Särpräglad bebyggelse

Inte kommunistiskt lika

I vilken miljö vill du bo? Om du kan välja, vill du bo i ett gytter av villor där varje hus ser exakt lika ut? Om du kan välja, vill du bo i en stadsdel där alla hus ser lika ut och ligger tätt, tätt, tätt? Jag tror väldigt få människor svarar ja. Att stadsplanerare och politiker som bara vill få fram volymer av bostäder tycker det är ok är något annat. Att industriföretag inom byggsektorn också kan vinna fördelar är något annat. Självklart ska Uppsala fortsätta att växa med fler bostäder och verksamhetslokaler. Jag vill dock inte att fler och fler delar av Uppsala ska utvecklas extremt tätt, fult och enformigt. Tankarna går till många av östländernas enorma massbyggnationer, de gjordes precis så. Eller våra miljonprogram. Nej tack! Ett av huvudskälen till varför Utvecklingspartiet demokraterna, UP, bildats är för att vi anser att flera av de större etablerade partierna driver en mycket dålig så kallade stadsbyggnadspolitik, politiken för hur en kommun byggs ut. Och UP vill att Uppsalas bebyggelse med fördel har en lokal prägel, det stärker vårt ”platsvarumärke”.

Självklart måste byggsektorn som alla andra sektorer konkurrensutsättas bättre och industrialiseras i betydligt högre utsträckning. Det går så klart. Det vet vi bland annat genom att studera andra länder som inte är lika skyddat som den svenska byggmarknaden. Precis som det går att industrialisera och modularisera stora delar av fastighetsbyggen kan man skapa industriella metoder för särprägel. I Uppsala vill jag ha en särprägel på våra byggnader. Designperspektiv som vittnar om att "du är i Uppsala" och som sätter vårt lokalsamhälle mer unikt på kartan och som gör oss som bor här stoltare. Det går. Till skillnad från nedan debattörer anser jag att kommunerna ska kräva liknande upplägg. Att kunna kombinera särprägel med industrialiseringens ekonomiska fördelar är tricket som snart måste bli allvar. Nu förfulas stora delar av till exempel Uppsala.

Den som inte av prisutvecklingen på mat och drivmedel, som el och diesel, förstått att inflationen skenar kan läsa nedan artikel. Artikeln i Dagens Samhälle handlar om den eviga frågan om hur det ska byggas prisvärt även i Sverige. Det går i andra länder. En stor del av strukturproblemen i Sverige är alla bidragssystem och att baskraven på bostäder är så höga. Om bidragen är betydligt lägre och baskraven rimligt sänks ska du se att vi kan få internationellt bra bostäder även för våra invånare som har låga inkomster, eller helt lever på bidrag. 

"Under 2021 ökade enligt SCB kostnaderna för att bygga hus i Sverige med 17 procent och inom byggmaterial ökade exempelvis kostnaderna för armeringsstål med nästan 60 procent. I en tid med stor bostadsbrist och ett riktigt stort behov av olika sorters bostäder för människor med olika stora plånböcker, är detta djupt problematiskt."

"För ett litet tag sedan presenterade Konkurrensverket en rapport för regeringen om konkurrensen inom byggmaterialsektorn. I den konstateras att det finns en hög marknadskoncentration på viktiga materialmarknader, upphandlingar upplagda på ett sätt som begränsar konkurrensen och kostnadsdrivande rabatter och ersättningsvillkor. 

"Vi delar den analysen. Vår erfarenhet är också att de ökade kostnaderna leder till inställda upprustningar av miljonprogrammen, att färre bostäder byggs än som är önskvärt, att kvaliteten sänks och att risken för fusk ökar. Konkurrensverkets utredning visar att det finns flera möjliga angreppssätt för att sänka kostnaden för nya bostäder. Ett av dessa angreppssätt är förändrade attityder och nya arbetssätt kring standardisering av bostadsbyggande. Ett annat angreppssätt är att kommuner upphör med så kallade särkrav som försvårar standardiserade byggprocesser och byggen. Det behöver också bli tydligare för alla hur byggvaror prissätts och värdesätts."

"Byggsektorn präglas tyvärr av en brist på standardisering, innovation och effektivisering."

"I sin rapport föreslår Konkurrensverket bland annat att de kommuner som i dag inte har en fastställd strategi inom ramen för sitt bostadsförsörjningsansvar utreder förutsättningarna att uppföra hus av standardiserad karaktär. Regeringen har också lämnat en lagrådsremiss med förslag om reglering om certifierade byggprojekteringsföretag, som föreslås träda i kraft 1 augusti 2022. Syftet är att öka förutsägbarheten för byggherrar som önskar återanvända lösningar från tidigare projekt och minska utrymmet för lokala särtolkningar av regler." 

"Nu finns det konkreta förslag för hur konkurrensen inom byggmaterialsektorn kan öka. Det innebär att bostadsminister Johan Danielsson snabbt och konkret kan se till så att vi får fler bostäder i Sverige byggda till lägre kostnader." 

"Vi uppmanar Sveriges kommuner att prioritera industriellt byggande. Med standardisering kommer också effektivisering. Kommunerna skulle därmed och bidra till minskad klimatpåverkan." 

https://www.dagenssamhalle.se/opinion/debatt/det-gar-att-kraftigt-sanka-kostnaderna-for-bostadsbyggande/

Det är hög tid att på allvar revidera svenska byggregler. Vi måste kunna erbjuda fastighetsägarmarknaden att bygga mycket mer prisvärda bostäder som inte har massor av "bra att ha" regler kopplade till sig. Inte minst strömmen av flyktingar borde snabbt pressa fram i vart fall långvariga undantagsregler. 

https://www.boverket.se/sv/byggande/bygga-nytt-om-eller-till/byggregler/

Och ja, jag delar Expressens kritik av hur Lantmäteriet fungerar. Återigen ett exempel på att det politiska styret inte är kompetenta att styra viktiga verksamheter.

"Riksrevisionen förespråkar också fler fasta taxor, utan det ”osäkerhetstillägg” finns i dag. Och att fler kommuner få ta över, de har därtill i snitt lägre avgifter. Dessutom söker sig statens lantmätare till de kommunala jobben - de är mer varierade och roligare. Och så måste förstås handläggningen digitaliseras."

"Regeringen bör snabbt ta itu med dessa förändringar, problemen har varit kända länge. Och alla partier kan fundera på om lantmätarutbildningarna skulle bli mer attraktiva om det fanns goda möjligheter att starta eget i branschen. För bristen på lantmätare bidrar till de långa liggtiderna."

https://www.expressen.se/ledare/chockrakningar-och-koer-ta-itu-med-lantmateriet/

I Uppsala gör den invånare som vill att kommunen ska byggas ut klokt ett bra val att rösta på Utvecklingspartiet demokraterna, UP. UP erbjuder nu 44 erfarna och engagerade Uppsalabor som ställer upp som invånarnas representanter i kommunvalet 2022.  Och 24 erfarna och engagerade Uppsalabor som ställer upp som invånarnas representanter i regionvalet 2022. Ett starkt förbättringsfokus för oss är att Uppsala kommun och Region Uppsala ska byggas ut mycket bättre än vad nuvarande planer leder mot. Och vi vill att befintlig infrastruktur ska tas till vara i mycket större utsträckning än det stora slöseri som många andra partier driver på. Inte minst den mycket okloka satsningen på spårvagn i Uppsala. Lägg ner spårvagnssatsningen och satsa på flexibla moderna bussystem istället!

Digital sårbarhet

Alla tider har haft sina stortjuvar och nya arbetsuppgifter

Vi lever i digitaliseringens och starten på post oljesamhällets tid. Låt oss strunta i att västvärlden också lever i en tid där många känner sig kränkta och där identitetspolitiken söndrar allt mer. Digitaliseringen är på många sätt ett fantastiskt utryck för människans ständiga utveckling och hur vi både förenklar vår tillvaro, effektiviserar vår tillvaro, försöker skapa konkurrensfördelar och skapar nya produkter och tjänster som får de ekonomiska hjulen att snurra. Fördelarna med digitaliseringen är många. Bland annat erbjuder den digitala världen allt mer användarvänliga och individanpassade lösningar som aldrig tidigare var möjliga. Tänk bara hur vår världsekonomi hade kraschat om vi inte hade haft bra möjligheter till distansarbete med hjälp av digitala verktyg! Det finns "bara" två stora problem att hantera kopplat till digitaliseringen och det är att bättre försvara vår personliga integritet samt att bygga komplexa nätverk av system som är driftssäkra. Den som inte förstår hur viktigt det är att säkerställa hög driftssäkerhet förstår inte hur sårbart dagens samhälle är.

Det är viktigt att förstå hur sårbara dagens moderna samhällen är. Digitalisering och elektrifiering har tveklöst sina fördelar men det har också skapat en mycket stor sårbarhet för hacker attacker och strömavbrott. Hur många kommuner, regioner eller statliga myndigheter klarar att leverera sina uppdrag om strömmen är borta under 48 timmar eller om kriminella kapat ett kritiskt IT-system? Väldigt få. Och även om en kommun gjort en riskanalys återstår ansvaret att se till att riskminimera genom att skapa rimliga och kostnadseffektiva lösningar som leder till att sårbarheten minskar. 

Dagens Samhälle har haft ett antal intressanta artiklar om hur digitaliseringen gjort kommuner och regioner mycket sårbara. Nedan en skriven av Pierre Eklund.

"En kartläggning från it- och säkerhetsföretaget Barracuda Networks visar att 13 procent av attackerna mellan augusti 2020 och juli 2021 varit riktade mot hälso- och sjukvården medan 16 procent slagit till mot ”municipalities”, det vill säga kommuner." 

"Bilden bekräftas av Sveriges nationella Computer Security Incident Response Team (CERT-SE), som ingår i Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). CERT-SE har under det senaste året förmedlat varningar från såväl Norges cybersäkerhetscenter som den amerikanska cybersäkerhetsmyndigheten CISA och FBI om att kommuner respektive hälso- och sjukvårdssektorn är måltavlor för ransomwareattacker.

– En attack mot svensk sjukvård, som är och har varit hårt belastad av covid-19, och journalsystemen skulle under det senaste året ha medfört en risk för medborgares liv, säger Peter Jonegård, verksamhetsutvecklare på MSB och CERT-SE."

"I fjol utsattes universitetssjukhuset i Düsseldorf för en ransomwareattack där sjukhuset tappade kontakt med sina ambulanser, vilket ledde till att en kvinna i behov av akut vård avled. Kort därefter gjorde P3 Nyheter en granskning som visade att tio svenska regioner vid något tillfälle utsatts för ransomwareattacker. Ingen av dem har dock gått ut offentligt med informationen och it-direktörernas inofficiella nätverk SLIT (Sveriges landstings it-chefer) vill inte kännas vid att ransomwareattacker mot svensk sjukvård ägt rum."

"Även om företaget uppger att de inte betalade någon lösensumma finns det andra verksamheter som väljer den vägen. Brittiska säkerhets- och hårdvaruföretaget Sophos släppte 2020 en studie där en tredjedel av de 100 svenska aktörer som deltog och uppgav att de betalat en lösensumma vid ransomwareattacker. I studien, som omfattade 5 000 it-chefer från 26 länder, var det bara Indien som hade en högre andel betalande än Sverige.

"I Sverige finns bara ett känt fall där en offentlig verksamhet betalat lösen vid en ransomwareattack. Det hände 2015 när Myndigheten för press, radio och tv pungade ut med cirka 5 000 kronor för att få tillgång till filer som krypterats." 

https://www.dagenssamhalle.se/chef-och-arbetsgivare/ledarskap/utpressningattackerna-eskalerar-manniskoliv-i-vagskalen/

Nyligen matades vi av nyheter om att Kalix kommun blivit kapade. Inga kommuner har budgeterat för att medvetet betala lösensummor till digitala systemkapare. Det är bra. Det är självklart bara att be om fler attacker. I dagens värld är det istället centralt att säkerställa robusta och säkra offentliga datasystem. Allt annat är oacceptabelt och 290 kommuner borde börja jobba mycket bättre ihop. Alla har mer eller mindre samma problem att lösa. För mig är det obegripligt att inte så många som 290 kommuner samarbetar mer när det gäller utvecklingen av den digitala infrastrukturen. Som ofta är bristen kopplat till det politiska ledarskapet. Samhällsvinsterna med ett mycket bättre samarbete, mellan parter som ha samma typ av problem att lösa, är enorma! Det är särskilt viktigt i en tid där IT kompetensen är en bristvara. 

https://www.svt.se/nyheter/amne/IT-attack_mot_Kalix_kommun