Skyldigheter som ger rättigheter
”Det finns inga fria luncher” är ett bra uttryck. Nästan alltid förväntas vi ge tillbaka något om vi får något. När vi till exempel blir bjudna på middag är det minsta man ska ge tillbaka att man aktivt bidrar till en trevlig kväll.
I nedan Agenda är det tröttsamt att höra regeringens företrädare om hur man ska bryta trenden mot allt mer arbetslöshet. Ord, ord och ord. Sedan länge behövs praktisk handling med tydliga och mätbara krav. Krav som måste mötas annars måste kännbara ekonomiska konsekvenser verkställas.
”Arbetslösheten är den högsta på tio år, med undantag för pandemiåren. Gör regeringen och Arbetsförmedlingen för lite?”
https://www.svtplay.se/video/KR5ZGaW/agenda/igar-21-15?info=visa
Sveriges viktigaste uppgift är att kräva resultatorienterade arbetsuppgifter av alla vuxna som inte har funktionshinder som hindrar dem från att göra samhällsuppgifter. Samhällsuppgifter som gör vårt närsamhälle bättre. Hundra tusentals långtidsarbetslösa som lever på försörjningsstöd är inte hållbart om Sverige ska vara ett generellt välfärdssamhälle. Det är också orättvist mot alla skattebetalare att hundratusentals vuxna med arbetsförmåga år efter år lever på dem. Ofta lever personer på försörjningsstöd bättre än dem som har sämst löner på arbetsmarknaden. Det är en korkad ordning.
TN skriver läsvärt om vilka grupper som har särskilt svårt att få arbete på den svenska arbetsmarknaden. Om man ska få bukt på den höga arbetslösheten måste svenska system fatta att kulturella skillnader har stor betydelse. Och att det svenska samhället måste ha tydliga integrationsprogram där det tydligt framgår vilka skyldigheter som finns och att rättigheter villkoras med skyldigheterna.
”Sverige dras isär när när gapet på arbetsmarknaden mellan utrikes födda och svenskfödda växer, varnar experter. ”Sverige behöver upprätta en självförsörjningslinje för då kan vi börja prata om problemen”, säger ekonomiprofessor Johan Eklund.”
”Författarna har tagit fram diverse statistik för att kunna belysa självförsörjningsgraden mer rättvisande än vad som hittills gjorts. Siffrorna visar att det år 2021 fanns runt 700 000 individer i Sverige som inte försörjde sig själva och definitionen är väldigt enkel, menade Johan Eklund.
– Antingen försörjer du dig själv eller så försörjs du av någon annan. Gränsen går vid en nettoinkomst på 13 300 kronor i månaden efter att en genomsnittlig kommunalskatt dragits. Sverige har en befolkning på 10 miljoner personer där 5,6 miljoner är i arbetsför ålder. Av dessa försörjer 3,8 miljoner sig själva medan 1,8 miljoner inte gör det. Det innebär alltså att 1 person i Sverige försörjer 3 personer, sig själv och två till. Långtidsarbetslösheten speglar att det finns någonting på arbetsmarknaden som vi behöver ta på allvar, sa han.”
”För utomeuropeiska invandrare tar det ett drygt årtionde att etablera sig på arbetsmarknaden. Till detta kommer att det finns etniska dimensioner beroende på vilken del av världen man kommer ifrån.
– Det tar längst tid att bli självförsörjande för personer från Afrika och Mellanöstern och det är problematiska siffror.”
”Bi Puranen, docent i ekonomisk historia och generalsekreterare för World Values Survey, berömde författarna för att de försökt att skapa ett nytt gediget mått på självförsörjningen.
– Vi måste också ta fram ett integrationsmått på kommunnivå som tar upp skillnaderna mellan olika grupper av immigranter. Vi måste också dela upp statistiken på kön, kvinnorna är i ett otroligt underläge, sa hon.”
”Lawen Redar, riksdagsledamot för Socialdemokraterna, menade att boken beskriver en alarmerande situation där 62 procent av de som lever i ekonomisk fattigdom har minst en utrikes född förälder.
– Mitt parti är också ansvarigt för situationen och det här måste leda till allvarliga politiska förändringar, sa hon.”
