Är politiken en lämplig måttstock

Lönesättning
I Sverige sköts löneförhandlingar främst mellan arbetsgivarorganisationer och facket. De bestämmer ramarna för det löneutrymme som sedan företagare och chefer förväntas följa. Ibland följer inte olika yrkesgrupper, eller delar av yrkesgrupper, den arbetsordning och regelverket. Den pågående konflikten mellan sophämtare i Stockholm och dess arbetsgivare tycks vara "en vild" strejk. Huvudproblemet i den konflikten tycks vara att det offentliga upphandlingssystemet är dysfunktionellt. Ska-krav som alla svarar ja på och sen bara lägsta pris som vinner. Marknaden anpassar sig till spelet och bjuder så billigt de kan och räknar sedan med att försöka få upp ersättningen på olika sätt när man väl fått ett kontrakt... Ja, ja runt 34.000 per månad för mindre än 30 timmars arbetsvecka verkar vara en väldigt bra ersättning för arbete som kräver mycket liten utbildning. Vi får se vad som händer om bolaget går i konkurs då bolagsstrategin att försöka få "monopol" i Norden tycks ha spårat ur.

I bifogad ledarartikel lyfter skribenten problemen med orättvisa löner. Personligen anser jag att lönebildningen självklart ska vara rättvis. Samtidigt måste vi reflektera över vad som är rättvist. Till att börja med borde alltid meritokrati avgöra tillsättningar och ersättningsnivåer. För att komma nära den ordningen krävs bra kravspecifikationer kopplat till olika tjänster. Därutöver trovärdiga referenser som styrker lagarbetarförmåga och prestationsförmåga. Inom politiken får alla ledande politiker samma ersättning per kommun eller statligt, oavsett tidigare meriter. Personligen tycker jag det är en dålig ordning. Jag tycker alltid kompetens, erfarenhet och prestationsförmåga ska göra ordentlig skillnad i lönekuvertet. Jämlika möjligheter är inte synonymt med lika ersättningsnivåer. Jag tycker också att den fria förhandlingsrätten är viktig. Inom de ramar som arbetsgivare och fack enats om råder sedan lokala prioriteringar och individuella förhandlingar. I min värld är den individuella löneförhandlingen viktig. Bland annat som tydlig prestationssamtal mellan medarbetare och chef. Bifogad artikel tyder på okunskap om hur lönesättning fungerar i Sverige och köper för mycket ett fackligt perspektiv. När en person börjar på en större arbetsplats har ingångslönen stor betydelse för löneutvecklingen. Om en född svensk kvinna och man samt en invandrad irakier har samma universitetsmeriter och i övrigt har matchande kompetenser ska de självklart få en lika låg ingångslön. Om de rekryteras på andra sätt är det inte konstigt att ersättningsnivåerna skiljer sig! Den individuella förvandlingsförmågan har och ska ha betydelse. Tycker du att ett kommunistiskt lönesättningssystem är bättre? Att ta hänsyn till att människor förhandlar olika och har olika kompetenser är inte diskriminerande.
http://www.expressen.se/ledare/vi-har-inte-rad-med-diskriminering-pa-jobbet/

Dagens kalkon
Riksbanken som starkt bidrar till att svenskars köpkraft under utlandsresor är kraftigt försvagad! Vad håller Ingves på med?!

Dagens stjärna
Min morfar, Arne, som kämpar hårt för att få tillbaka mer personlig frihet. Benen behöver åter stärkas så att rullstolen sedan några månader åter kan ersättas med en rullator. Jag älskar ambitionen och flitet för att försöka återvinna mer personlig frihet. 95,5 år är väl ingen ålder år 2017. I vart fall om vi struntar i ett allt mindre finansierat pensionssystem...

Massuppsägningar

Universitetet och Landstinget
Det är lite gungigt inom Uppsala universitet och Uppsala läns landsting just nu. Många ledande forskare med chefsuppdrag hoppar av sina chefsuppdrag när de inte fått gehör för kravet att universitetets rektor ska sparkas. En tråkig situation som garanterat kommer att fortsätta. Tyvärr tror jag att vi kortsiktigt bara kommer att få se förlorare i denna kråksång då jag tror det blir väldigt svårt för Eva Åkesson att snabbt lösa den negativa situation som uppstått. Vad tror du?
http://www.unt.se/uppsala/fler-avgar-vid-universitetet-3017203.aspx

På landstinget praktiserar nu de anställda uppsägning som metod för att pressa upp sina löner. Det sätter samhället i en mycket svår situation. Det är självklart ingen löneförhandlingsmetod som kan accepteras då det skulle innebära fullständig kaos på svensk arbetsmarknad och då det, om metodiken skulle lyckas, innebär explosionsartad löneutveckling. Jag unnar alla bra löner. Samtidigt lever alla verksamheter med begränsade resurser. Om en ledning lever över sina resurser kommer verksamheten att falla samman. Det tjänar ingen på. Så hur gör vi för att t ex våra barnmorskor, sjuksköterskor och lärare ska få högre löner? Att inflatera lönerna kommer bara innebära att alla förlorar på höjda löner. Det unika under många år nu är att väldigt många svenskar, inklusive barnmorskor, sjuksköterskor och lärare har fått mer köpkraft! Det är väldigt positivt. Men hur lyckas vi minska missnöjet hos dessa grupper? En väg framåt är nog att inte kräva överutbildning. Visst är det viktigt med utbildning men om tillräcklig utbildning kan vara på två år är det dumt att kräva t ex tre år. Då ökar människors skulder och förväntningar i onödan. Vad tror du är bästa väg framåt?
http://www.unt.se/uppsala/28-barnmorskor-sager-upp-sig-3010074.aspx
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/pengar-ar-inte-allt-2/

Vacker storm

Vad små vi är!
Har precis gjort något som jag älskar att göra lite då och då. Suttit vid havet i skräddarställning och tittat ut över den enorma och mäktiga framför mig. Andats djupt och sakta. Det är underbart och bidrar bl a till att sortera pusselbitar i skallen på ett sätt som jag inte klarar av i så många andra sammanhang. Intensiv återhämtning och naturupplevelser som en del av dem har en mycket läkande och inspirerande effekt på de flesta av oss människor.

När havet stormar är det bara de bäst byggda farkosterna som klarar sig. Framförallt om det stormar länge. Vad är det för storm som vi upplever i världsekonomin just nu? En sak är helt klar och det är att maktförskjutningen från väst till öst är stor och den ökar timme för timme. Men har det hänt och händer det något annat stort fenomen i världen som bidrar till utvecklingen vi ser? En allt större energikris gör sig bl a mer och mer påmind. Självklart massor men finns det båtar som klarar sig när allt fler går under? Finns det skepp som är så stora och rubusta då de är och ser sig som globala aktörer och därmed inte följer de lagar som annars gäller de flesta som oftast är kopplade enbart till en nation eller ett nationssamarbete som t ex EU? I USA sägs det enbart vara de redan superrika och den promillen nya som blir rika som fått det bättre under de senaste 30 åren! Att få det bättre kan mätas på väldigt många sätt men om man gör det enbart utifrån en enskild persons köpkraft så har i princip alla medel och låginkomsttagare bara fått det sämre under många år. Teorin var ju att alla skulle tjäna på att allt fler i världen blir medelklass men det är inte det som händer. Kommer det att hända av sig själv? Vill vi ha ny protektionism i världen? Vissa liberaler anser att marknaden skall reglera sig själv. Jag, som bl a är socialliberal anser att marknadsregler måste finnas om man vill att fler än bara några få skall ta den absolut största delen av en kaka. Hur många av de superrika tror du bryr sig om Sverige? Hur många av de superrika tror du bryr sig om något land mer än att de möjligen känner mer för det land som de kommer ifrån eller har som sitt säte? De är välkomna överallt och de kan flytta sina tillgångar dit där de tror de själva kan tjäna mest på att flytta sina tillgångar för tillfället. Möjligen skulle du vara ett undantag om du var en av de rikaste i världen. Möjligen skulle du vara en Bill Gates som jag högaktar. Men det är väldigt få av världens rikaste som är som Bill Gates. Även amerikanerna har en massa antitrust lagstiftning som gör att amerikanska företag inte kan flytta sin tillverkning av de viktigaste hur som helst.

I en av mina andningar när jag tittar ut över havet minns jag ett möte för ett och ett halv år sedan i Stockholm med en av Sveriges i särklass mäktigaste personer och med ett imponerande internationellt nätverk bland de rikaste och mäktiga. Han sa bl a ordagrant, det här går åt helvete. Dagens börsuppgång som en glädjereaktion för att USAs politiker inte tvingades genomlida en given krismedicin är intressant. USA och övriga västvärlden har fortsatt mycket medicin att äta innan vi åter hittar en hälsosam väg för de flesta. Glöm inte att det flesta företagen i t ex Sverige lever på kunder i Sverige, Norden och övriga Europa. Tänk om bara fler förstår att det är storm och att vi måste agera därefter för att inom några år nå ett mer positivt ekonomiskt läge. Det behövs många reformer nu och de måste också genomföras på Europeisk nivå! Hur snabbt och lätt blir det? I synnerhet när inte de rikaste använder sina lobbypengar för att den tröga demokratiska processen skall hitta en kompromiss som får en majoritet bakom sig. Som sagt, when the going gets tough the tough gets going. Men tänk också på vad små vi är, även de rikaste, när du tittar ut över havet eller tittar upp och ser alla miljoner stjärnor som lyser eller kanske lyser där ute. Glöm inte att det i alla situationer finns gott om möjligheter.