Vi kan mycket bättre

Kompetens och tydlighet 

Utvecklingspartiet demokraterna, UP, erbjuder Uppsalaborna politiska företrädare som förstår att de inte främst företräder ett parti, vi är främst representanter för de invånare vi ska företräda och tjäna. UP erbjuder Uppsalaborna många kompetenta och livserfarna företrädare som aldrig tidigare ställt upp på att kunna bli förtroendevalda. Inom UP får de ge uttryck för sina åsikter, det är högt i tak och kompetens och livserfarenhet har stort värde. Kompetens, livserfarenhet och ödmjukhet inför andra åsikter behöver få större utrymme inom svensk politik om framtiden generellt ska bli positiv för människor i vår del av världen.

Socialomsorgen och äldreomsorgen behöver ledas utifrån kompetens för att bli framgångsrik. Kunskaper, erfarenheter och grundläggande respekt för beteendevetenskapen kan starkt bidra till stora förbättringar inom en social omsorg och en äldreomsorg som har stora kvalitetsbrister. Kompetenta företrädare som driver på för de stora reformer som är nödvändiga för att klara av att möta växande behov med kvalitet. 

Minister Hallengren är en av alla vältaliga broilers som aldrig haft något riktigt jobb. Det är inte bra när man ska företräda folkets intressen. En hel del politiker anser inte att politiker ska driva verksamheter utan "enbart" besluta om inriktningar. De säger gärna att politiker ska bestämma VAD som ska göra och tjänstemännen ska besluta om HUR det ska göras. I en kommun, och i en region, är det inte tillräckligt eftersom det rör sig om väldigt praktiska verksamheter som självklart även i nämnder och styrelser ska bemannas med politiker som kan något och därigenom både kan vara ett stöd till operativa ledningar men också ha förmågan att sätta press på dem som inte levererar bra resultat. För oss invånare är det tveklöst den bästa ordningen. Vi måste tillbaka till en ordning där politiker alltid hade en ordentligt yrkesbakgrund som de fortsatte med i någon form parallellt med sitt representativa politiska uppdrag.

Jag behöver inte säga något om hur illa ansvariga har skött äldreomsorgen. Snart har alla förstått det. Lyssna och titta på Agenda, SVT, och deras inslag om hur illa våra äldsta behandlats i livets slutskede. Det handlar om mammor, pappor, mormor, morfar, farmor och farfar. Jag blir illamående av hur ansvariga politiker kan låta det gå så här illa. Ansvarig för detta haveri i regeringen är främst Lena Hallengren och Stefan Löfven. Nyligen lyssnade jag på ett antal sjukvårdsbiträden och undersköterskor som också vittnade om hur dåligt många av våra äldsta och sköraste behandlas. Berättelserna om hur många hanteras sin sista tid i livet och i samband med sin död är helt oacceptabla om de stämmer. Om det stämmer måste framgå av nästa utredning av hur Covid-19 pandemin hanterats. Vi behöver tveklöst kompetentare politiskt ledarskap i Sverige.

"Varför har så många covidsjuka på äldreboenden inte ens fått träffa läkare? Socialminister Lena Hallengren (S) om den hårda kritiken från IVO."

https://www.svtplay.se/video/27986563/agenda/agenda-29-nov-20-15?start=auto

"Strukturella problem sedan innan pandemin pekas ut som den främsta orsaken till att så många äldre avlidit inom äldreomsorgen. Dessa gjorde att landets verksamheter stod illa förberedda att hantera en pandemi, enligt kommissionen."

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/coronakommissionen-misslyckats-att-skydda-sveriges-aldre

https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/oppna-jamforelser/socialtjanst/aldreomsorg/vad-tycker-de-aldre-om-aldreomsorgen/

Tror du bara att det är våra äldsta som inte får tillräckligt professionell omsorg och vård? Även våra barn och unga i behov av bättre boendemiljö än hos föräldrarna drabbas av bristande ledarskap. Inte minst barnen till återvändande ”IS-mammor” som direkt borde omhändertas.

"Att omhänderta ett barn är en av de mest ingripande åtgärder som det offentliga överhuvudtaget kan vidta. Om man rycker upp barn och unga från sina hemmiljöer måste omvårdnaden vara god. Som den hippokratiska eden föreskriver måste målet med behandlingen åtminstone vara att inte göra skada. Stat och kommuner tar dock inte alltid det ansvaret. I fjol fick en femtedel av de 1 000 HVB-hemmen i Sverige kritik av Inspektionen för vård och omsorg (Ivo)." 

"Det handlar om unga som prostituerar sig utan att anställda reagerar. Personal som för nöjes skull arrangerar slagsmål mellan intagna. Anställda som hindrar barn från att gå i skolan och vägrar ge dem mat. Hem där det flödar av alkohol och droger. Och barn som bestraffas för att de har berättat om problem för Ivo. Det allra mest upprörande är att problemen inte är nya. De senaste åren har larmrapporterna duggat tätt om olika brister i omhändertagandet av barn och unga – inte bara på HVB-hem utan också i familjehem och på de statliga Sis-hemmen."

"Den bistra sanningen är att socialtjänsten kommer att vara fortsatt pressad med ett högt inflöde av orosanmälningar och stor personalomsättning även de kommande åren."

https://www.expressen.se/ledare/hvb-skandalerna-ar-en-skam-for-sverige/

Det är tveklöst så att det behövs ett systematiskt reform- och kvalitetsarbete inom många offentliga verksamheter. Det går med fördel att lära mycket av många av våra globalt framgångsrika företag. De är mycket duktiga på mätbara kvalitetsförbättringar.

https://www.stratsys.com/sv/blogg/vad-ar-systematiskt-kvalitetsarbete

Just nu ges nyliberaler inflytande över svensk politik. En intressant fråga är om kvalitetsarbete ens finns med i nyliberalers tankevärld. De drivs på många sätt av talesättet "sköt dig själv och skit i andra". Har man inte sett till att bli rik, och därför kan köpa sig god omsorg och vård, får man skylla sig själv. Allt ska vara möjligt för alla, mest för dem som föds med guldsked, men alla får klara sig själva. Om alla får klara sig själva är fri invandring inga problem eftersom de rika kan bo fint och skyddat inom "gated communities" och resten av folket får klara sig bäst de vill utanför murarna. Och de rika kan, som sagt, köpa sig bra omsorg och den bästa vården pengar kan köpa. Alla andra får i bästa fall nöja sig med "mellanmjölksvård". Du har nog förstått att jag inte gillar nyliberalismens extrema egoistiska inriktning. Karin Pihl skriver intressant i GP nedan om varför den liberala kraften i Sverige tappat så mycket kraft. Den tappade sin folkliga förankring. Hur kunde Sveriges samhällsutveckling gå så snett? Broilerpolitiker i kombination med allt fler välavlönade lobbyister bär nog på svaren. 

"Annie Lööf (C) har gått till storms mot jante, då normen står i vägen för kvinnor som vill göra karriär. Ett gäng moderater har till och med motionerat i riksdagen (!) om att ”avskaffa jantelagen”. I stället förespråkar de en anti-jantelag som innehåller uppmaningar som att ”du är bättre än många andra”. De kopplar ihop sin nya norm med småländsk Gnosjöanda. Men det de förespråkar är snarare något slags pervers kulturell nyliberalism, totalt befriad från den ödmjukhet som jantelagen i grund och botten handlar om, och totalt befriad från traditionella borgerliga värderingar."

https://www.gp.se/ledare/sluta-se-ner-p%C3%A5-radhuspappan-1.38557609

Sammanslagning av S och L

Nya tider - Nya samarbetspartners
Det är nya tider i det svenska politiska landskapet, det har de flesta förstått. När de gamla partierna stapplar omkring och försöker hitta fast mark under fötterna öppnas landskapet vidöppet för nya attraktivare politiska krafter. De finns, och jag är säker på att något eller några av dem blir framtidens nya politiska krafter med starkt stöd i Sverige.

Nu har Erik Ullenhag bestämt sig för att kliva in i partiledarkampen inom Liberalerna. Blir det möjligen en kompromiss mellan L Uppsala och övriga Sverige. Cecilia Wickström åkte ut och Erik Ullenhag, från Uppsala, in?.... Helt klart är att Ullenhag och Sabuni är två personer som representerar olika inriktningar i vilken linje de vill företräda. Sabuni är tydligt borgerlig och tydlig med vad som krävs för en hållbar migrationspolitik. Ullenhag lyckades inte med mycket som integrationsminister och kan säkert leda L in ännu mer i Socialdemokraternas famn. Förr var det Centerpartiet som samarbetade nära med S, nu kan det bli L som aktivt tar den rollen. C och L har flera gånger försökt slå ihop sig som partier. Det har främst av kulturskäl misslyckats. Liberalerna och Socialdemokraterna kanske har större förutsättningar att lyckas med en sammanslagning. Om de döper sig till SL påminns ständigt runt 2 miljoner svenskar om deras existens. Helt klart är att vänsterorienterade liberaler har mer gemensamt med Socialdemokrater än vad nyliberala centerpartister har. Ja, ja vi får se om L överlever nästa riksdagsval eller ej. Partiet är idag riksdagens minsta parti. Och i Uppsalas opinion är de nu det minsta partiet bland de tidigare Allianskompisarna. Ingen imponerande utveckling.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/marmorstein-det-har-ar-skillnaderna-mellan-sabuni-och-ullenhag

Sekine Madon, UNT, ger en målande beskrivning av kontrasterna mellan Sabuni och Ullenhag. Den invandrade flyktingen som är ”self made” och en tydlig kommunikatör jämfört med en broilerpolitiker som i vart fall nu har rollen som diplomat.

”Ullenhag och Sabuni är två politiker med olika bakgrunder och framtoning. Ullenhag kommer från en akademiker- och politikerfamilj. Hans pappa Jörgen Ullenhag har en bakgrund som folkpartistisk riksdagsledamot (och har även varit chefredaktör på denna tidning). Nyamko Sabuni föddes i Burundi och kom till Sverige som tolvåring. Hennes pappa var politisk flykting – och socialist.”

”En sak som Ullenhag och Sabuni har gemensamt, är att de båda har varit integrationsminister i alliansregeringen. Sabuni stod Björklunds företrädare Lars Leijonborg nära. Hon var tidigt ute i frågor som hedersförtryck och segregationsproblem. Hennes frispråkighet har både uppskattats och väckt motstånd. När Jan Björklund tog över som partiledare fick Sabuni snart inte jobba med integrationsfrågorna och hon ersattes av just Ullenhag.”

”Medan Nyamko Sabuni valde att lyfta fram problem som könsstympning och att många utlandsfödda kvinnor inte kom in på arbetsmarknaden, lade Ullenhag krut på att ge en "positiv bild". Partiledarvalet i Liberalerna kommer förmodligen bli ett val mellan dessa två synsätt.”

https://mobil.unt.se/ledare/sallan-har-ett-vagval-varit-sa-tydligt-5309102.aspx

Dagens besvikelse
De som låtit människor i våra utanförskapsområden få det allt sämre, och bli allt fler. Bifogat är en tragisk berättelse som säkerligen många förnekar som ett undantagsexempel. Eller varför inte ”fake news”? Du vet väl att det tydligaste exemplet på ett stort misslyckat integrationsarbete i Sverige är att  väldigt många av våra värsta brottslingar är andra generationens invandrare, varav många är födda i Sverige.

"Jafar Sadik har varit på fler begravningar än födelsedagsfester – det rappar han själv om under namnet Jaffar Byn.

– De tre senaste åren har jag sett 18 personer dö unga, säger han. I en intervju på Hällbyfängelset berättar Rinkebyrapparen om den mörka bakgrunden till texterna bakom Spotifyframgångarna: Pengar som gjort vänner till fiender, tjejer som gått under i kokainmissbruk och att han inte skulle gå i Rinkeby utan skyddsväst."

”Sadik är född i Sverige för 23 år sedan och uppvuxen i Rinkeby.”

”– Jag ser mig själv som en verklighetsförfattare. Jag berättar vad som sker där ute precis som du som är journalist. Skillnaden mellan dig och mig är att jag är artist och du är journalist. Man kan inte stämpla dig som en gangsterjournalist. Precis som de som gör gangsterfilmer, man stämplar inte dem som gangsterskådespelare.”

”– Upplopp är de ohördas språk. Det är den enda gången politikerna och medierna kommer till förorten. Den här natten sköt polisen varningsskott som gick tio centimeter från en killes huvud. Då ville folket visa att det inte är okej att polisen använder sitt tjänstevapen mot oskyldiga människor. Då gick folket samman och gjorde sina röster hörda.”
https://www.expressen.se/kronikorer/fredrik-sjoshult/jaffar-byn-jag-har-varit-pa-fler-begravningar-an-fodelsedagsfester/

Dagens stjärna
Susanna Birgersson, Expressen. Danskarna har så mycket att lära oss svenskar. Det är lite skrämmande hur naiva och reaktiva många svenska politiker och förvaltningsledningar är. Det är sällan stora problem löser sig genom att man låtsas som att de inte finns eller om man inte kraftfullt löser dem. 

”När det har skett – om det sker – vad händer då? Det är förstås jättebra med individuella prövningar, men vilka är riktlinjerna därefter? Står det i socialtjänstlagen hur man förebygger att små barn radikaliseras? Står det i lagen om vård av unga (LVU) hur man bör hantera de större barn som kan ha fått militär utbildning? Står det något om vilken typ av skola de bör gå i? Eller om hur man får ett traumatiserat barn att överge den IS-ideologi som kanske är det enda som upplevs skapa mening i kaoset?”

”I Danmark har flera av de större städerna detaljerade handlingsplaner, även om inga barn ännu återvänt. Att situationen kunde uppstå förutsågs för flera år sedan och exempelvis Köpenhamn har en färdig strategi sedan förra vintern. En av de ansvariga inom kommunen, Karen-Lise Karman Johansen, berättar för danska Weekendavisen om innehållet: Det handlar om att se till att barnen inte återförs till en radikal, islamistisk miljö, om hur man omedelbart vid ankomsten villkorar eventuella anhörigas rätt till vårdnad, om hur en trygg vardag med fasta ramar och rutiner är en förutsättning för att redan radikaliserade barn så småningom ska vilja ta avstånd från IS-ideologin, om att lite större barn behöver mentorer, inte minst för att minska risken att de värvar andra barn till IS, om att man bör kommunicera till lärare, klasskamrater och andra föräldrar att barnet står under ständig uppsikt. Bland mycket annat.”

https://www.expressen.se/ledare/susanna-birgersson/danmark-har-den-plan-for-barnen-som-vi-saknar/

Centerpartiet mot kyrkogården?

Depression och vilsenhet
Det är i kris och nära hopplöshet som grunden för något nytt, relevant och intressant ofta har sett ljuset och fått många människors stöd. Det nya måste kunna förstås av oss människor för att det skall bli mer än idéer utan praktiska förändringar som skapar en attraktiv framtid. Allt för ofta kläs framgångsrika budskap i tider som nu med tydlig motsättningsretorik mellan olika befolkningsgrupper. Om "överheten" tror att den kan sväva över invånarna och tro att man kan leda som förr får tänka om. Även för demokratin har de senaste tjugo årens paradigmskifte mot ett mycket öppet, globalt och mobilt informationssamhälle. Väldigt många människor utnyttjar informationstidens olika informations, beställnings och nöjesutbud. Vi följer också ytligt och enkelt vad som händer både nära och långt borta. Ett parti som vill vara relevant måste förstå att vi redan befinner oss i en post industriell tid. All lagstiftning måste anpassas till dagens "Infotjänstsamhälle".

Personligen anser jag att Centerpartiet utvecklas bäst utifrån grundläggande värderingar som kan hittas i de socialliberala texterna, globala hållbarhetsläror och bondepraktikan (inte minst insikten att sunt förnuft alltid måste ha en plats vid beslutsfattande). Jag ser gärna att Centerpartiet snabbt definierar en ny ism utifrån ovan. Det nyliberala är inte tidsenligt och inte hållbart och då är det inte det ideologiska ramverk som skall vägleda människor som aktivt vill bidra till en positiv samhällsutveckling genom Centerpartiet. Jag hoppas C i nuvarande kris snabbt kan utveckla ett nytt ideprogramm utifrån ovan perspektiv. Då kanske även ett nytt ideprogramm hänger ihop logiskt.... 
http://www.dn.se/nyheter/politik/centern-i-kris--karnvaljare-overger-partiet
http://www.dn.se/nyheter/politik/c-problemet-ar-inte-akut--det-ar-kroniskt

Landsbygden är och kommer att förbli viktig för svenskt välstånd och för en hållbar säkerhetspolitik. I UppsalaCentern tycker vi det är självklart och vi har en tydlig utvecklingspolitik för såväl landsbygd som storstadsområden. För första gången i Uppsala har Centerpartiet nu också fått igång årliga ledarmöten där landsbygdsföreträdare och kommunledningen träffas och förbättrar tillsammans. En föredetta ledande moderat har startat ett lokalt landsbygdsparti där han påstår att vi kraftigt skär ner på deltidsbrandstationer, hög drivmedelsbeskattning, rovdjurspolitiken, nationella miljö- och djurskyddskrav som inte ställs på importörer. Till att börja med gör vi mycket utvecklingsarbete även för landsbygden i Uppsala. För det andra är brand och beredskapsverksamheten sedan årsskiftet 2011/2012 ett kommunförbund mellan Uppsala, Östhammar och Tierps kommun. Redan har de totala förbättringarna varit värdefulla och självklart leder liknande sammanslagningar till att skära på kostnader. Övriga frågor som det nya landsbygdsgänget ondgör sig över har ett starkt stöd inom C men inte bland övriga Allianspartier eller inom EU. Det är värdefullt om Centerpartiets landsbygdsröster får mer stöd. Det är tråkigt om missriktat missnöje och personliga maktambitioner försvagar landsbygdens röster. Ett parti som vill vara relevant måste ha en heltäckande politik och då måste även de allt större storstäderna och dess människor och deras utmaningar mötas med politiska förslag. Och vi har begränsat med pengar.