Visar inlägg med etikett Näringslivspolitik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Näringslivspolitik. Visa alla inlägg

fredag 28 juli 2023

Det egna ansvaret

Kvalité inom kärnuppdragen

Att politiken i Sverige spårat ur märks tydligt i vad partiledningar verkar sysselsätta sig med. Istället för att driva en enkel och ”tråkig” politik som handlar om kvalité inom kärnverksamheterna ägnar de sig istället åt att ständigt stöka med skolan och ständigt vifta med PR-skapande och illa omtyckta riktade stadsbidrag. De riktade statsbidragen kan tydligt beskrivas som riksdagspartiernas dyra ”reklampengar” som du är med och betalar. De tillfälliga, och per kommun ofta meningslösa, statsbidragen ogillas skarpt av politiker i verkligheten. I våra allt för många kommuner. Ett statsbidrag på 300 miljoner kronor kan låta bra när en minister säger det, men utsmetad på 290 kommuner blir det mest administration! 

Kristdemokraterna kämpar nu återigen runt 4 procent spärren i Sveriges riksdag. Då måste de tydligen växla upp med väljarfläsk som de tror ska göra dem lite säkrare inför riksdagsvalet 2026…. Samtidigt som tillgängligheten och kvalitén inom sjukvården är dålig, och kostnaderna skenar, vill kristdemokraternas partiledning lägga skattepengar på skogsvandringar och gymkort. Det vittnar tydligt om att de inte är liberalt sinnade. Vilken typ av konservatism denna politik vittnar om är för mig obegriplig. Det egna ansvaret måste alltid vara starkt. Om människor inte väljer att för egna pengar prioriterar att promenera i naturen eller gå på gym så ska inte dessa aktiviteter belasta skattekollektivet. Malin Siwe, Expressen, skriver nedan klokt om hur idiotiskt det är med dessa partipolitiska utspel. Och KDs Uppsalaledare undrar varför inte UP stöttade ett svagt och rörigt politiskt alternativ som KD skulle ingå i… Beroende av ett parti som kraftigt skadar Sverige. 

Hur vore det om Vårdsverige fokuserade på sjukvården? Alla dessa projekt där något annat än mediciner och psykologiska behandlingar är boten. Kultur på recept. Grön rehabilitering genom trädgårdsodling. Ridterapi. Och nu skogen.”

Nu och nu förresten. SLU körde ut utbrända i skogen för över tio år sedan. Två timmar, två gånger i veckan under tre månader. Deltagarna blev varken friskare eller mindre stressade. Men Ann Dolling, som gjorde studien, hoppades ändå att läkarna i framtiden ska skriva ut ”skogsvistelse på recept” efter som de medverkande ”fick ett annat tänk”.”

Men alla väger inte in bristande forskningsstöd i sitt beslutsfattande. Svenska regeringar har pippi på FaR, fysisk aktivitet på recept. Det ska exporteras till övriga EU. Socialminister Jakob Forssmed (KD) skryter med att öka bidraget till regionerna för FaR till 100 miljoner kronor om året, med tiden. Han, och finansminister Elisabeth Svantesson (M), borde läsa en debattartikel i Läkartidningen från två skeptiska allmänläkare som varnar för undanträngningseffekter. Alla vet att motion är bra. Men i dagens Sverige är läkarens ord inte lag. Att skriva recept på yoga, styrketräning, simning, skog eller akvarellmålning är slöseri med tid och pengar.”

https://www.expressen.se/ledare/malin-siwe/naturliv-pa-recept-ar-helt-skogstokigt/

Och de som fortfarande undrar vilka partier Utvecklingspartiet demokraterna kan tänkas stötta finns många svar på den frågan. Vi kommer aldrig stötta partier som driver en skolpolitik som inte gynnar elevernas och svensk konkurrenskrafts bästa. Naomi Abramowicz, GP, skriver klokt om ”borglighetens” urspårade skolpolitik nedan. Skolan är den viktigaste kärnverksamheten i ett framgångsrikt samhällsbygge.

De så kallade glädjebetygen, som har blivit allt vanligare i svensk skola, förstör för alla. De förstör för eleverna som får alldeles för höga betyg och får falska förhoppningar om att de kan klara sig genom en högre utbildning trots bristfälliga kunskaper. De förstör för lärarna som tvingas kompromissa med sitt samvete för att uppfylla ledningens krav på goda betyg och därmed god PR för skolan. Och de förstör för högskolor och universitet som inte längre vet om studenterna som de antagit trängt undan andra som förtjänar platserna bättre.”

Den entusiasm som stora delar av borgerligheten, understödd av näringslivet och lobbyister från skolkoncernerna, har visat för marknadsskolan har inte delats av det svenska folket. Tvärtom har det funnits ett betydande glapp mellan högerpartierna och opinionen, ett glapp som bara har vuxit med tiden. Under de senaste åren har högerväljare blivit alltmer skeptiska till vinster i välfärden, säger Johan Martinsson, docent och föreståndare vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet (SvD 3/4 2022).”

https://www.gp.se/ledare/borgerligheten-ska-bry-sig-om-elevernas-framtid-inte-skolkoncernernas-1.105284115

För näringslivets konkurrenskraft behövs en väl fungerande skola. Att säkerställa det är av avgörande näringspolitiskt intresse. För näringslivets konkurrenskraft är det också viktigt att svensk kultur starkt präglas av att vi invånare har ett stort personligt ansvar för våra egna val av livsstilar. Och att vi får ta det ansvaret.




måndag 31 maj 2021

Demokratisk nystart

Riktade statsbidrag och kriskompensation 

Kritiken från både politiker och tjänstemän inom kommuner och regioner mot riktade statsbidrag är massiv. Även forskare visar på hur dåligt detta otyg med riktade statsbidrag, det vill säga att staten till exempel bestämmer att bidrag bara ges kopplat till matematiksatsningar istället för generellt till skolan. Kompetenta ekonomer kritiserar också återkommande regeringars krispaket. Inte minst de som under Covid-19 pandemin utbetalats från staten till kommuner och regioner. I detta fall har det inneburit stora ekonomiska överskott i kommuner och regioner som på inget sätt beror på lokala politiska ledningars förtjänst. Problemen med dessa lösningar på statsbidrag är att okunniga lokala politiker bygger upp en högre kostnadsnivå som utan fortsatta statsbidrag inte är hållbara. Av det skälet, och att brist på kompetens inte snabbt blir löst med pengar, ökar inte kloka kommuner och regioner sin långsiktiga kostnadsstruktur. För att undvika detta slöseri med bidrag föreslår kunniga ekonomer att staten i krissituationer istället ska kompensera kommuner och regioner i efterhand för så kallade extra ordinära kostnader. Det vill säga merkostnader på grund av till exempel en pandemikris.

Varför fortsätter då dessa illa omtyckta statsbidrag och statliga krispaket? Jo, för att rikspolitiker gång efter gång ska få mediautrymme när de satsar sketna 200 miljoner på matematik, 300 miljoner på HBTQ certifiering, 100 miljoner på stresshantering inom vården och så vidare. Det samma gäller krispengar. Istället för att ha en algoritm som snabbt räknar ut merkostnaden i kommuner och regioner och kompenserar för det i efterhand ska rikspolitiker ha möten och visa handlingskraft inför oss medborgare. Det är ett dyrt skådespel och slöseri med medborgarnas pengar som kan användas betydligt bättre. 

Oavsett vad man tycker om värdet av kunskaper i matematik innebär en PR aktivitet från regeringen på 200 miljoner kronor inte ens 700.000 kronor om det smetas ut på landets 290 kommuner. 200 miljoner låter mycket när budskapet säljs in. 700.000 kronor under två år är inget som förändrar verkligheten till det bättre. Går det att få slut på denna idioti? Bara om väljarna röstar fram politiska alternativ som inte vill att det ska gå till på detta slösaktiga sätt. Ett tips, rösta på Utvecklingspartiet demokraterna eller något annat klokt nytt parti. 

https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8964910&fileOId=8964923

www.updem.se

Näringslivspolitiken är inget undantag. Den svenska moderna politiska historieberättelsen är full av enormt slöseri på missriktad näringslivspolitik. Inte minst när politiken tillät Vattenfall att leka globalt företag och genom bland annat förvärv i Holland drabba skattekollektivet med förluster på makalösa 70 miljarder kronor. Politiker jagar PR poäng istället för att göra stor både kort- och långsiktig nytta. Inte minst Vänsterstyret i Uppsalas satsningar på presentcheckar är ett lysande exempel på dåligt använda skattepengar. Vad gäller just misslyckad näringslivspolitiska insatser skriver Eva Forslund, UNT, klokt nedan.

"Riksrevisionen har tidigare larmat om att näringspolitiska satsningar ofta utvärderas genom att man frågar just de företag som har fått ekonomiskt stöd ifall stöden har gett nytta, trots att man knappast behöver göra en utvärdering för att veta om ett företag som fått pengar tycker det har varit bra."

"Man kan, och bör, förbättra hur man utvärderar offentlig verksamhet. Myndigheter ska inte kunna utvärdera sig själva och inte heller finansiera externa parters utvärderingar, som forskarna skriver på DN debatt (27/5). Så länge de som granskas får inflytande över hur granskningen sker är risken stor att utvärderingarna blir undermåliga, och snedvridna." 

"Men det är inte det enda man bör göra. Tillbaka till Bergh och Wernberg. I den mån svensk välfärdsstat fungerar bra är det för att vi ger oss på att göra det som kräver lite kunskap. Näringspolitiska satsningar kan inte räknas dit. Att träffa exakt rätt bransch eller företag, vid exakt rätt tillfälle i tillväxtfasen är nästintill omöjligt. Risken är stor att man snedvrider marknaden och introducerar fel incitament för företagen – som kan komma att bry sig mer om att bli föremål för stöd, än att utveckla sin verksamhet. Just vad gäller dessa näringspolitiska satsningar är den fråga nationalekonomen Andreas Bergh ställde i podden, “har ni politiker verkligen de kunskaper som krävs för att lyckas med det här?”, särskilt berättigad. Och svaret är nej." 

https://unt.se/asikt/ledare/artikel/politiker--gor-det-ni-kan-inte-det-ni-vill/l6vv5pej

Under årets digitala Almedalsvecka kommer jag att delta i en seminariepanel om hur Artificiell intelligens, AI, förändrar spelplanen i våra samhällen. I ljuset av ovan resonemang kanske det är dags att rationalisera bort många politiker och istället använda AI för att både förankra beslut bättre och för att fatta klokare beslut. Jag är helt övertygad om att det går. Som ett komplement till en moderniserad demokrati tror jag att AI kommer att bidra till en stärkt demokrati. Vad tror du? Nedan artikel i Computer Sweden är läsvärd. Tiden är minst sagt mogen för ett demokratiskt lyft. Det är möjligt! Det är önskvärt av många som inte imponeras över hur vår demokrati fungerar i nuläget. 

"Skulle algoritmer gör jobbet bättre än folkvalda politiker? Det spanska privatuniversitetet IE Universitys avdelning Center for the Governance of Change frågade 2769 personer från elva länder världen över hur de skulle ställa sig till att minska antalet nationella parlamentariker i sitt land och ge platserna till en AI som skulle ha tillgång samma information som politikerna. 51 av européerna svarade att de var för en sådan idé. Åsikterna varierar dock stort efter åldern. Yngre människor var betydligt mer öppna för idén än äldre.

– Alla upplever att politiken blir allt sämre och uppenbarligen får politikerna skulden. Jag tror att rapporten fångar den allmänna tidsandan, säger han till CNBC."

https://computersweden.idg.se/2.2683/1.751597/ar-det-dags-att-ersatta-politiker-med-ai-nu-finns-en-studie-som-antyder-det



fredag 25 september 2015

And then?

Runt hörnet
Vad ligger runt hörnet? Få kommer att få rätt när vi gissar då förändringarna sker ständigt och leder till nya verkligheter att förhålla sig till. Hur många trodde för några dagar sedan att VW fuskat så grovt och som världsledande biltillverkare nu riskerar att falla ihop i spillror? Hur många trodde  att Assad i Syrien efter flera års krig helt plötsligt ska accepteras som en förhandlingspart? Hur många av svenskarna tror att Decemberöverenskommelsen är en klok demokratisk väg framåt? Och vad händer framöver då Europa bara får det jobbigare och jobbigare? Och varför är regering och myndigheter helt oförmögna att leda och hantera olagliga bosättningar och kraftiga nedskräpningar? Och varför görs inget för att minska svenskarnas allt farligare skuldsättningsgrad? Och hur är det möjligt att ett så kallat konstverk, med associationer till diktaturer, kan köpas för miljoner i Uppsala? Och varför är inte alla som "vi" som Susanna Birgersson skriver i GP? Betänk att nästan alla andra människor på jorden inte är som "vi".

Jag är på centerpartistämma. Om Centerpartiets företagarpolitik blir verklighet kommer i vart fall Sveriges delar ha goda chanser att utvecklas positivt. Det är svåra tider nu men jag är helt säker på att Sverige har stora möjligheter att inom ett decennium bygga nytt och starkt som ger kommande generationer goda livsmöjligheter! Frågan är bara vilka politiska majoriteter som kan samarbeta för att göra det positiva möjligt? Och hur demokratiskt och stabilt tror vissa att landet utvecklas om en allt svagare minoritet ska ges stor makt?.... And then....
http://m.gp.se/nyheter/ledare/ledarkronika/1.2843981-susanna-birgersson-varfor-ar-inte-alla-som-vi-
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/lenamellin/article21470219.ab
http://www.svd.se/tank-om-do-ar-forgaves/i/senaste
http://www.gd.se/opinion/ledare/nej-borgerliga-partier-forlorar-inte-pa-samarbete-med-s
http://elisabethoglund.se/blogg/janne_josefsson_har_gjort_vad_stefan_lofven_och_morgan_johansson_borde_ha_gjort_for_langesen/
http://mobil.unt.se/uppland/uppsala/forolampande-och-stilvidrigt-3897326.aspx