Obegripligt att inte riksdagen långsiktigt stärker Sveriges konkurrenskraft
När Sverige byggdes till en framgångsrik industrination var det staten som gjorde de avgörande investeringarna i basinfrastrukturen. För mig är det ofattbart att inte Sveriges riksdag enas om ett nationellt renoverings- och moderniseringsprogram av Sverige som många generationer svenskar får glädje av. Det är det bästa en svensk riksdag och regering idag kan göra för att stärka svensk konkurrenskraft. Att göra det nu borde också vara självklart när byggindustrin skriker efter projekt som kan hålla byggkompetensen igång och minska antalet konkurser kopplat till byggindustrin.
WSPs rapport nedan, från 2022, är väldigt viktig att ta på största allvar. Det är också viktigt att förstå att till exempel inte kommuner kan genomföra kraftiga renoveringsprojekt av Vatten och avfallssystemet utan att kraftigt höja taxorna. Kommunernas bolag får inte aktivera liknande arbeten och skriva av dem under många år. Det är hög tid för statens företrädare att fatta att det bästa de kan göra för att minska konjunkturproblemen samt stärka Sverige långsiktigt är att kraftigt delfinansiera "Lyft Sverige". Vad ska de investera i? Energisystemet, VA-systemet och järnvägssystemet! Nu! Nu! Nu!
https://www.wsp.com/sv-se/insikter/prioriteringar-och-vagval-nar-sverige-behover-renoveras
Och det är inte bara landets infrastruktur som misskötts. Den kraftigt misslyckade integrationspolitiken sårar också det svenska samhället kraftigt. Varför blev det så här? En majoritet svenska politiker är fegisar och vågar inte kalla en spade för en spade trots att de fått tydlig information från ansvariga myndigheter om att det är en spade de beskriver.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sverige-bland-europas-samsta-att-ta-tillvara-utlandsk-talang
Och skolans förfall är bara tragiskt. Det är rikspolitikens största misslyckande och Liberalerna bär tillsammans med Socialdemokraterna en stor skuld. Johan Rudström, UNT, bjuder nedan på läsvärda ord om hur illa skolan misshandlats.
”En apa kan inte bli lärare. Men den kan komma in på vissa lärarutbildningar. Enligt SVT:s genomgång kan det räcka med lägsta poäng på Högskoleprovet, 0,05, för att få plats. Vilket enligt statistiken betyder att man svarat rätt på ungefär 20 frågor av 80 på de båda delproven. Och eftersom varje fråga har fyra alternativ presterar alltså dessa studenter lika bra som slumpen, ”apan”. Det är illa nog att alla behöriga som sökt till grundskollärarprogrammen vid Uppsala universitet har kommit in den här hösten. Följden blir att nästan varannan, 45 procent, hoppar av.”
”Regeringar har svängt sitt trollspö och hoppats på det bästa: Tidigare betyg, förstelärare, lönetillägg och förbud mot både kepsar och telefoner. Lärarrollen har stärkts, utbildningen förändrats och byggts ut (en av förklaringarna till betygskraven ovan). Men det är som att inget hjälper, i alla fall inte fullt ut. Stöket består liksom ointresset för yrket hos nästa generation.”
https://www.unt.se/ledare/ledarkronika/artikel/en-apa-kan-inte-bli-larare-/jowwd11l
I Uppsala har nu UP bidragit till att det finns ett seriöst och konkret räddningspaket för skolan! Yes we can!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar