Vad ska det offentliga fokusera på?
Hur mycket har det offentliga Sverige vuxit sedan 1960-talet? Det offentliga Sveriges verksamheter har kraftigt vuxit sedan 60-talet. Vissa tycker det är bra, andra tycker det är fel väg att gå för att långsiktigt säkerställa ett högt generellt välstånd i Sverige.
Så länge som invånarna upplevde att vi fick ett acceptabelt värde för alla skattepengar kunde denna utveckling pågå. I en tid där försörjningskvoten försämras, en tid med kraftig befolkningstillväxt parallellt med allt högre långtidsarbetslöshet gör att allt fler börjat ifrågasätta "vad fan får jag för skattepengarna". Det uttalandet fick stor uppmärksamhet. Det är dock alltid viktigt att som invånare ifrågasätta vad våra skattepengar och påtvingade avgifter går till. Och vilken kvalitet som det som förväntas utföras för skattepengarna och avgifterna levererar. I den verkliga verkligheten är det många som tycker att kvalitetsproblemen är för omfattande inom det som det offentliga idag ansvarar för. Det är till stora delar kopplat till systemfel, inte att enskilda medarbetare gör ett dåligt jobb.
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2016/bruttonationalprodukten-bnp/
Vad är det viktigaste inom det offentliga uppdraget? De flesta av oss anser att det är rättssystemets olika delar, skola, omsorg, vård, rimliga socialförsäkringssystem, övergripande investeringar i infrastruktur och ett försvar som kan skydda oss vid fientliga anfall. Samtidigt kan vi konstatera att det finns en mängd andra aktiviteter som det offentliga ägnar sig åt och som driver stora kostnader. Ett sätt att få en känsla för hur omfattande vår offentliga sektor blivit är att studera alla landets myndigheter. Det finns idag över 220 statliga myndigheter i Sverige. Tänk om vi kunde halvera det antalet, skulle vårt svenska samhälle då utvecklas bättre eller sämre? Min övertygelse är att landet skulle utvecklas mycket bättre. Inte minst för att näringslivets behov av kompetent arbetskraft bättre skulle kunna tillgodoses.
https://www.regeringen.se/lattlast-information-om-regeringen-och-regeringskansliet/myndigheter/
Hur effektiv är den svenska offentliga verksamheten på att upphandla produkter och tjänster? Det finns många exempel på att den förmågan har mycket stor förbättringspotential. Om den förmågan kraftigt skulle förbättras skulle vi få väldigt mycket mer värde för våra skattepengar och vi skulle också kunna öka kvaliteten i det som upphandlas. När delar av den offentliga sektorn under pandemins inledning bad om näringslivets stöd att hantera inköpsprocesserna blev inblickarna i den ineffektivitet som råder påtaglig.
En sak är helt klar, det svenska offentliga systemet uppbyggt av Axel Oxenstierna behöver uppdateras till ett offentligt demokratiskt styrelseskick. Sverige behöver en ny Axel Oxenstierna. I dagens parlamentariska läge med massor av broilerpolitiker är det inte särskilt sannolikt att utredning efter utredning kan leda till en ny konkurrenskraftig demokratisk modell. Ja, även våra demokratiska och offentliga system måste vara konkurrenskraftiga. Demokratin och det offentliga systemen ska tjäna relevanta invånare, inte tvärt om!
Lisa Pelling skriver intressant i Dagens arena om en allt sämre skött stat. En stat, det vill säga något som styrs av Sveriges regering och vår riksdag, som många vill ska ansvara för allt mer. Det vill även Pelling. Det vill inte jag. Jag vill att staten och den övriga offentliga sektorn ska klara sina kärnuppdrag med kvalitet och så lite som möjligt i övrigt. Den offentliga sektorn, precis som övriga samhället, måste alltid rationaliseras och effektiviseras. Inte minst digitaliseringen har skapat stora sådana möjligheter. Allt som med fördel kan konkurrensutsättas på en marknad ska inte drivas av en offentlig huvudman. För att lyckas bra med denna omställning måste det offentliga bli mycket bättre på effektivt och kvalitetsdrivet inköpsarbete.
Jag anser inte att staten, som Pelling tycker, retirerar från sina uppdrag. Jag anser att staten mycket bättre måste ge oss invånare det vi ska förvänta oss av fungerande kärnverksamheter för alla våra skattepengar och avgifter. Det är hög tid att säkerställa just det.
"Enligt Arbetet var min hemort Uppsala län värst drabbad i hela landet. För invånarna i Uppsala län innebar det att antalet arbetslösa per arbetsförmedlare ökade från 40 till 90 personer på ett år. Före pandemin."
"Statens reträtt är inget nytt, den har pågått sedan 1990-talet. Enligt fackförbundet ST hade de statliga myndigheterna Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Polisen, Kronofogden, Migrationsverket, Skatteverket, Pensionsmyndigheten, Lantmäteriet och Centrala studiestödsnämnden tillsammans totalt 1 559 serviceställen runt om i landet år 1997. Två årtionden senare, 2017, hade antalet minskat med 37 procent, och sedan dess har minskningen alltså fortsatt. Trots larmrapporter om det digitala utanförskapet, och trots att alla orter i Sverige inte ens har fungerande telefonförbindelser, och än mindre det bredband som krävs för att komma i kontakt med staten."
https://www.dagensarena.se/opinion/statens-retratt/
