Social hållbarhet
Vi går mot generellt sämre tider i Sverige. Farligt låga räntor, eller ännu lägre räntor, kommer inte att rädda oss särskilt mycket från sämre tider. Snarare bäddar den långa tiden av farligt billiga pengar för en kris i sig. Redan innan de sämre tiderna dundrar in och vissa länder försöker sig på stimulanspaket har vi i Sverige både en polariserad politisk situation och en allt större underklass. En underklass som företrädesvis lever i det som kallas utanförskapsområden. Allt fokus inom svensk politik borde nu vara på att ständigt förbättra näringslivsklimatet samt att åstadkomma social hållbarhet. Uppsala och Sverige är redan brett politiskt eniga om att vara ekologiskt ansvarsfulla. Det behöver inte det enorma fokus det får. Den sociala hållbarheten behöver betydligt mer bli det centrala i det politiska arbetet. Att säkerställa att vi får upp kvaliteten i de offentliga kärnuppdragen ser jag som en viktig del av det sociala hållbarhetsarbetet.
https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/bast-och-samst-pa-social-hallbarhet-28819
https://www.folkhalsomyndigheten.se/motesplats-social-hallbarhet/social-hallbarhet/
Dagens besvikelse
De som skickar ut ogenomtänkta varningar. På MSN kunde man igår läsa att SÄPO varnar för ökad risk för högerextrema attentat. En så generell varning gör bara människor mer oroliga. Om man inte kan vara mer specifik än att den allmänna hotbilden ökat tycker jag att man lika bra kan hålla tyst och själv utöka sitt övervakningsarbete. Om SÄPO däremot är mer specifika om en hotbild kan vi alla hjälpa till att vara mer observanta. Vad gäller att vara observanta är det redan ett sådant klimat i Sverige att det är klokt att alltid ha koll på sin omgivning när man rör sig i offentliga rum.
http://www.msn.com/sv-se/nyheter/inrikes/s%c3%a4po-varnar-f%c3%b6r-%c3%b6kat-h%c3%b6gerextremt-v%c3%a5ld/ar-AAGavSr?ocid=ientp
Dagens stjärnor
Alla svenskar som hänger på den franska trenden att folket åter igen fysiskt säger ifrån när de tycker att politiken inte gör ett bra jobb. Allt fler "gula västarrörelser" blossar upp. Den sociala hållbarheten är i gungning. Samhällskontrakt kan inte uppfyllas. Arbetsbelastningar kopplat till behov av stöd får många med viktiga yrken att ryta ifrån. Det har till och med gått så lång att många av dessa hjältar inom välfärdens kärna inte längre önskar högre lön, "bara" anständig arbetsmiljö. Vilken klok person som helst inser att det är en ohållbar utveckling om yrken som redan saknar många huvuden också tappar dem som finns på grund av utbrändhet eller att de "bara" ledsnar och gör något annat istället.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/underskoterskor-i-mariestad-kraver-battre-villkor
Jan Larsson. Han ger några bra exempel på när den sociala sammanhållningen inte fungerar. Läs gärna och begrunda hans senaste bifogade krönika.
https://www.affarsvarlden.se/kronikor/jan-larsson/alla-lonsamma-ska-med-6968574?fbclid=IwAR2wGGOar6XOtW7b1YHItbJKzpnRicT4aMNeAmufGfYRmQwFnv8HU1yT9Ac
Visar inlägg med etikett varningar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett varningar. Visa alla inlägg
fredag 23 augusti 2019
måndag 12 oktober 2015
Kraftlöst
Att leda
Vad innebär det att leda? Är det att gå efter och försöka korrigera när det blivit fel? Nej! Om man tar ledarskapet på allvar är man också beredd att betala priset för att ett ansvarsfullt ledarskap kan innebära att man förlorar röster. Att ta ansvar är ingen popularitetstävlan. Just det faktumet är sannolikt demokratins svagaste länk.
Politiker och politiska partier vill få så många röster som möjligt och då är det få som vågar driva en impopulär realpolitik som är nödvändig. Ett lysande exempel på denna oförmåga att leda på ett ansvarsfullt sätt är oförmågan att kyla ner bostadsmarknaden. Bostads och fastighetsmarknaden är osunt glödhet och människor belånar sig på ett farligt sätt i våra storstäder. Och för långivarna är det julafton varje dag då marginalerna mellan in och utlåning på allt högre belopp är stora. För människor som har marginaler att betala några procents dyrare ränta är problemen mindre men många kommer att få stora problem när kostnaderna för pengar stiger. Dominoeffekterna inom vår samhällsekonomi blir omfattande, det har vi upplevt många gånger genom vår mänskliga historia. De som klarar av högre kostnader minskar då på andra utgifter. Det påverkar självklart direkt konjunkturen. De som inte klarar högre kostnader får stora problem och tvingas i värsta fall sälja till stora förluster som de därefter får bära med sig livet ut. Visst måste vi bo någonstans så återigen är det inte något större problem för den som tror sig klara högre löpande kostnader men i verkligheten blir människor sjuka och separerar vilket direkt kraftigt kan påverka boendekalkylen.
Under gårdagens partiledardebatt var det pinsamt att se hur de allra flesta partier duckar för problemet med allt fler skuldtyngda invånare. De duckar självklart för att ett ansvarstagande ledarskap leder mot tappade röster. Det händer nästan aldrig att jag tycker att kommunisterna (V) tycker något bra men i detta fall gör jag det. Priset för att en majoritet inte kan leda Sverige mot rimligare lånekostnader leder snabbt Sverige mot en kris som både blir kostsam för många enskilda individer och för vårt lilla sårbara samhälle i stort. Och det mitt under en folkvandringskris.... Det är osannolikt att vi kan undvika en krasch. Det finns nästan inga kunniga ekonomer eller fastighetsexperter som tror något annat. Helt klart är att inga beslutsfattare går blinda in i denna kommande krasch, men oförmögna att leda mot endast en guppig landning. Vad har vi för nytta av sådana ledare? Ränteavdraget behöver fasas ut på högst 20 år! Bankernas kriskassor behöver fyllas på ytterligare. Jag är less på att det ansvarsfulla skattekollektivet ska vara kudde för spekulationer! Risken ska tas av dem som tar riskerna, inga andra!
http://www.unt.se/start/kraschen-kommer-anda-3919834.aspx
http://www.di.se/artiklar/2015/10/12/fler-vill-se-nedtrappning-av-ranteavdraget/
P.S Och aktiemarknaderna går som en jojo. Den stora frågan är hur länge som världen kan dränkas med massor av billiga pengar? Hur länge tror du? Det som framförallt hänt är att de billiga pengarna hamnat på spekulativa börser och i just orimliga värdeökningar på fastigheter. Och vad händer när det inte håller längre? Håll i hatten...
Vad innebär det att leda? Är det att gå efter och försöka korrigera när det blivit fel? Nej! Om man tar ledarskapet på allvar är man också beredd att betala priset för att ett ansvarsfullt ledarskap kan innebära att man förlorar röster. Att ta ansvar är ingen popularitetstävlan. Just det faktumet är sannolikt demokratins svagaste länk.
Politiker och politiska partier vill få så många röster som möjligt och då är det få som vågar driva en impopulär realpolitik som är nödvändig. Ett lysande exempel på denna oförmåga att leda på ett ansvarsfullt sätt är oförmågan att kyla ner bostadsmarknaden. Bostads och fastighetsmarknaden är osunt glödhet och människor belånar sig på ett farligt sätt i våra storstäder. Och för långivarna är det julafton varje dag då marginalerna mellan in och utlåning på allt högre belopp är stora. För människor som har marginaler att betala några procents dyrare ränta är problemen mindre men många kommer att få stora problem när kostnaderna för pengar stiger. Dominoeffekterna inom vår samhällsekonomi blir omfattande, det har vi upplevt många gånger genom vår mänskliga historia. De som klarar av högre kostnader minskar då på andra utgifter. Det påverkar självklart direkt konjunkturen. De som inte klarar högre kostnader får stora problem och tvingas i värsta fall sälja till stora förluster som de därefter får bära med sig livet ut. Visst måste vi bo någonstans så återigen är det inte något större problem för den som tror sig klara högre löpande kostnader men i verkligheten blir människor sjuka och separerar vilket direkt kraftigt kan påverka boendekalkylen.
Under gårdagens partiledardebatt var det pinsamt att se hur de allra flesta partier duckar för problemet med allt fler skuldtyngda invånare. De duckar självklart för att ett ansvarstagande ledarskap leder mot tappade röster. Det händer nästan aldrig att jag tycker att kommunisterna (V) tycker något bra men i detta fall gör jag det. Priset för att en majoritet inte kan leda Sverige mot rimligare lånekostnader leder snabbt Sverige mot en kris som både blir kostsam för många enskilda individer och för vårt lilla sårbara samhälle i stort. Och det mitt under en folkvandringskris.... Det är osannolikt att vi kan undvika en krasch. Det finns nästan inga kunniga ekonomer eller fastighetsexperter som tror något annat. Helt klart är att inga beslutsfattare går blinda in i denna kommande krasch, men oförmögna att leda mot endast en guppig landning. Vad har vi för nytta av sådana ledare? Ränteavdraget behöver fasas ut på högst 20 år! Bankernas kriskassor behöver fyllas på ytterligare. Jag är less på att det ansvarsfulla skattekollektivet ska vara kudde för spekulationer! Risken ska tas av dem som tar riskerna, inga andra!
http://www.unt.se/start/kraschen-kommer-anda-3919834.aspx
http://www.di.se/artiklar/2015/10/12/fler-vill-se-nedtrappning-av-ranteavdraget/
P.S Och aktiemarknaderna går som en jojo. Den stora frågan är hur länge som världen kan dränkas med massor av billiga pengar? Hur länge tror du? Det som framförallt hänt är att de billiga pengarna hamnat på spekulativa börser och i just orimliga värdeökningar på fastigheter. Och vad händer när det inte håller längre? Håll i hatten...
Etiketter:
ansvar,
boendekalkyler,
dominoeffekt,
förluster,
ledarskap,
partiledardebatt,
Ränteavdrag,
separationer,
sjukdomar,
skuldberg,
varningar
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


