Allt bättre
Varje dag hittar någon något misstag som gjorts inom omsorgen och vården. Självklart är det inte bra, eller acceptabelt, att enskilda människor far illa pga dåligt mänskligt bemötande från vissa. Självklart finns det olämpliga medarbetare inom omsorgen och vården precis som inom alla andra verksamhetsområden. Det innebär dock inte att kvaliteten generellt är 1) sämre än förr 2) sämre än i jämförbara kommuner eller länder. Det mesta har bara blivit bättre och bättre inom omsorgen och vården i förhållande till förr. Nu har också Sverige rankats som det bästa landet i världen att leva i om man klassas som äldre! Bäst i världen! Det kanske förtjänar lite större rubriker för att balansera de få oacceptabla övergreppen som sker. Rankingen är gjord av organisationen Help Age International som driver ett åldersindex. Malin Ekmark på TT har gått ut med detta viktiga budskap till oss svenskar. Allt är relativt!
Igår besökte jag en mycket imponerande mammografiavdelning. Imponerande hur de jobbar med både förebyggande och skadebotning kopplat till kvinnor med risk för eller utvecklad bröstcancer. Som jag tolkade det blir allt ständigt bättre. Bättre metoder för att tidigt identifiera risker. Bättre metoder och läkemedel för att rädda utsatta kvinnor. Bättre proteser för kvinnor som tvingas ta bort bröst osv. Bättre! Inte sämre!
Idag har jag åter varit i sjukvårdsklädsel och jobbat på ett vårdboende för äldre. Hjälpt de äldre ur sängarna, hjälpt till med duschning, suttit med på rond, hjälpt till med maten, pratat med flera av de äldre och många av personalen om hur de trivs och vilka förbättringsmöjligheter de ser. Jämfört med för t ex tjugo år sedan har det blivit bättre! Inte sämre! Det tål att upprepas att Sveriges +60 rankats som de som generellt har det bäst bland världens äldre! Den stora frågan är hur denna positiva position ska kunna försvaras utan att det blir på bekostnad av att alla blir sämre. Kan försvaret handla om något annat än att fler måste jobba och fler företag måste växa och skapa fler jobb i Sverige? Hur svårt kan det vara?
Visar inlägg med etikett vårdboende. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett vårdboende. Visa alla inlägg
onsdag 2 oktober 2013
lördag 27 juli 2013
Du är hur du mår
Vår hälsa avgörande
Vad är viktigast i ditt liv? Att du regelbundet får tillräckligt med mat, dryck, sömn, skydd mot kyla, skydd mot värme och någon form av känsloreaktion är grundläggande för att överleva. Känslorna är i bästa fall uppskattning men de kan också vara negativa. Det tillstånd de flesta av oss inte klarar av är en tillvaro som är likgiltig. Utöver det grundläggande, det livsnödvändiga, är hälsan det viktigaste för oss människor. Håller du med? Om du håller med, vad drar du för slutsatser av det?
Hörde precis ett intressant radioprogram på P1. Det handlade om hur framtidens äldreomsorg ska finansieras. Utredning efter utredning drar slutsatsen att kostnaderna kommer att skena och under överskådlig tid kulminerar år 2030. Hur ska det finansieras? Politikerna anses ducka för det stora problemet. Det är som vanligt svåra frågor där det är lätt för människor som inte är insatta i frågornas alla perspektiv att enbart tycka och man ska få göra som man vill eller att det ska få kosta vad det kostar. Den som tycker något annat får inga röster. Kortsiktigt kan det fungera att undvika problemen för att få röster men år 2030 är vi i stormens öga enligt bl a Borgkomissionen. Då kan man inte blunda. Då borde man ha vidtagit åtgärder redan idag. Men lönar det sig för politiker och partier att idag vara ansvarsfulla?
Borg (Socialdemokrat) ansåg att den enda vägen är att definiera bastjänster som alla har lika rätt till. Därutöver får man köpa mer för egna pengar. En kvinnlig professor i Sthlm (minns inte namnet), som sannolikt var kommunist, ansåg att skatten skulle höjas nu och stegvis höjas för att klara utmaningen och garantera att alla får lika.
En chef för ett äldre vårdboende kunde inte förstå varför det ska vara fel med en rimlig basservice och att vi därutöver får betala mer för t ex en ständig assistent etc. Det jämfördes med att vi åker i olika bilar, jobbar olika mycket, handlar olika dyra matvaror, väljer olika dyra semestrar. Varför ska då inte vissa kunna få bättre omsorg om de väljer att t ex köpa en extra försäkring för mer än bastjänster om man hamnar i den behovssituationen?
Personligen tror jag politiker som vågar ta i hälsofrågorna både gör stor nytta och kommer att belönas. Jag tror på människor. Om vi människor ges bättre förusättningar att välja en hälsosammare livsstil och möjlighet att tydligt välja att investera i framtida omsorgsbehov, utöver basrätten, då får fler ett bättre liv och en överväldigande majoritet accepterar att några kan få mer då de gjorde valet att försaka kortsiktiga intressen mot en framtida rättighet. Vad tycker du? Om man väljer skattevägen och allt annat är lika som idag talar vi om skattehöjningar på mellan 15 till 20 kronor per hundralapp. I min värld är det en omöjlig väg.
Vad är viktigast i ditt liv? Att du regelbundet får tillräckligt med mat, dryck, sömn, skydd mot kyla, skydd mot värme och någon form av känsloreaktion är grundläggande för att överleva. Känslorna är i bästa fall uppskattning men de kan också vara negativa. Det tillstånd de flesta av oss inte klarar av är en tillvaro som är likgiltig. Utöver det grundläggande, det livsnödvändiga, är hälsan det viktigaste för oss människor. Håller du med? Om du håller med, vad drar du för slutsatser av det?
Hörde precis ett intressant radioprogram på P1. Det handlade om hur framtidens äldreomsorg ska finansieras. Utredning efter utredning drar slutsatsen att kostnaderna kommer att skena och under överskådlig tid kulminerar år 2030. Hur ska det finansieras? Politikerna anses ducka för det stora problemet. Det är som vanligt svåra frågor där det är lätt för människor som inte är insatta i frågornas alla perspektiv att enbart tycka och man ska få göra som man vill eller att det ska få kosta vad det kostar. Den som tycker något annat får inga röster. Kortsiktigt kan det fungera att undvika problemen för att få röster men år 2030 är vi i stormens öga enligt bl a Borgkomissionen. Då kan man inte blunda. Då borde man ha vidtagit åtgärder redan idag. Men lönar det sig för politiker och partier att idag vara ansvarsfulla?
Borg (Socialdemokrat) ansåg att den enda vägen är att definiera bastjänster som alla har lika rätt till. Därutöver får man köpa mer för egna pengar. En kvinnlig professor i Sthlm (minns inte namnet), som sannolikt var kommunist, ansåg att skatten skulle höjas nu och stegvis höjas för att klara utmaningen och garantera att alla får lika.
En chef för ett äldre vårdboende kunde inte förstå varför det ska vara fel med en rimlig basservice och att vi därutöver får betala mer för t ex en ständig assistent etc. Det jämfördes med att vi åker i olika bilar, jobbar olika mycket, handlar olika dyra matvaror, väljer olika dyra semestrar. Varför ska då inte vissa kunna få bättre omsorg om de väljer att t ex köpa en extra försäkring för mer än bastjänster om man hamnar i den behovssituationen?
Personligen tror jag politiker som vågar ta i hälsofrågorna både gör stor nytta och kommer att belönas. Jag tror på människor. Om vi människor ges bättre förusättningar att välja en hälsosammare livsstil och möjlighet att tydligt välja att investera i framtida omsorgsbehov, utöver basrätten, då får fler ett bättre liv och en överväldigande majoritet accepterar att några kan få mer då de gjorde valet att försaka kortsiktiga intressen mot en framtida rättighet. Vad tycker du? Om man väljer skattevägen och allt annat är lika som idag talar vi om skattehöjningar på mellan 15 till 20 kronor per hundralapp. I min värld är det en omöjlig väg.
Etiketter:
ansvar,
bastjänster,
Borg,
finansiering,
hälsa,
livsstil,
omsorg,
P1,
partier,
politiker,
sjukvård,
skatter,
tilläggstjänster,
val,
vårdboende
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)