Samlande inkludering
USA, Kanada och Australien visade länge vilken kraft ett samhälle uppbyggt av ambitiösa individer, från alla möjliga kulturella bakgrunder, kan skapa. Dessa samhällen har till att börja med varit mycket restriktiva med vilka de lagligt valt att släppa in i sitt land. Dessa samhällen är också mycket tydligare än det svenska med att varje individ har ett stort eget ansvar för sin försörjning än vad som är fallet i Sverige. Dessa två stora skillnader i migrationspolitiken, och ur ett integrationsperspektiv, har stor praktisk betydelse.
Kanada och Australien har hittills klarat sig rimligt bra undan extremt sönderslitande identitetspolitiska konflikter, det är tyvärr inte fallet i dagens USA. Delvis kopplat till att de just har stora individuella krav på människor vilket gjort att de ekonomiskt svaga blivit allt fler. Det har i sin tur skapat större identitetspolitiska spänningar. I alla tider har stora samhällskriser startats av för stora ekonomiska obalanser mellan invånarna. Trots all modern övervakningsteknologi och avancerade vapen är idag inget undantag ifrån det. Därför var länge den amerikanska modellen bra så länge som de relativt fattiga var få och "den amerikanska drömmen" kändes trovärdig av många.
Sverige är fortfarande ett land som erbjuder alla invånare väldigt mycket. Skola, sjukvård, försörjningsstöd vid behov och så vidare. Väldigt höga skatter betalda av skattebetalare finansierar det. Länge har "den svenska drömmen" gjort klassresor möjliga när skolor klarat av sitt kompensatoriska uppdrag och då det var lättare att utan högre utbildning, eller bra språkkunskaper, bli självförsörjande. När skolan inte längre fungerar som den måste och näringslivet inte kan hitta den kompetens de behöver i Sverige får vi strukturella problem som måste tas på större allvar än nu. Ord räcker inte, det krävs ledarskap och reformer som på allvar bryter utanförskapsproblem och segregation. Det ledarskapet måste också fatta hur detta på minst dåliga sätt kan genomföras i ett samhälle som snabbt blivit mångkulturellt. Mångkulturellt och där många av dem som inte bär på en svensk kultur lever i utanförskapsområden, segregerat och där väldigt många inte är självförsörjande. Det är inte hållbart om vi ska kunna finansiera en högt generellt välstånd.
Widar Andersson, Folkbladet, gör några läsvärda reflektioner från de kraftiga upplopp som nyligen ägt rum i södra Sverige.
"Tankefelet är att Sverige som demokrati är så stark att vi kan hantera alltfler undantagsregler i yttrandefriheten utan att det påverkar demokratin i samhällsbygget. Men så starkt är inte Sverige. Så stark är ingen demokrati. Vilket de fruktansvärda scenerna i Linköping och Norrköping på Skärtorsdagen visar med grotesk övertydlighet. Vi behöver gemensamt ta tillbaka Sverige. Och ”vi” är väldigt många. Inte minst alla de invandrare som sökt sig till Sverige för att slippa sådant gatuvåld och sådan statlig slapphet som skärtorsdagen bjöd på i Linköping och Norrköping."
"I grundläggande mening är vi förstås ett västland och vi har aldrig varit något annat. Vilket är en viktig del av förklaringen till att människor hellre söker skydd i Sverige än från Sverige. Det där ska vi givetvis slå vakt om och göra något bättre av än vad vi gör idag. Nadim Ghazale har därför rätt i att skyddet borde vara bättre. Skyddet mot kriminalitet, mot undermåliga skolor och mot religiös fanatism är för svagt. Däremot finns det inget att vinna på för Sverige att utöka skyddet för gamla profeters rätt att inte utsättas för konkurrens och provokationer. Den som vill leva i ett bra land får kort sagt stå ut med yttrandefriheten. Så hänger det ihop."
Jag säger att oavsett vem du är tycker jag du ska lämna Sverige om du tycker det är så hemskt att leva här och om du inte rimligt respekterar våra lagar. Få kulturer är så toleranta som den svenska och övriga Norden. Det tycker jag är något mycket positivt. Om vi inte lyckas inkludera invandrade människor mycket bättre kommer snart allt fler av dem som näringslivet skriker efter börja lämna landet, då ökar kraften i svensk tillbakagång som attraktivt samhälle att leva i. Det är lättare än vad det tidigare varit för mycket kompetenta personer att emigrera, det är viktigt att förstå. Det är ännu svårare att rekrytera internationella stjärnor till ett land som brottas med dåliga skolor, otrygghet och konflikter. Det är också viktigt att förstå. Trots att vi är på väg in i dåliga ekonomiska tider måste denna negativa utveckling vända genom ett klokt ledarskap. Det gör utmaningen ännu svårare. Vi kan, och måste, vända denna negativa utveckling. Det brådskar. Oavsett vad man tycker om ett mångkulturellt samhälle är det ett faktum i dagens Sverige. Det ska göras till en tillgång och inte vara ett problem.
https://www.youtube.com/watch?v=jTONziLLC1M
