Otacksamhet & förmedlad okunskap

Fristad för författare
Uppsalas invånare ställer via oss valda politiker, folkets ombud, upp på att återkommande ge förföljda författare en fristad i kommunen. Uppsalas skattebetalare står för försörjningen samt ordnar bostad under två år. Det är något viktigt och värdefullt i den globala kampen för yttrandefriheten och för mångfalden.

I dagens lokala dagstidning kan man läsa ett mycket negativt reportage om att två år med Fristadsstatus inte räcker, att bostad efter två år borde garanteras etc. Som en av kommunens folkvalda ombud blir jag ledsen över att allt vi ger möts med en så stor otacksamhet. Jag blir allt mer less på människor som bara ska ha. Det inkluderar giriga VDar som inte kan få nog av att kräva ytterligare kortsiktiga ersättningar på långsiktiga aktieägares bekostnad. Det är positivt med olika drivkrafter i människors liv. Det är också klädsamt att vara lite ödmjuk inför faktumet att man får ett stort stöd av Uppsalas och det svenska folket. Om liknande positiva engagemang möts med negativ uppskattning som istället för att förmedla Uppsalabornas generositet förmedlar något negativt, då ska vi verkligen överväga om vi ska erbjuda denna fantastiska möjlighet för en förföljd författare.

Fritt mobilt nätverk
Under drygt ett år har kommunen genom beslut i Näringslivsgruppen arbetat för att få till fritt mobilt nätverk på väl besökta centrala platser i Uppsala. Visst går det sakta men kommunen har mäklat fram en lösning mellan två parter som nu bara behöver knyta ihop säcken. S gjorde igår ett utspel om att kommunen borde erbjuda detta. Ingen av de medier som gick ut med denna önskan som intressant hade besvärat sig att fråga t ex mig om fakta runt just denna fråga. Jag kan bara återigen se det som brist på resurser hos mediaföretagen för att på ett rimligt objektivt sett kunna beskriva verkligheten. När okunskap och dolda agendor styr beskrivningen av verkligheten lever många i en illusion.

Fiskar M i grumligt vatten?

Kan du tänka som en finansminister?
Det kanske är dax för alla politiker och journalister att få lite grundläggande ekonomisk utbildning. Någon kanske kan utveckla ett finansspel där Gunnar Sträng, Ann Wibble, Pär Nuder och Anders Borg ger historiska perspektiv på hur en finansminister "tvingas" tänka. Vem minns inte Nuders ordval för att beskriva kostnadsutmaningen med en allt äldre befolkning som inte betalat tillräckligt i pension för sina beräknade livsår, de bevingade orden "köttberget".

Oavsett hur man uttrycker det och oavsett vilka mänskliga värderingar den som vågar ta i känsliga frågor anses ha så är sanningen att den som är ansvarig för att + och - går ihop måste våga se verkligeheten och försöka sia om framtiden. När nu M vågar ta lite mer i invandrings och integrationsfrågan så kastar sig ledarskribenter och kulturpersoner ut och kallar dem både det ena och det andra. Jag väljer i dagens inlägg att endast fråga vilket långsiktigt ansvar alla dessa "stenkastare" tar för det generella svenska välståndet om man inte anser att vi måste klara av att rimligt hantera alla flykting och anhöriginvandrade? Tror dessa personer på allvar att de som redan fått en fristad här eller de som lever allt mer socialt utsatt i avbefolkningsorter inte förstår att samhällets pengar är begränsade och om antalet i behov av massivt stöd från andra ökar så blir den totala situationen bara svårare och svårare. Hur svårt kan det vara att förstå? Självklart förstår de allra flesta människor detta men väldigt många ger sig själv lyxen att endast tänka med hjärtat. Om du tränar på att tänka som en finansminister så kommer du att lära dig att det är nödvändigt att tänka både med hjärta och hjärna för att försvara och utveckla en god samhällsekonomi. Självklart skall Sverige fortsatt ha en generös flyktingpolitik men även den måste vara hållbar. En sak vet vi också och det är att Miljöpartiet aldrig klarar av att ekonomiskt försvara och  utveckla vårt välstånd.
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/ror-inte-asylratten
http://www.unt.se/ledare/tumma-inte-pa-asylratten-2258949.aspx
http://www.dn.se/nyheter/politik/sd-m-plagierar-var-politik

SMS lån
Varför genomförs självklara åtgärder när samhällsproblem uppstår så sakta? Är samhällskvarnarna så extremt slöa? Om vi tar sms-lån som exempel undrar jag om relevanta rikspolitiker och tjänstemän lever bland vanliga människor, i den verklighet som vi andra lever i? Hur kan det ta så lång tid som till nu att införa förändringar som stoppar det ocker och det livslånga ok som redan många unga och andra ekonomiskt utsatta sedan lång tid utsatts för? Skamligt!
http://www.dn.se/debatt/ny-lag-ska-skarpa-kraven-pa-sms-lanebranschen