att säkerställa svenskt näringsliv globala konkurrenskraft är mycket viktigare än att sänka bensinskatt och att sänka skatten på ISK. Med det sagt, det är idiotiskt att höja skatten på ISK. 

”Årtiondena efter andra världskriget blev en gyllene tid för svensk ekonomi. Handelns avreglering gynnade det lilla landets stora industrier, de fria kapitalflödena gav svenska småsparare bättre avkastning utomlands än hemma, och efter EES-anslutningen i början av 1990-talet gjorde EG:s regler det lättare för de svenska infrastrukturföretagen att vinna upphandlingar.”

”Men de senaste årtiondena har det vänt. Kinas massiva statsstöd perverterar konkurrensen. USA kvaddar världshandelns regelsystem genom att sätta WTO:s tvistlösning ur spel. Inom EU gör sig Frankrikes etatistiska retorik allt bredare. Unionen ska satsa på industristöd och gynna sina egna industrier.”

”Ända sedan snilleindustriernas framväxt i slutet av 1800-talet har Sveriges välstånd blivit alltmer beroende av att vi kan sälja till marknader som är mycket större än vår egen. Ju fler hinder för den globala konkurrensen som avlägsnats, desto bättre har det gått för de stora svenska multiföretagen. Men hur ska det lilla landet agera, när utvecklingen trampar baklänges? Vi har inte råd att konkurrera med egna statliga industristöd.”

”Sverige behöver en aktiv utrikeshandelspolitik, både inom EU och i internationella sammanhang. Det borde vara en av regeringens viktigaste ministerposter. Tillsammans med de andra nordiska länderna hör vi till de tio-tolv största ekonomierna i världen – det är en tyngd som vi långt ifrån utnyttjar, och den kräver skandinavisk samverkan för att realiseras.”

”I en tuff tid är det viktigare att stärka statens grundläggande uppgifter än att sänka skatten på mat och ISK-konton.”

https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/sa-kan-sverige-svara-nar--trump-valter-ekonomin/

Sverige byggs starkt av oss svenskar. Inga andra gör det åt oss. Därför är det dags att sluta tramsa om vem som är svensk eller inte. Nu behöver vi hjälpas åt att göra vårt unika samhälle konkurrenskraftigt i en tuff tid. Den som är svensk medborgare, eller som av egen vilja blivit svensk medborgare, har rätten att leva sitt liv i Sverige. Och dem jag betraktar som svenskar är svenska medborgare som följer de lagar som gäller oss alla i Sverige. Och de som har flera medborgarskap betraktar jag bara som svenskar om de, återigen, respekterar Sveriges rikes lagar. Inga undantag! Det är de lagarna som gör Sveriges samhälle till det samhällsbygge det är. ”Land ska av lag byggas.” Och ja, allt utvecklas, eller avvecklas. Det gäller även lagarna. Att börja hårt straffa barn anser till exempel jag vara helt fel. Barn ska överösas med kärlek och uppfostras inom lagarnas ramar. Om föräldrar inte klarar det måste barnen räddas ifrån dåliga föräldrar så fort som möjligt.