Kompetens för beslutsfattande

Är dagens politiker tillräckligt kompetenta för att styra offentliga organisationer?

Fisken ruttnar ifrån huvudet. När en ledning är vilse, eller fastnat i en ideologi som inte längre har fotfäste, går det dåligt för dem de leder. Så har det alltid varit både i det privata näringslivet och inom offentligt styrda geografier. I Sverige saknar vi nationella partier med förmågan att erbjuda något nytt och modernt i en ny tid där inte gamla metoder leder mot en ljus framtid. 

Utvecklingspartiet demokraterna, UP, är och ska förbli ett lokalt och regionalt parti. De gamla partierna med nationella ambitioner får gärna stjäla UPs idéer. De är moderna och går att bäras nationellt. Det stora slaget om framtidens välstånd avgörs i framåtlutade närsamhällen i kombination med samexistens med den globala digitala världen. Som de flesta partier nu styr kommer partisystemen i allt större utsträckning bli problem istället för moderna kompromisslösare. Hur ska verksamheter som styrs av amatörer inom organisationsutveckling, varav många aldrig haft ett riktigt jobb, kunna leda framgångsrikt? I min värld är det inte möjligt. Obegripligt att många röstar på dessa partier när det finns alternativ.

Om vi tar Region Uppsala som ett bra exempel. Det är en region med kanske landets bästa förutsättningar att leverera bästa möjliga primärvård av landets 21 regioner. Ändå rankas den som sämst. Hur är det möjligt? Har du studerat vilka meriter de som styr Region Uppsala har? Det har jag. 

Nedan artikel i HBR beskriver hur svårt det är att vara företagsledare i globala företag idag. Det har aldrig varit mer komplext och mer föränderligt. Den politiska verkligheten är än mer komplex. Vilka relevanta meriter har de som politiskt styr oss? Frågar du mig har vi ett stort kompetensproblem i ledningen av många partier. Att vara bra på att prata duger inte i denna komplexa och oroliga tid. All offentlig verksamhet lider idag av att toppen, politiken, inte har tillräckligt många meriterade för uppgifterna. Med det sagt har de ändå ställt sig till förfogande. Vi behöver ett modernare partisystem! 

”The challenges facing business leaders have never been greater. Regular decisions are increasingly complex, given inflation, trade tensions, and political uncertainty. Human capital issues now include diversity, equity and inclusion, mental health, and upskilling for the fourth industrial revolution. Environmental, social and governance concerns can no longer be delegated to a corporate social responsibility department; they’re the duty of the C-suite. Artificial intelligence brings myriad new opportunities, but also multiple new threats.”

https://hbr.org/2024/06/how-to-vet-information-before-making-a-decision?ab=HP-hero-latest-text-2

Jag har sagt det förr, jag säger det igen. Dåligt ledarskap leder till tillbakagång och ibland till systemkollapser. Liberalismen gick för långt utan att bl a ha en modern fördelningspolitik på plats. Hur högt priset blir för det vet de som lever om 20 år. Håkan Boström, GP, bjuder nedan på viktiga perspektiv om hur liberalismen sannolikt tappar stor kraft om Trump och Vance tar över styret av USA. Isolering och protektionism har aldrig skapat högt välstånd. Och om revolution är deras mål, vilkas huvuden ska rulla? 

”Drogliberalismen har exempelvis varit en olycka för arbetarklassen, liksom de i praktiken öppna gränserna för illegal arbetskraftsinvandring. Detsamma gäller den internationella frihandeln som slagit ut arbetarjobb. USA:s interventionistiska utrikespolitik kostar också stora summor. Vance riktar skarp kritik mot vad som kommit att bli liberala grundantaganden i USA: värdet av personlig frigörelse från normer, globalisering och ett självklart bejakande av teknisk och ekonomisk utveckling.”

”Maga-folket litar inte till framstegstanken. De vill istället återupprätta något som liknar ett svunnet, bättre tillstånd. Landet måste skyddas från omvärlden, återfå tron och sätta ”vanliga amerikaners” intressen främst. Det är kärnan i den populism, eller socialkonservatism, som har lyft fram Trump. En politik som inte bara tilltalat vit arbetarklass utan i ökande grad även landets arbetande minoriteter.”

”Sedan dess har Vance ändrat sig. Eller så har han inte det – men kommit fram till att Trump är ett nödvändigt ont: den obändiga kraft som behövs för att rucka "systemet”. Denna tankegång är han i så fall inte ensam om. Tendensen att se kampen som så akut att alla medel är tillåtna har radikaliserat stora delar av den amerikanska högern.”

”Men MAGA-högern har inte bara tagit över delar av den gamla vänsterns elitkritik, utan också dess radikalism i synen på politiska metoder. Den har blivit allt mer revolutionär. Det är ingen slump att en annan av dess mer kända ideologer, alt right-medieprofilen Steve Bannon, har framhållit Lenin som förebild. Nyhögern utmanar trots allt grundvalarna för det amerikanska politiska systemet under efterkrigstiden. Trump själv använder inte sällan ytterst radikal retorik.”

”På så sätt finns det faktiskt paralleller att dra till mellankrigstiden då den sociala oron och konfliktnivån också var mycket hög i både USA och Europa. Västvärlden stod nu som då inför helt nya tekniska och sociala utmaningar. Inget land kunde fortsätta i samma gamla hjulspår som tidigare.”

”På vissa håll ledde det till att auktoritära och totalitära rörelser tog makten – Lenin, Mussolini, Hitler – på andra håll lyckades man dock lägga om politiken i grunden utan att offra demokratin – New Deal i USA, uppgörelsen mellan Bondeförbundet och Socialdemokraterna i Sverige på 1930-talet är exempel på det.”

”2000-talet kräver lösningar med ett annat innehåll. Men kombinationen av probleminsikt och demokratiska metoder är något vi behöver ta fasta på också i våra dagar.”

https://www.gp.se/ledare/trumphogern-ar-ute-efter-revolution.f054a922-2a15-40d4-8e6c-2ff11bd25453