Visar inlägg med etikett pendel. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett pendel. Visa alla inlägg

tisdag 8 augusti 2023

När pendeln svänger

Från vänster till höger

Vem hittade på ordet ”lagom”? Det måste varit en person med en bakgrund inom buddism eller indiankultur… Någon som förstod sig på värdet av människans balans med naturen. ”Lagom” tycks dock inte vara något som fungerar för mänskligheten. Vi tycks vara många som genetiskt inte gillar lagom. Det är kanske så enkelt att det är ett tråkigt tillstånd. Svårt att skapa nyheter och göra filmer av ”lagom”… I maktkampen mellan grupperingar är lagom sällan en vinnande strategi. Människans ständiga samhällsbyggen tycks bygga på pendelns principer. En pendel skapar periodiska rörelser som växlar mellan rörelseenergi och möjlig energi. Nedan kan du fräscha upp minnet om vad en pendel är. 

https://youtu.be/ofUy62TIOMM

När du tittar på en pendel svänger den från vänster till höger. Från höger till vänster. Från vänster till höger. Och så vidare. Knappt synbart är den stilla enbart vid brytpunkterna när pendeln byter riktning. Den är dock aldrig stilla i lodrätt riktning så länge som den ”lever”. Att vi människor i grupp beter oss på detta systematiska sätt kanske är en naturlag? Civilisationer som försökt leva med ”lagom” har vad jag vet alltid krossats av människoflockar som vill dominera, och som vill styra över betydligt mer än lagom.

Oavsett vad man tycker om extrema ”vänster” eller ”höger” samhällen faller de förr eller senare sönder. Det handlar inte om OM utan när. ”Vänster” inom politiken kan förenklat kallas för det kollektivistiska systemet. ”Höger” inom politiken kan förenklat kallas för det individualistiska systemet. I båda fallen finns mindre grupper av människor som har den största makten över utvecklingen. Även ”kejsaren” behöver bygga upp sitt maktnätverk, oavsett ideologisk inriktning.

Världen är nu inne i en tid där flera av de samhällen som är på frammarsch är kollektivistiska samtidigt som västvärldens individualistiska med stor sannolikhet nu tappar kraft och det kollektivistiska i kombination med det elitistiska tar över. Oavsett om ”vänster” eller ”höger” styr sker det nu. Pendeln är påväg bort ifrån det liberala och mot något annat. Det individualistiska har drivits så långt ur både ”höger” och ”vänster” perspektiv att nu anser allt fler även i västvärlden att gruppens funktionalitet måste prioriteras före individens egoistiska ”frihet”. Om det kan man tycka mycket, men det sker. Pendeln har just nu en ny riktning.

För ”vänstern” är det extrema bidragssystemet uttryck för individens frihet och kollektivets skyldigheter att bidra till det. För ”högern” är det extrema bidragssystemet en ohållbar samhällsordning när det allt mer handlar om långvarig försörjning av arbetsföra människor som inte bidrar till kollektivets välbefinnande. I västvärlden finns individen med både inom vänster och högerideologi. 

Italiens högerregering har nu satt ner foten och säger stopp för en massa bidrag till arbetsföra invånare. Nedan ett inslag på SR/Nyheterna om detta.

”De senaste dagarna har det hållits flera stora demonstrationer i framför allt södra Italien mot regeringens beslut att dra in ett ekonomiskt bidrag till hushåll som tjänar mindre än 60 000 kronor om året. Premiärminister Giorgia Meloni gick till val på att dra in bidraget som hon menar kostar den italienska staten för mycket.”

https://sverigesradio.se/artikel/italien-drar-in-bidrag-jag-vet-inte-hur-jag-ska-ha-rad-att-ata-nu

I vår nya tid är det helt nödvändigt med reformer kopplade till bidragssystemen. Bidragssystemen måste förenklas och alla arbetsföra som långvarigt lever på bidrag måste aktiveras i arbetsinsatser som kollektivet har glädje av. Det är bra både för individen och kollektivet. Att det inte är en självklarhet tycker jag är mycket beklagligt.

"Lagom" är synonymt med ordet balans. Det som inte rimligt klarar av att balansera trillar omkull. Hur tråkigt det än är med balans och "lagom" är det klokt att sträva efter balans. När obalansen blir för omfattande sker garanterat kraftiga reaktioner. Svårare än så är det inte.... 



måndag 2 augusti 2021

Återkommunalisering

Minskad konkurrensutsättning

Efter många år av konkurrensutsättning av tidigare helt offentliga verksamheter har tydligen trenden vänt och allt mer återgår i offentlig regi. 

Dagens Samhälle har en intressant artikel som beskriver att "back-sourcing" blivit vanligare i Sverige de senaste åren. Johan Berlin, professon vid Högskolan Väst och förvalningsforskaren David Karlsson vid Göteborgs universitet ger sina reflektioner på den nya trenden nedan. Precis som det länge varit inom näringslivet sker ibland återkommunalisering av verksamheter som sköts dåligt eller där konkurrensen anses så dålig att priset blir oacceptabelt högt.

"I forskningen ingick enkäter till kommunernas ekonomi- och socialchefer (2018) som visade att backsourcing ägt rum vid mer än 200 tillfällen de gångna tre åren (se faktarutan). Forskarna tror att det rör sig om en underrapportering, och därtill saknar de svar från mer än en tredjedel av kommunerna. Utifrån enkäterna kan de inte slå fast att backsourcing ökar i Sverige eftersom jämförande studier saknas. Men förvaltningsforskaren David Karlsson vid Göteborgs universitet är övertygad om att den ökning man konstaterat i andra europeiska länder också gäller i Sverige. Av ett ganska uppenbart skäl: 

– Ju mer ett land privatiserar, desto fler fall av backsourcing, eftersom en viss andel av privatiseringarna alltid blir mindre lyckade, säger han. 

"Forskarnas studier visar att de kommuner som lagt ut mest verksamheter på entreprenad också är de kommuner som återkommunaliserar mest. Men varför hör vi så sällan om dessa exempel då kommunen tar tillbaka verksamheten och driver den i egen regi? 

Projektledaren Johan Berlin, professor vid Högskolan Väst, har ett krasst svar:

– Om det har fungerat dåligt är ingen av parterna speciellt intresserad av att sprida nyheten att de nu tvingas upphöra med samarbetet.

Det gäller i synnerhet de fall då kontrakten avbryts i förtid, så kallad ofrivillig backsourcing. De är ovanliga, men har förekommit. Johan Berlin har studerat en kommun där driften av ett äldreboende inte följde avtalet. Efter kommunens upprepade påpekande valde vårdföretaget att säga upp kontraktet.

Johan Berlin och hans forskarkollegor gavs en detaljerad inblick i hela processen genom intervjuer med företagets företrädare, kommunpolitiker, kommunala tjänstemän, vårdpersonal och anhöriga. Resultatet förvånade:

– Vi trodde att det skulle vara mer sårigt och upprört, men de var påfallande måna om att hjälpa varandra.

Varför?

– Bägge parter tjänar på att övergången ska fungera så smidigt som möjligt. Ingen av dem tjänar på att få ett rykte om sig av att vara knepig att ha att göra med inför framtida upphandlingar.

Öppna bråk kan också riskera att leda till rättsprocesser, som i sin tur stänker på politikerna som skulle anklagas för att inte kunna hantera relationen med en leverantör.

– Därmed skulle de också riskera minskat opinionsstöd, säger Johan Berlin.

Att övergången i detta fall gick så smidigt berodde också på att verksamheten helt enkelt måste fungera; det handlar liv och död när gamla ska ha omvårdnad dygnet runt.

Kvalitetsbrister är en av orsakerna till återkommunaliseringar, men de kan också bero på att kommunen vid en viss tidpunkt anser att andelen privata utförare blivit för hög. Vidare kan det handla om rent ekonomiska faktorer när uträkningar visar att det skulle bli billigare att driva verksamheten i egen regi igen. 

Även om backsourcing förekommer i många borgerligt styrda kommuner finns också en partipolitisk dimension, berättar Johan Berlin:

– I vissa fall har vi sett att en ny politisk ledning som lutar åt vänster har tagit tillbaka verksamhet när man väl kommit till makten.

Forskarna fann också att tjänstemännen kan spela en roll i besluten.

– Om de aktivt rapporterar att det varit mycket stök i samarbetet kan det leda till byte av leverantör vid nästa upphandling. Men det kan också leda till att kommunen återtar verksamheten i egen regi. 

Och ibland kan orsakerna till backsourcing vara så banala som att den lokal där verksamheten äger rum behöver renoveras. 

– Jag tror helt enkelt att vi ska vänja oss vid en ny tid, med både outsourcing och backsourcing i en pågående pendelrörelse, säger Johan Berlin.

https://www.dagenssamhalle.se/styrning-och-beslut/kommunpolitik/ny-trend-kommuner-tar-tillbaka-verksamhet-i-egen-regi/

Utvecklingspartiet demokraterna är tydliga med att vi inte tror på enfald men på kvalitet för våra skattepengar. En viss del av välfärdens kärnuppdrag kan med fördel konkurrensutsättas om god kvalitet kan säkerställas. Externa leverantörer som stiftelser, föreningar och företag. När den offentligt styrda verksamheten är effektiv med god kvalitet kan inte företag göra orimliga vinster utan att kvaliteten blir lidande. Om kvaliteten blir lidande ska vitena kraftigt höjas. Är det något språk finansmarknaden förstår är det penningspråket. Nedan UPs debattartikel om detta.

https://unt.se/asikt/debatt/artikel/uppsalas-upphandlingar-maste-bli-battre/r53qyznl?fbclid=IwAR2nmgjicpQo698ACt2WmbUIB2DIT4Hm4RwSQVlinlUIg6DL9fdOsZh2WZo

Och i Utvecklingspartiet demokraternas, UP, partiprogram finns svaren på en fungerande skolpolitik. Dagens skolsystem fungerar dåligt och försvagar i snabb takt Sveriges konkurrenskraft. Uppsalabor som bryr sig om skolfrågor kan med fördel rösta på UP. Liberalernas ständiga interna konflikter har nog spikat igen kistan. Tilliten till dem är helt enkelt borta. Vi får se hur det går. Om ett år är det val till kommun, region och riksdag. Din röst är viktig! I ett tidigare parti försökte jag få in i partiprogrammet att externa skolor skulle vara tvungna att avsätta pengar till en Resultatutjämningsfond för att säkra buffrar för dåliga år eller buffrar för kommuner att ta av när privata går i konkurs. Det tyckte inte den partiledningen. När man är positiv till konkurrens och alternativ måste man också säkerställa bra kvalitetssystem. Samtliga tidigare Allianspartier har kraftigt brustit här.

https://www.expressen.se/ledare/liberalerna-borde-gora--en-riktig-nooshi-/



måndag 11 januari 2021

Pendeln svänger mer eller mindre regelbundet

Dansen runt guldkalven

Tidens pendel går fram och tillbaka i cykler. Mer eller mindre snabbt. Jorden och hela universum kan ses som en organism som aldrig dör utan bara förändras, mer eller mindre snabbt. Bara inom min tid inom den digitaliserade industrin (en ung industri) hann jag uppleva hur vi gick från stordatorlösningar med dumma terminaler till decentraliserade datasystem och åter till stordatorlösningar (molnettjänster) med smarta terminaler. Stordatorlösningarna kan nu vara klustrade kraftfulla datorer men logiken med till exempel centraliserad versionshantering och back-up system den samma. Teknikutvecklingen är enorm men mycket av de underliggande teorierna desamma. Och marknadsekonomin i sig behöver trenderna, pendelskiftningarna, för att dagens konsumtionsekonomi ska fungera. 

Onekligen är en god ekonomiförvaltning bättre än en dålig. Den som inte förstår det kan inte heller bidra till ett framgångsrikt samhällsbygge. Alla erfarna, och i synnerhet alla få rika, vet att mycket av de mest värdefulla i livet inte går att köpa. Sanna och goda relationer till medmänniskor är inte till salu. Även miljardärer dör om de får dödliga sjukdomar som inte kan botas. Även miljardärer och deras barn får beroendesjukdomar som förpestar deras liv. Även miljardärer fruktar för sin trygghet i en otrygg värld. Även miljardärer kan känna sig fattiga när de bara jämför sig med dem som har det materiellt och ekonomiskt bättre. Miljardärer risksprider sina tillgångar till cryptovalutor då de tvivlar på hållbarheten i dagens finansiella system. Systemet där enorma statliga upplåningar och dess pengar inflaterar fastighets och aktiemarknaderna. Pendeln kommer att vända. Religiös eller inte så är berättelsen om Moses och guldkalven intressant på många sätt. Inte minst för att människan redan då hade cykler av det mesta. Inte minst hade de flesta människor det som i delar av Afrika där människor fortfarande regelbundet drabbas av misskördar och svält.

http://medeltidbild.historiska.se/medeltidbild/bildspel/visabildspel.asp?uindex=1&urvalsid=12

Kenneth Rogoff skriver läsvärt i Bulletin om börsens utveckling parallellt med den största kris vi haft sedan andra världskriget. Klart att det kommer en ordentlig börsnedgång igen. Det är inte en fråga om om utan när. Pendeln svänger alltid. När USAs och EUs politiker inte längre öser på med ökad belåning, slutar köpa upp privata obligationer och höjer istället för att sänka bolagsskatter är börsutvecklingsfesten definitivt över. Som alltid kommer den dock tillbaka. Bara trist om man köpt dyrt och tvingas sälja billigt.

” Varför rusar aktiemarknaden när realekonomin är fortsatt så ömtålig? 

En faktor har blivit allt tydligare. Krisen har på ett oproportionerligt sätt påverkat små företag och låginkomsttagare i tjänstesektorn. Dessa är väsentliga för realekonomin, men spelar inte så stor roll för kapitalmarknaderna.”

” En andra, och kanske mera övertygande, förklaring till hur dagens aktiemarknad beter sig är att centralbankerna har tryckt ner räntorna till nära noll. När marknaderna är övertygade om att risken är liten för att räntan inom överskådlig framtid ska stiga, drivs priserna upp på långsiktiga tillgångar som fastigheter, konst, guld och till och med bitcoin. Och eftersom teknikföretagens intäktsflöden lutar starkt in i framtiden har de dragit oproportionerligt stor fördel av låga räntor.”

” En tredje förklaring är att centralbankerna, förutom att erbjuda ultralåga räntor, direkt har backat upp privata obligationsmarknader. I fallet med USA:s riksbank har det inneburit en intervention utan motstycke. Dessa inköp av privata obligationer bör inte betraktas som penningpolitik i konventionell mening. De påminner snarare om kvasi-fiskal politik, där riksbanken i en nödsituation agerar som finansdepartementets förlängda arm.”

” Förr eller senare kommer marknaden att inse att skattebetalarna inte vill stå för notan i all evighet. Ytterst finns en gräns för hur stora risker centralbanker kan tillåta. Övertygelsen att de fortfarande vill ta på sig ytterligare risker kan komma att ifrågasättas om en svår andra våg anländer i vinter.”

”Men en mängd företag som under andra omständigheter hade varit livskraftiga kommer också att gå under. Följden blir att börsnoterade företag kommer att få en ännu starkare marknadsandel än vad de redan har. Faktum är att detta är ytterligare ett skäl för marknadens glädjeskutt.”

” Det som går upp måste också någon gång komma ner.”

https://bulletin.nu/ekonomi/all/varfor-rusar-borsen-uppat-trots-covid-19

Viktigast av allt är att vi människor alltid långsiktigt strävar efter att lämna något bättre till kommande generationer. Om det är i fokus är det bara tråkigare när det är lågkonjunktur än när det är högkonjunktur. Nu borde det vara en mer ekonomiskt kännbar lågkonjunktur. Att tro att vi i vår tid kommer att slippa ordentliga lågkonjunkturer är naivt. Nu borde vara tiden att reformera och strukturera om våra samhällen att bli 2000-talets samhällen. För kommande generationers skull.