Grundskolan viktigast

Läsa, skriva, räkna, samhällskunskap och historia

Grunden är alltid viktigast i alla byggen. Hur är det svårt att förstå? En människa som skadats och misslyckats i unga år har svårt att bli en välmående och välpresterande vuxen. Ett husbygge på en instabil grund brukar sluta illa. En dålig arkitektur i ett mjukvaruprogram skapar onödiga framtida problem. Ett filmprojekt handlar till 80 procent om förberedelser inför den fysiska filminspelningen. Förberedelser, grunden, har nästan alltid avgörande betydelse. Vi måste kraftigt förbättra våra grundskolors förmåga att erbjuda goda arbetsmiljöer där våra elever når Max av sin bildningsförmåga och där våra lärare med glädje går till jobbet. 

Malin Siwe, Expressen, skriver läsvärt om förbättringsbehov i skolan. 

”Goda kunskaper om hur läraren bäst ökar elevernas ordförråd, får dem att läsa med flyt, lär dem att stava och använda skiljetecken är däremot absolut nödvändiga.”

”Att vara lärare för yngre elever är mer hantverk än akademi. Lärarutbildningarna måste arbeta utifrån det. Annars blir det ett elände för lärare på högre stadier, och inte minst för eleverna när de som vuxna inte begriper blanketter och instruktioner. Och går miste om skön- och facklitteraturens underbara värld. De små eleverna lär sig själva att producera filmer med mobilen; med nöje, på fritiden. Skolan ska ge dem det nödvändiga som kräver mindre underhållande mängdträning - att läsa och skriva. Den kunskapen är makt. I alla tider.”

https://www.expressen.se/ledare/malin-siwe/larare-behover-mer-hantverk-och-mindre-teori/

SVT hade igår ett sevärt program om hur våra hjärnor fungerar. Om du vill må bättre och öka chanserna till ett långt och friskt liv, se programmet. Mest påverkas våra hjärnor och våra värderingar i unga år. Inte minst det faktumet kräver skärpning i våra grundskolor. 

https://www.svtplay.se/video/8yXGq6n/din-hjarna/var-foranderliga-hjarna

Vems verklighet?

Vem vet bäst?
Naturkunskap är oftast väldigt tacksam eftersom den styrs av naturlagar och med hjälp av matematiken kan olika forskares idéer styrkas eller förkastas. Naturkunskapen har m a o absoluta "rätt" och "fel" och när någon eller några forskare lyckas bevisa något accepteras det nästan alltid av andra kunniga forskare. Uppsala har förmånen att ha många mycket duktiga forskare inom naturkunskap. Några Uppsalakopplade upptäckter under 2013 är "Upsalite" som har en unik förmåga att absorbera vatten, fisken Entrelognathus som redan för 419 miljoner år sedan bevisats ha prototypen till ett människoansikte (vårt tidiga ursprung?), att kvastfeningen inte är en del av vårt ursprung, att högintensiv träning ökar risken för hjärtrytmsrubbningar, att grupptryck snarare än kvalitet styr mängden applåder som en publik ger o s v.

Samällskunskap är inte lika "enkelt" som naturkunskap. Till skillnad från naturkunskapens naturlagar är samhällskunskapen helt skapad av oss människor och styrs helt av politiska ambitioner och mänskliga beteenden. Ambitioner och beteenden som kraftigt påverkas av olika särintressen genom lobbying och reklam. Att t ex Nobelpristagare i ekonomi ifrågasätts är inte så konstigt. Visst kan olika idéer bekräftas eller förkastas genom emperi men samtidigt är grundbultarna i ekonomisk teori utopiska. Ceteris paribus dvs att allt annat förblir som det är stämmer självklart inte. Vår självskapade värld förändras ständigt. Och människor är sällan rationella. Eftersom ekonomins teorier bygger på att människor är rationella och på Ceteris paribus kan forskares slutsatser alltid ifrågasättas. Samtidigt kan givetvis den som studerar avkastningsresultatet mellan en indexfond eller en fond med aktiv placering under tio år dra absoluta slutsatser. Om de slutsatserna är att finansvärlden lurar de allra flesta sparare med omotiverade avgifter vad tror du händer då? Självklart går de som tjänar löjliga pengar på marknadsbudskapet att de är värda dessa orimliga ersättningar på anfall.
http://www.dn.se/debatt/naiv-kritik-av-ekonomipris-missgynnar-saklig-debatt/

Ekonomi är vad vi vill att den ska vara. Ekonomisk historia går att beskriva i absoluta termer. Vår ekonomiska framtid är  helt i våra egna händer. Vår mänskliga framtid styrs av politisk ambition och enskilda människors ambitioner. Det vi empiriskt vet är att samhällen som utvecklas rikt är företagsamma och ambitiösa.