Almedalen 2014

Temperaturen och effektivitet
Nu åker jag hem efter en vecka i Almedalen. Som på beställning är rösten helt slut efter några ordentliga nysattacker. Veckan har varit mycket givande då närvaron på Almedalsveckan ger en mycket bra känsla för stämningen i Sverige och för vilka frågor som mest tycks besvära ledande politiker och samhällsdebattörer. Veckan bjuder också på mycket effektiva sätt att bygga sin kunskap inom utvalda områden som t ex arbetsmarknaden, byggande och skolan. Eftersom alla ledande politiker är där blir det även ett antal styrelsemöten vilket ytterligare förstärker känslan av en mycket effektiv användning av tiden. Lägg därtill allt värdefullt mingel och stärkta relationer samt nya relationer som det representerar.

Sverige mår väldigt bra jämfört med de allra flesta andra länder i världen. Sverige har klarat sig bäst hittills efter superkrisen 2008. Samtidigt problematiserades det förvånansvärt lite om den mycket låga räntan och storstädernas befolkning som är extremt belånade. Vänstern gör också vad de kan för att måla upp ett Sverige som socialt spricker. Visst finns utmaningar även i Sverige. De stora strukturella är att urbaniseringen slår hårt mot outbildade unga män på landsbygden, flyktingar måste mycket bättre integreras i vårt samhälle och kvinnoyrken måste ersättas bättre genom en betydligt bättre lönespridning även inom offentlig sektor.

Jag är mycket nöjd. Nu ska val vinnas!

Vem vill få det sämre?

Unga arga män

Det finns knappast någon person på vår vackra jord som vill få det sämre. Personer som har haft det riktigt dåligt och sedan får det lite bättre, de går åt rätt håll. Personer som i sitt egna lilla perspektiv, relativt sett, haft det ok men som får det sämre, de blir frustrerade och förbannade. Framförallt de unga männen låter gärna sin negativa energi omsättas i våld. Det är djupt beklagligt och drabbar framförallt dem själva och deras likasinnade.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13438780.ab

Om stora delar får det sämre

Jag träffade igår ett gäng som tyckte att det är självklart att de offentliga utgifterna kraftigt måste sänkas och att lönerna generellt måste sänkas, i västvärlden, för att matcha den allt tuffare konkurensen från t ex Asien och Latinamerika. Visst kan man tycka det. Det är framförallt enkelt att tycka om man själv är förmögen eller om man själv har ett väldigt välavlönat jobb. Det finns dock en stor välståndshake i det resonemanget. Visst kan vi återigen bygga ett samhälle där några få procent av befolkningen badar i lyx och det stora flertalet lever mycket minimalistiskt. Bortsett från de kraftiga sociala slitningar det skulle innebära är det värt att fundera lite över vad som händer med hela vår ekonomi vid ett liknande vägval. Om stora delar av vår befolkning inte kan resa, köpa nya kläder och möbler, äta på restauranger etc, då kommer massor av dagens företag att tvingas lägga ner och spiralen mot ett nytt feodalsamhälle är i full sving. Visst är det bättre om vi politiskt kan hitta bättre alternativ! Hur tycker du att vi skall göra? Vår ekonomiska verklighet är konstruerad av människan. Den är inte någon naturvetenskap. Vi kan därför välja att skapa ett nytt ekonomiskt ramverk som vägleder oss mot en fortsatt positiv utveckling! Jag tror det är möjligt! Jag tänker fortsätta att kämpa för att det skall hända!