Personval

Hur får du kvalitet?
Du, precis som de flesta, väljer att lägga din röst på partier som du för länge sedan bestämde dig för var bra eller som driver någon särskild fråga som du tycker är väldigt viktig. Inget konstigt med det. De allra flesta väljer att lägga sina viktiga röster på partier utan att veta vilka dess företrädare är och vad företrädarna går för. På riksnivå kan det möjligen vara ok då det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan t ex politiker och tjänstemän som bl a gör att dåligt operativt ledarskap tydligt kan straffas. Och straffas direkt när förtroendet mellan folkets företrädare, politiker, och en ledande tjänsteman är borta. Man behöver inte avvakta val.

Inom våra kommuner är det våra politiker som är ansvariga för hela verksamheten. Inte tjänstemännen! Är det då viktigt att du röstar på individer och på lokala partier som kan presentera kompetenta kandidater? Det är klart att det är väldigt viktigt! Det blir ännu viktigare i en kommun som Uppsala där en stor andel av kommunens ledande tjänstemän inte bor eller betalar skatt i kommunen. Då kan det vara bra om de politiska ledarna kan ekonomi, grundläggande juridik, har egen praktisk ledarerfarenhet m.m. Din röst är viktig! I kommunvalen är det särskilt viktigt att du kryssar politiker som du tror har kompetensen (kunskap och erfarenheten) att som i Uppsalas fall ansvara för över 10 miljarder kronor som ska ge Uppsalaborna bra samhällstjänster inom det kommunala ansvaret. Om du inte förstår hur viktigt det är att du väljer kompetenta kommunala företrädare ber jag dig läsa bifogad artikel från Inga-Britt Ahlenius! En kvinna med enorm integritet, rättspatos och som varit en av Sveriges mäktigaste statstjänstemän. Bl a som chef för Riksrevisionen under 10 år. Om du bryr dig om hur stora delar av dina skattepengar används är det klokt att kryssa den du tror bäst kan förvalta dina skattepengar och som säljer en för dig attraktiv framtid. Om du tror på Ahlenius är det värdefullare och klokare att kryssa en person än att välja parti i kommunalval.  Enligt henne tycks partierna aldrig utkräva enskilt ansvar när någon politiker gjort ett dåligt jobb. Jag tänker fortsätta att kryssa någon som är ansvarstagande och som är kompetent för uppgiften att ta ansvar för stora, viktiga och komplexa verksamheter.

Väljer du att flyga med vilket bolag som helst? Jag väljer att flyga med bolag som jag vet ägs av ansvarsfulla ägare och som kontrolleras av pålitliga och oberoende myndigheter.  Jag flyger inte med bolag som inte uppfyller de kraven. Jag tycker risken blir för hög. Läs gärna Ahlenius kolumn som publicerades idag.
http://www.dn.se/ledare/kolumner/ansvaret-som-forsvann/
http://www.unt.se/debatt/utbilda-politiker-i-styrelsearbete-2491399.aspx

Det egna ansvaret

Är det egna ansvaret centralt för ett väl fungerande samhälle?
Hörde ett mycket bra program på P1 om typ "vem äger en berättelse" där journalisten på ett intressant sätt grävde i hur ensidigt, felaktigt och missvisande berättelser kan göras och inte mins av media. Jag har ju egen erfarenhet av ämnet där olika personer fortsätter att kalla mitt resonemang om behovet av högre sockerskatt, som skulle "drabba" alla, för en skatt på överviktiga. Bl a lyftes en berättelse om en man som påstod att han på sin fars 60 årsfest anklagat honom i sitt födelsedagstal för att ha utsatt honom och hans tvillingsyster för ständig incest i deras barndom. Det var en lögn men gav idéer till en mycket framgångsrik dansk film. I reportaget togs oxå Caremafallet med missvård inom äldreomsorgen upp. Ingen kan ha missat de anklagelserna och även i detta fall hade en annan journalist grävt och bevisligen kunnat bevisa att "sanningen" var en annan än den som beskrevs initialt av DN. Tror du på allt du läser eller hör? Hur källkritisk är du? Är det enskilda ansvaret för att förtala och sprida lögner för litet?

Utbredd korruption även i Sverige?
Tror du att vi har en utbredd korruption även i Sverige? Inom Göteborgs kommun fick vi för inte så länge sedan lära oss att det i vart fall den kommunen fanns gott om korruption. I dagens DN kolumn skriven av Inga-Britt Ahlenius är hon mycket kritisk över bl a den snäva svenska definitionen av korruption. Den borde följa den internationella vilken innebär "missbruk av makt- eller förtroendeställning för personlig förmån eller till förmån för en annan person eller grupp till vilken man har ett lojalitetsförhållande." Det gör den inte och hon beskriver enkelt hur löjligt det blir när hovrätten kan se ett snatteri för 200 kr mindre allvarligt än när en kommunanställd fått en tegelgåva värd ca 50.000 kr för sannolika upphandlingsfördelar..... Är det enskilda ansvaret för att minska riskerna för korruption i Sverige för litet?

Hur långt sträcker sig det gemensamma ansvaret?
Det är inte så länge sedan som två svenska journalister, väl medvetna om riskerna, greps i Etiopiens Ogadenprovins. En plats som då och nu starkt är avrådd från att besökas av svenska myndigheter. Händelsen fick stort medialt utrymme och kostnaderna för att få dem släppta omfattande. Ingen borde efter alla skriverier vara omedveten om riskerna och svensk avrådan att åka dit. Trots det har nu en svensk man och hans familj åkt dit och hamnat i problem. Har då det gemensamma ansvaret för att lägga ner en massa resurser för att hjälpa denna/dessa personer i säkerhet? Vilket är det enskilda ansvaret för konsekvenserna av ett beslut att mot myndigheternas uppmaningar och bättre vetande åka till en liknande plats? Tror du dessa skattepengar hade kunnat användas bättre för att t ex hjälpa nödställda i Syrien istället?