Kriser som hävstång

Chockdoktrinen
Vi tolkar alltid allt mer eller mindre olika. Så är det. Inget konstigt med det. Vi är unika människor med unika referensramar. Det finns självklart många tolkningar av Naomi Kleins bok Chockdoktrinen. Min enkla slutsats av hennes bok är att stora förändringar nästan enbart sker under stort kristryck. Tyvärr är det säkert sant. Väldigt många människor håller sig fast vid status quo så länge de kan. "Man vet vad man har men inte vad man får" om man hjälper till att förändra... Allt för många människor kan inte se sig själv som vinnare när samhällsförhållandena kraftigt förändras. Det känns helt enkelt otryggt. Vi människor gillar inte att vara otrygga. När otryggheten kryper på oss är vi beredda att gå med på mycket för att bli av med den besvärande känslan. Min morfar tyckte att jag skulle läsa Kleins bok för några år sedan. Det gjorde jag. Den är läsvärd men både lång och komplicerad.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Chockdoktrinen
https://sv.wikipedia.org/wiki/Status_quo

A man on a mission
Har du hört talas om Steve Bannon? Det hade jag endast gjort lite ytligt innan jag igår såg bilagda dokumentär på SVT. Se den, om du är intresserad av samhällsutvecklingsfrågor. Det är mycket som är intressant med dokumentärens första del. Det mest intressanta är hur stort inflytande en persons tänkande ändå kan få över utvecklingen som berör många miljoner människors liv. Det är långt ifrån första gången det inträffar. Det andra intressanta är att hela idén med Trumps tid vid makten kan vara att den går ut på att röra om ordentligt i "grytan". Det många av oss upplever som rörigt och ett misslyckande är kanske del av en strategisk och taktisk plan. Sug på den. Splittring och söndring som metod för att kraftigt förändra. Ja, vi lever onekligen i en spännande tid.... Och när japanerna säger att de tillsammans med USA bör slå till mot Nordkorea är det inte uteslutet att det inom kort kommer en "pre emptive strike". Vad händer då?
https://www.svtplay.se/video/13815560/dokument-utifran-steve-bannons-varld/dokument-utifran-steve-bannons-varld-avsnitt-1?start=auto
http://sv.bab.la/lexikon/engelsk-svensk/disruption
http://www.dailymail.co.uk/news/article-161041/Japans-war-threat-North-Korea.html
http://www.thefreedictionary.com/pre-emptive+strike
http://sv.bab.la/lexikon/engelsk-svensk/preemptive

Status quo leder inte mot framgång

Den fria tanken mot rätt framtid
Vilken väg framåt leder mot framgång för de flesta i ett samhälle om de utvecklat rätt kultur och säkrar rätt kulturbärare? Vad säger jag nu? Rätt kultur för framgång är alltid en kultur som bärs av fria tankar. Ett utvecklingsklimat där fria tankar bryts mot varandra respektfullt oavsett vilken avsky motståndare känner för varandras idéer. Det är i en liknande miljö som vägar mot framgång hittas och som har förankring bland en stor majoritet av samhällets invånare. En fria tankars kultur där alla idéer ges en intellektuell chans innan de förkastas. Och där de idéer som inte får stöd förkastas för att de inte leder rätt utifrån sakliga argument. Att tänka fritt är stort men att tänka rätt är större. Rätt är med andra ord den idé som när den sakligt prövas hårt har bärkraft. Utan massor av idéer och öppna respektfulla debatter är det omöjligt att hitta bra och konkurrenskraftiga vägar framåt. Rätt ledare mot framgång är ledare som förstår att vårda och utveckla den fria tankarnas demokratiska rum. I Sverige behöver det rummet förbättras och moderniseras.
https://www.uu.se/om-uu/akademiska-traditioner/tanka-fritt-ar-stort/

Skäms
Det är många "eletister" i Sverige som borde skämmas över hur de debatterar och vilka respektlösa slagord de använder mot sina politiska eller individuella motståndare. Dessa människor är de värsta förstörarna av ett rum som klarar respektfullt idébrytande och som på sakliga grunder kan konkludera. Alice Teodorescus bifogade ledare är viktig. Dessa "fina" människor i debatten bär ett särskilt stort ansvar för dagens polarisering och samhällets senfärdighet att ta i uppenbara och svåra samhällsproblem. Att outbildade Kalle eller Mustafa vräker ur sig nedsättande ord och dumheter är självklart dåligt men inte i närheten så dåligt som när kändisar, människor med tillgång till mediaplattformar eller folkvalda gör det. Dessa människor är sannerligen inga ledare som kan klassas som rätt för ett samhälle som vill utvecklas framgångsrikt.
http://www.gp.se/ledare/teodorescu-det-goda-samtalet-b%C3%B6rjar-med-en-sj%C3%A4lv-1.4280770

Dags för ordentligt reformarbete
Som så ofta, tyvärr, är det svårt att göra de förändringar som krävs för framtida framgång när ekonomin "rullar på". StatusQuo uppskattas av för många. Det är när kriserna slår till som det nödvändiga tvingas genomföras. Priset blir självklart väldigt mycket högre när man tvingas göra förändringarna så sent. I ett rum där fria tankar respektfullt bryts är jag övertygad om att framgångssamhällen i god demokratisk anda ständigt konkurrensförbättrar sig. Då slipper man starkt negativa lågkonjunkturer även om omvärlden alltid har en stark påverkan. Hur tror du att nästa lågkonjunktur slår när vi i nationell högkonjunktur har en styrränta från Riksbanken på -0,5%?!!
https://sv.wikipedia.org/wiki/Status_quo

Varför väljer vi alltid att vänta in kriser för att det nödvändiga förändringsarbetet, reformarbetet, ska få tillräcklig fart? Det är väldigt synd eftersom priset blir så mycket högre än om vi klarar av att ställa om genom konstanta förändringar. Konkurrensförbättringar kopplat till hur vårt närsamhälle och världen i stort förändras. Flexibilitet är snart ett av få konkurrensmedel som små nationer som Sverige, och alla små kommuner, har kvar. Då gäller det att utveckla den förmågan och i min värld kräver det rätt ledarskap. Sverige behöver nytt ledarskap. Uppsala får gärna bli en förebild mot det nya. Vad tycker du?
http://www.gp.se/ledare/von-bayern-sl%C3%B6sa-inte-bort-krisen-1.4280755