Visar inlägg med etikett Anna Kinberg Batra. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Anna Kinberg Batra. Visa alla inlägg

lördag 24 november 2018

Annas reflektioner

Kvinnlig statsminister
Ja, Sverige är långt ifrån ett av västvärldens länder som haft en kvinnlig demokratiskt vald ledare för nationen. Samtliga övriga nordiska länder har haft det sedan länge. För mig är inte kön, hudfärg och så vidare viktigt kopplat till ledaruppdrag. Kompetens och erfarenhet är det som i min värld ska avgöra vem som är mest lämpad. I en demokrati anser jag också att det är viktigt med stor legitimitet i form av väljarstöd hos partier som gör anspråk på statsministerposten. Mördade Anna Lindh, Socialdemokraterna, hade sannolikt blivit Sveriges första kvinnliga statsminister efter Ingvar Carlsson. Istället gjordes ett försök med Mona Sahlin, Socialdemokraterna, som föll på sin notoriska oförmåga att skilja mellan sina egna pengar och folkets pengar. Därefter var Anna Kinberg Batra, Moderaterna,”peggad” för att bli Sveriges första kvinnliga statsminister. Kinberg Batra föll på att hon inte var en tillräckligt skicklig retoriker och på att hon ”för tidigt” visade att pragmatism var nödvändigt inom svensk politik. Pragmatism som jag alltid anser måste vara en del av ansvarsfullt ledarskap. Det är mycket oklokt att måla in sig i hörn där man inte tycker att man kan justera sina hållningar beroende av hur det ser ut i resten av ”rummet”.

Det var mycket intressant att lyssna på Kinberg Batra på TV4s morgonprogram idag. Jag visste inte att hon hamnade på sjukhus av all negativ stress i samband med att hon kritiserades dag in och dag ut. Det är onekligen en tuff verklighet att vara politisk ledare om man är ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Det finns alltid maktgrupperingar som inte gillar varandra inom alla partier. Kinberg Batra har helt rätt i att det är demokratiskt nödvändigt att klokt förhålla sig till hur väljarna röstar. Om TV4s Oscarsson får rätt är riskerna stora att L går in i en ny S-regering. Då får Björklund sitta vid grytorna en sista gång. Hur Oscarsson kan tro att L kan tjäna på det fattar jag inte. Tycker han att MP lyckats bra bland invånarna mellan 2014-2018? Personligen tycker jag det är ett liberalt stort felsteg då jag är övertygad om att det tvingar M åt höger. Då har Socialdemokraterna lyckats med sin strategi och vi som inte vill ha en vänsterinriktad ”storebrors”-politik får se ett land som fortsätter att tappa konkurrenskraft. Och liberalismen tappar kraft. Många moderater är fortfarande liberalkonservativa.

Läs gärna nedan artikel skriven av Svend Dahl, GP:

”Det definierande ögonblicket för Anna Kinberg Batras (M) tid som partiledare kom på torsdagsförmiddagen den 19 januari 2017. Ett drygt år tidigare hade Kristdemokraternas riksting röstat ner Decemberöverenskommelsen, som varit förödande för Moderaternas och Alliansens politiska trovärdighet.”

Men det blev också, som hon själv skriver: “början till slutet” för hennes partiledarskap. Hennes önskan om ett normalt parlamentariskt agerande skapade en storm av avståndstaganden, smutskastning och försök att bunta ihop Moderaterna med Sverigedemokraterna. Successivt satte sig bilden, även internt inom M, att allt partiledaren tog i “blev skit”.”


”Tvärtom är det värt att understryka hur den liberala öppenheten mot omvärlden och europeiskt samarbete fortsätter att vara en central del av Moderaternas ideologiska grund och självbild. Det gäller för Ulf Kristersson lika mycket som för Anna Kinberg Batra och Fredrik Reinfeldt.”
Det vi ser i svensk politik idag är knappast framväxten av ett konservativt block. Snarare handlar det om hur politiker, som ideologiskt ogillar Sverigedemokraterna, försöker hitta sätt att genomföra den i grunden liberala politik de tror på i ett politiskt system som SD är en oundviklig del av. Eller som Kinberg Batra beskriver saken, med outtalade adressater i minst två av Alliansens partier:
“Till slut handlade det om man ville stå för sin politik och söka stöd där det fanns i Sveriges riksdag, eller inte. I längden kommer alla partiledare få svårt att svara nej på den frågan, hur man än har uttryckt sig tidigare.”
”Frågan är hur länge en betydande del av svensk borgerlighet ska fortsätta att leva i föreställningen att treblockspolitik är något obehagligt som kommer att försvinna om man bara tar tillräckligt mycket avstånd.”

Svend Dahls artikel, en reflektion av Anna Kinberg Batras bok. Kinberg Batra är med i min bok. Jag tycks inte vara med i hennes.....
http://www.gp.se/ledare/dahl-att-våga-stå-för-sin-politik-1.11146480
Dagens kalkon
De i ledande befattningar som saknar förmåga att förstå sannolika konsekvenser av olika ställningstaganden. Hur kunde det spåra ur så mycket i Sverige att vi nu har bland de högsta antalet skjutningar med följderna död och allvarliga skador per år i hela västvärlden? Men det stämmer säkert inte enligt en del... Helt klart är att det under 2018 varit många skutningar i Uppsala. Skjutningar som lett till flera dödsfall och allvarligt skadade.
http://www.dagensjuridik.se/2018/05/skjutningarna-i-sverige-extrema-hela-europa-ny-studie-varnar-utvecklingen?fbclid=IwAR3ciEMwSLc4yQDRJq01pw50OW8I4cMVNsbQc01mzqBaGSRU1oV-YU1vk8Q

Dagens stjärnor
Widar Andersson. Med hög integritet och mycket mod har han år efter år försökt skapa opinion byggd utifrån hur delar av verkligheten faktiskt är. Han har år efter år vägrat att Linda in sina reflektioner så att de blir intetsägande och därigenom ointressanta för att få fler att inse saklägen och därigenom kunna bidra till förbättringar.
https://mobil.folkbladet.se/opinion/nar-ingen-langre-vagar-saga-ifran-om5567227.aspx

De som kämpar för en reformagenda i Alliansanda. Det är vad Sverige behöver för att svensk konkurrenskraft ska stärkas. Den är i stort behov av att stärkas. MP och S har inte den politik och de reformförslag som svensk konkurrenskraft kräver. Och L och C kommer inte att få igenom de viktigaste förändringsbehoven genom att stötta en S-regering.
https://www.di.se/nyheter/har-ar-kristerssons-lockbeten-till-loof-och-bjorklund/

torsdag 29 september 2016

Stor Allians och kungamakare


Störst eller duglighet
Vad händer om till exempel C, M, L, KD, S och MP bildar regering? Kommer det bara gynna partier som Fi, V och SD? Eller kommer det att uppskattas av stora delar av det svenska folket?

 

Sveriges rikspolitiker kan till exempel studera Knesset i Israel om man vill lära sig lite om komplexa regeringar. Låt oss anta att ovan sex partier skulle regera ihop. Är det klokast att det största partiet får det tveksamma nöjet att tillsätta statsminister? Eller ska det vara den partiledaren som objektivt bedöms som mest meriterad för uppgiften? Eller den från det minsta partiet för att minimera riskerna för "storebrorsfasoner"? MP kan ingå i en sådan regering utan större problem eftersom de tydligt visat att de saknar "ryggrad". Men vem ska bli 2018 års "kungamakare"?

 

Talmannen får huvudrollen

Hur duglig är Urban Ahlin? Den frågan är inte ointressant. Du vet väl att uppdraget som talman rankas som det finaste politiska uppdraget i Sverige? Så är det. Det är Ahlin som får det tveksamt roliga uppdraget att sy ihop en ny regering efter nästa val. Är han "stor" nog för uppgiften? Förhoppningsvis är han det. I sitt kungamakande kan han väl konsultera Nuder som ökar chanserna att han lyckas...

 

Det är min övertygelse att talmannen i det läge vi har nu har fått en starkare faktisk ställning än någonsin. Talmannens förmåga att tänka i nya maktformationer kommer att bli en avgörande start för nästa regering, om vi inte ska hamna i samma regeringslösa läge som flera Europeiska länder varit i. Eftersom sannolikheten är stor att nästa regering blir en svag minoritetsregering så kommer talmannen också sitta på "nycklarna" till hur regeringsduglig en regering kan bli. Visst kan jag ha fel men jag tror att talmannen aktivt kan verka för en nutidsanpassad beslutsprocess. Under talmannens ledarskap kan en majoritet av partierna i Sveriges riksdag enas om en beslutsordning som kan neutralisera parter som inte är stora nog att bli störst vid en omröstning. Taktik? Ledarskap och pragmatism kallar jag det. Tänk dig att regeringsfrågan ska avgöras. Den som tänker till kommer att komma på alternativa beslutsordningar som en majoritet av gruppledare och talmannen kan enas om. Visst har det blivit svårare att leda landets demokratiskt styrda verksamheter men det går. Om man vill och anstränger sig. Personligen anser jag det mycket viktigt att snabbast möjligt få stopp på den vänsterpolitik som nu tillåts.

http://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/sa-bildas-regeringen/

 

Etablissemangsförakt
Varför ska Anna Kinberg-Batra (AKB) säga annat än att de önskar så många röster som möjligt och att de tror sig veta att de kan leva i ett kompromissförhållande med C, L och KD? Varför ska AKB kampanja för SD genom att säga att de inte på något sätt respekterar alla missnöjesväljare som uppenbarligen ser en röst på SD som en tydlig missnöjessignal? Om hon gör så häller hon väl bara på bensin på etablissemangföraktet som starkt breder ut sig? Det kloka i regeringsfrågan är att tala vad man själv vill och sälja sin egen politik. Frågan om alternativa regeringsbildningar borde bara ställas till Urban Ahlin och SD.