Vissa politiker använder gärna ”Sverige vänner” som uttryck för att markera att man anser sig vara bättre än andra partier på att värna svenska intressen. Jag är en stor Sverige vän. Det innebär dock aldrig för mig att jag är negativt inställd till människor från andra delar av världen eller med andra trosuppfattningar, eller sexuella läggningar, än jag. Självklart dömer jag andra människor, precis som alla andra. Jag gör det dock bara utifrån andra människors handlingar och deras förmåga att klara av uppdrag de ansett sig själva kapabla att utföra väl. Att döma enskilda människor på andra grunder är ointelligent. Du som följer mig vet att jag länge varit kritisk till hur illa svensk migrationspolitik och integrationspolitik skötts. Det innebär att min kritik är riktad mot dem som har haft och har makten att göra något konstruktivt av det som fungerar dåligt. Jag riktar aldrig min kritik mot enskilda människor som flyr från krig eller förföljelse. Jag riktar aldrig min kritik mot enskilda människor som ur ekonomiska och utvecklings perspektiv försöker få det bättre. Jag kan förstå att enskilda människor gör de vägvalen. Samtidigt vill jag att Sverige socialt- och ekonomiskt ska hålla ihop. Då måste de som styr över det svenska samhället agera på ett mycket klokare sätt än hittills. Det är komplexa frågor som kräver ordentliga och konstruktiva debatter. De lyser med sin frånvaro. Jag pekar inte ut invandrare generellt som kriminella. Jag uttrycker min avsky mot enskilda individer som begår vidriga brott mot andra människor. Oavsett varifrån de kommer. Även kriminaliteten är komplex och av naturliga skäl påverkar en misslyckad migrations- och integrationspolitik den kriminella utvecklingen i Sverige. Jag blir både ledsen och frustrerad över hur ointelligent vi hanterar dessa viktiga debatter i Sverige. Du som på allvar är en Sverige vän hjälper till att försöka bidra till en intelligentare sakdebatt om dessa svåra och viktiga frågor.
Tyvärr är Ann Heberleins blogginlägg nedan mycket läsvärt.
”Det finns ingen plats för nyanser och för komplexitet. Det gör mig betryckt och uttråkad.”
”Debatten i den svenska offentligheten har gått helt överstyr. I åratal har media valt att tona ner, eller helt förtiga, de problematiska konsekvenser som en stor invandring och en misslyckad integration fört med sig. Men nu har det plötsligt blivit fritt fram att påstå att ”allt är invandringens fel”. Det är vansinnigt. De tvära kasten i svensk offentlighet är absurda, och inte särskilt förtroendegivande: politiker som vänder på en femöring, opinionsbildare som ogenerat saluför motsatsen till den åsikt de hade för några veckor sedan.”
”Jag har ärligt talat tappat tron på att det går att föra sakliga och seriösa resonemang i denna hysteriska och överhettade samtid. Det finns ingen plats för nyanser och för komplexitet. Det gör mig betryckt och uttråkad. Därför valde jag för några veckor sedan att dra ner min närvaro på Facebook till ett minimum och fattade beslutet att vara ytterst sparsam med medverkan i offentligheten. Det finns få skäl att slå sitt huvud blodigt, att försöka nå fram, att föra rimliga diskussioner i ett klimat där ingen lyssnar. Alla hör istället det de vill höra.”
https://annheberlein.com/2020/03/01/att-kidnappas-av-rasister/?fbclid=IwAR2hyJdfNxQfmLYMQro2pHH6Ur53-M4ISUbPNBI1LiIMOqtgod-z93-ycpg
Världen är inte så fri längre. Stora geopolitiska konflikter och den digitala enorma övervakningen av oss laglydiga människor är redan enorm och växer i omfattning. I en värld som utvecklas i mer totalitär riktning är det inget positivt. Konflikten i Idlib provinsen i Syrien, och alla konflikter mellan många parter i Mellanöstern, i kombination med att EU inte av Turkiet anses leva upp till sitt avtal om flyktingsstöd med 60 miljarder euro skapar återigen kraftiga flyktingströmmar mot Europa. Ett Europa som har gott om integrationsproblem redan som det är. En stor majoritet av det Europeiska folket vill inte längre vara en del av världen som erbjuder människor som söker lugn och frihet en ny chans. Då coronaviruset känns mer nära upptar det nu stora delar av mediabevakningen. Inom kort kommer det som händer i Syrien, Turkiet och Libyen återigen sätta enorm press på EU och sannolikt Sverige. Turkiet skjutsar till och med migranter till gränserna mot Europa. Turkiets kusbevakning hjälper inte längre EU att stoppa migrationsförsök över Medelhavet. Turkiet intervenerar allt mer i striderna i Idlib. I dagarna träffas Erdogan och Putin. Konflikterna är så komplexa så de kan säkerligen inte lösa den "gordiska knuten" trots Turkiets behov av energi från Ryssland. Och du som är miljöengagerad vet väl att en av alla konflikter i området är att man hittat enorma gasfyndigheter i Medelhavet som flera länder gör anspråk på. Gasfyndigheter som också sägs vara kopplade till korruptionsmålet mot Netanyaho i Israel. Vilken är regeringens politik för att hantera denna mycket besvärande situation? Morgan Johansson, får antas företräda regeringen, har sagt att vi inte ska tillbaka till situationen 2015. Vad innebär det i praktiken? Som jag skrev igår är det tveklöst stora utmaningar med integrationen i Sverige redan som det är. Jag avundas inte dem som måste fatta svåra beslut i dessa frågor. Men det måste göras. Läget är mycket bekymmersamt. Och självklart är det värst för alla människor som av olika skäl valt att försöka söka sig till tryggare och friare marker. Mitt liv var mycket enklare när jag levde i min näringslivsbubbla.
https://www.expressen.se/kronikorer/viktor-barth-kron/bildbraket-doljer-bristen-pa-migrationspolitik/
Dagens stjärna
Ann Heberlein.
