Försvars och krishanteringsförmåga

Gemensamt ansvar
Har precis varit på säkerhetskonferens under ledning av Länstyrelsen i Uppsala. Länets högst ansvariga politiker, militärer, poliser och ledande tjänstemän går igenom säkerhetsperspektiv och nätverkar för att öka vår gemensamma förmåga när kriserna kommer och människoliv, djurliv, unika miljöer och egendom ska skyddas och räddas. Redan förra året fick vi lära oss att svensk försvarsförmåga börjar bli betydligt bättre och att det till stor del handlar om att förstärka hemvärnet och samverkan försvar och övriga samhällsaktörer. Det var positivt. I år förstärktes budskapet om att Sverige återigen ska kunna avskräcka från anfall. Från drygt 500.000 man som tidigare kunde inkallas vid större konflikter har vi idag endast 55.000 yrkessoldater. Säkerligen är organisationen övertung i toppen efter alla neddragningar.

När värnplikten fanns kostade den genomsnittlige soldaten endast 70.000 kr per år. Idag, med yrkesarmé, är siffran 350.000 kronor. Skillnaden är viktig att reflektera över kopplat till Försvarets uppdrag att stötta t ex en kommun vid kriser. Tidigare fanns både fler soldater tillgängliga för t ex hjälp med snöröjning och evakuering av insnöade i områden utan el samt de var 5 ggr så billiga att nyttja i samhällets tjänst. Vad tror du om att vi återinför någon form av värnplikt och kopplar den till Hemvärnet? Vad skulle vara bra och dåligt med en liknande ny ordning? Jag tror det är viktigt ur många perspektiv. Bl a för att ha bättre krisberedskap men också som en av metoderna för att inkludera nysvenskar bättre i det svenska samhället.

Landsbygdsutveckling & snöröjning

Landsbygdsutveckling
Det finns många skäl att värna och utveckla vår landsbygd. Särskilt landsbygd inom 25 mils avstånd till platser där många människor bor och verkar. Inte minst viktig är landsbygden för att säkra en större egen livsmdelsproduktion än idag. Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv är vår självförsörjningsgrad av livsmedel oroande låg idag. Landsbygden är inte enbart en viktig källa för livsmedel utan också för t ex virke, metaller, energi och rekreationsboenden för stressade stadsbor. Hur svårt kan det vara att förstå att landsbygden är en mycket viktig del av ett hållbart samhällsbygge trots att urbaniseringen (avbefolkning av mindre samhällen) fortsätter i en rasande fart.

EU styr över för mycket. Om EUs agenda begränsas ordentligt finns oxå en chans att rädda EU projektet från sönderfall. När Uppsala kommuns ledning nyligen besökte Bryssel och lärde om EU byråkratin fick vi också lära oss att mellan 60-80% av svensk lagstiftning idag styrs av EU! Har Riksdagen samtidigt rationaliserats med 60-80%? Nej! Bl a finns en massa EU regler som styr jordbruk och inte minst vargvården. Bl a EUs engagemang i jordbruksfrågor ska ses i ljuset av att stora delar av övriga Europa inte, som Sverige, haft fred i 200 år. De vet att det är viktigt med en hög självförsörjningsgrad av livsmedelsförsörjning när oroligheter uppstår med jämna mellanrum. Det är kul att Folkpartisten Peter Nordgren tycker att Sverige ska lära av Norges landsbygdspolitik. Självklart ska vi lära av alla de duktigaste inom alla områden. Det är klokt. C hoppas också att Nordgren bättre lyckas få sina riksdagskompisar inom FP att bidra till en stärkt landsbygdspolitik. Det är alltid viktigt att hålla tungan rätt i munnen och jämföra äpplen med äpplen. Bortsett ifrån att Norge har en enorm rikedom kopplad till turen att ha olja finns ytterligare en stor skillnad mellan Norges och Sveriges förutsättningar, de är INTE med i EU. Många Centerpartister delar synen att landsbygdskommuner borde få tillämpa någon form av lokal beskattnings/avgiftsrätt kopplad till deras tillgångar. Återigen tycker jag det är positivt att fler politiker engagerar sig i landsbygdens positiva utveckling.
http://www.unt.se/debatt/subventioner-hammar-utveckling-2407573.aspx
http://www.unt.se/debatt/landsbygdspolitiken-ar-battre-i-norge-2407493.aspx
http://www.unt.se/debatt/tack-fp-for-landsbygdsintresset-2358577.aspx

Även förre statsministern Göran Persson vurmar för jordbruket och tycks anse "att det svenska jordbruket inte är så extremt lönsamt men det är ett gott liv". Undrar om "extremt" är på skämt eller om han menar att han i sitt mindre jordbruk har en ok lönsamhet men alltid önskar bättre...
http://www.di.se/artiklar/2013/5/3/goran-persson-ar-lycklig-lantbrukare/

Snöröjning
Det finns gott om förbättringsbehov kopplat till snöröjningen i Uppsala. Jag och övriga nämnden som   ansvarar för frågan är tydliga med att den måste förbättras. Hur kan man tro något annat? Även inom detta område gäller det att hålla tungan rätt i munnen. Att påstå att vi prioriterar bilen för att kollektivtrafikstråk och andra viktiga trafikleder har högsta prioritet är ett mycket ensidigt synsätt. Jag undrar jag om Kersti Kollberg på UNT tycker att det är viktigt att t ex ambulanser, brandkår och polis ska ha rimliga möjligheter att snabbt hjälpa människor i nöd? Alla uppdrag kan inte lösas genom att promenera eller att cykla.....
http://www.unt.se/ledare/snorojningen-under-all-kritik-2407283.aspx

Även för städers snöröjning är lantbruken mycket viktiga! Det är i huvudsak lantbrukarna och deras fordon som hjälper till att röja och sanda städernas gator och vägar.