Politiken agerar för sent

Modet att förändra i tid

Det senaste året har jag återkommande bloggat om AI och dess möjligheter och hot. Det råder ingen tvekan om att produktivitetsförbättringarna kommer att bli stora för alla verksamheter som använder relevanta AI modeller och skapar egna relevanta AI agenter för olika arbetsuppgifter. Strukturförändringarna på alla arbetsplatser kommer att bli mycket kännbara. För skola, vård och omsorg är det toppen då många människor som idag ägnar sig åt mycket administration och enklare analysverksamheter kommer att förlora jobben och istället kan axla viktiga jobbuppgifter inom skola, vård och omsorg. Det gäller "bara" att få till nya skatteintäkter från AI nyttjande och på allt fler robotar som gör allt mer av uppgifter som tidigare gjorts av människor.

Nedan reportage på SR/P1 är mycket värdefullt att lyssna på om du vill förbättra din förståelse av vad som händer i världen kopplat till AI och vilka utmaningar politiker måste börja ta i på allvar.

https://www.sverigesradio.se/avsnitt/valspecial-ai-och-ekonomin

Och sjukvården inom Region Uppsala är ett skrämmande exempel på hur dåliga politiska styren är på att utveckla en effektiv sjukvårdsverksamhet och attraktiva arbetsplatser. Oavsett om Socialdemokraterna eller Moderaterna styr missköts både sjukvården och kollektivtrafiken. Nedan en bra ledarartikel av Karl Rydå, UNT, om regionpolitikernas usla prestationer. Det behövs kompetent politiskt ledarskap inom Region Uppsala och det erbjuder Utvecklingspartiet demokraterna, UP. Nu har Uppsalaborna chansen att kraftigt förstärka regionens politiska verksamhet med mycket kompetenta och meriterade politiker från UP. Tar Uppsalaborna chansen? Vi får se. 

”När jag läser UNT:s pågående granskning av situationen på Akademiska sjukhuset och hur våra regionpolitiker hanterar situationen är det svårt att inte tänka på Don Quijote. Både Socialdemokraterna och Moderaterna undviker nämligen att angripa problemets kärna. I stället ägnar de tid åt att bråka om den ena eller den andra vårdcentralen eller vårdenheten ska bedrivas i privat eller offentlig regi, något som vi så sent som förra veckan uppmärksammade här på ledarplats (24/8).”

”De senaste åren har underskottet varit rekordhögt. Att regionen samtidigt gör plusresultat och på så sätt kan täcka upp för förlusterna på Akademiska är ingen långsiktig lösning.”

”Resonemanget kan kännas väl abstrakt och det är svårt att förhålla sig till vad mångmiljonunderskotten faktiskt innebär.”

”De konkreta konsekvenserna av Akademiskas omöjliga uppdrag och ständiga underskott är dock högst märkbara för personal och patienter. Ständiga sparkrav i ett försök att balansera budgeten drabbar personalen, vilket vittnesmålen i UNT:s granskning tydligt visar. Något som i sin tur går ut över patienterna.

Det är som en av de intervjuade uttrycker det:

”När patienter skriker efter smärtstillande och jag inte hinner med dem, har jag lärt mig att titta bort och stänga av. Annars står jag inte ut.”

”Och vad gör politikerna? De fortsätter slåss mot väderkvarnar.”

https://www.unt.se/ledare/ledarkronika/artikel/politikerna-pratar-strunt-samtidigt-som-ackis-gar-pa-knana/lyxep07r

Tar Uppsalaborna chansen att få ordning på sjukvården och kollektivtrafiken genom att rösta in UP i regionfullmäktige? För Uppsalabornas bästa hoppas vi det. Då får vi ordning på sjukvården och kollektivtrafiken. Bland annat genom att utnyttja AI tekniken mycket bättre. Rösta klokt! Rösta lokalt!

Inget nytt

Ständiga förändringar

Sedan människan, arten Homosapiens sapiens, funnits på jorden har den flyttat eller flytt för att överleva. Inget konstigt med det. Det är bara i modern tid som det tycks vara en mänsklig rättighet att bo kvar på en ort även om det saknas inkomstmöjligheter i den eller i dess närhet. 

Hur dyrt får det bli att hålla liv i samhällen som väldigt få vill bo kvar i och ingen vill flytta till? Som vanligt i det moderna Sverige tar vi för sent i de riktigt jobbiga frågorna som kommer att kräva lösningar. I Sverige finns gott om mindre samhällen i områden som verkligen ligger i glesbygden. Och nu går vi snabbt mot en omvänd befolkningspyramid. Mycket färre barn och många fler mycket åldersrika. 

Håkan Boström, GP, är ”spot on” i nedan ledare. 

”Sedan början av 1990-talet har Sveriges befolkning ökat med ungefär två miljoner människor. Det är den snabbaste ökningen i Sveriges moderna historia och den har i huvudsak varit invandringsdriven. Befolkningsökningen har dock inte varit jämnt fördelad. Städerna har växt mer än landsorten. Faktum är att många avfolkningsorter fortsatt att vara just det samtidigt som Sverige fått betydligt fler invånare. En del mindre tätorter har lyckats hålla invånartalen i balans tack vare invandringen, men även där syns nu tendenser till en minskning och den ekonomiska balansen har inte alltid varit särskilt positiv då arbetslösheten varit hög bland utrikes födda.”

”Avfolkningsorterna sitter ofta fast i låg framtidstro och hög arbetslöshet. De har också svårt att rekrytera högutbildad personal. Läkare och andra specialister får ofta hyras in för höga summor och stannar bara tillfälligt. Bristen på akademiker blir lätt en del av den onda spiralen. Hade de varit mer bofasta på orten hade de kunnat engagera sig för att stärka lokalsamhället. Mindre orter är ofta beroende av att det finns drivande personer.”

”Invandringen är kanske den faktor som oftast framhållits som ett verktyg att motverka befolkningsminskningen. Men som professorn i kulturgeografi, Jan Amcoff, konstaterar i Statsvetenskaplig tidskrift (nr 5, 2024) har alla som invandrat bevisat åtminstone en sak – de klarar att flytta på sig.”

”Många som kom till Sverige under 2000-talet som flyktingar placerades i svåruthyrda hyreslängor på mindre orter i periferin. Men just denna grupp har varit flyttbenägen, särskilt unga, ensamstående och utbildade personer. Det är egentligen inte alls konstigt. Om traktens ungdomar inte vill stanna kvar, varför skulle någon som saknar rötter i bygden göra det? Speciellt när man redan tagit sig den långa vägen till Sverige och inte frivilligt valt att bosätta sig i en avkrok. Man flyttar helt enkelt vidare till jobben och landsmännen i större orter.”

”Föreställningen att politiken skulle kunna rädda landsbygden och småorterna genom att placera flyktingar där har byggt på märkliga antaganden om att dessa människor av någon anledning inte skulle agera rationellt. Men skapar man inte förutsättningar att exempelvis skaffa ett jobb eller driva företag på en mindre ort kommer avfolkningen inte heller kunna lösas med hjälp av invandring.”

https://www.gp.se/ledare/invandring-ingen-quick-fix-for-avfolkningsorter.57e04cab-8f55-4ca7-9863-00ba2c93ec77

Långa friska liv

Promenera, dansa och simma mera
Visst kan vi redan nu uttrycka kraftig besvikelse över att våra äldsta invånare inte skyddats bättre i Coronatider. Särskilt förbannade kan vi bli av att det nu anses ha gått så långt att äldre mycket svaga på särskilda äldreboende inte ens kan få lindrande medicin i livets absoluta slutskede. Har man Corona handlar det om att slippa avsluta livet som om man drunknar. Vi som bryr oss får samla information om verklig fakta från äldreomsorgen och använda dem ansvarsfullt när Coronakrisen ska utvärderas. Sen är sen nu är nu. Vad kan vi göra nu för att öka chanserna till ett långt och friskt liv? Vi kan alla göra lite mer för att må bättre utan att det innebär ett tråkigt liv.

Goda vanor som lägger bra grunder för långa friska liv, och liv där det är enklare att lära sig nya saker, måste framförallt byggas upp i unga år. Vi föräldrar och skolan har ett särskilt ansvar att bidra till detta. Särskilt ska vi uppmuntra till vardagsmotion och någon form av engagemang i en förening där man rör mycket på sig.

Karin Pihl, GP, börjar bli en ny favorit bland ledarskribenterna i Sverige. Hon skriver bra och tar ofta i större frågor som behöver bättre problemlösningsfokus. Att människans livsvillkor förändrats så kraftigt från att arbeta varje dag fysiskt till att behöva anstränga sig på egen tid för att få tillräckligt med fysisk aktivitet är en mycket stor förändring. Under tre miljoner år har homosapiens fått anstränga sig fysiskt för att överleva dag från dag. Det är bara de senaste femtio åren som den verkligheten kraftigt förändrats. Det gäller att ta den omställningen på större allvar i en tid där vi också får i oss kopiösa mängder socker och sötningsmedel.

"Vardagen innehåller många tillfällen då man motionerar men inte tänker på det. Bära tunga kassar från mataffären, springa till bussen, promenera från spårvagnens hållplats till arbetsplatsen. Tio minuters promenad till lunchrestaurangen och tio tillbaka. Kanske cyklar man till jobbet. Men för många kontorsarbetare är allt det där på paus. Alla som kan uppmanas att jobba hemma. Med ens blir man stillasittande större delen av dygnet."

"Att sitta still dag ut och dag in är inte bra. Det kan till och med vara farligt. Motion är däremot en god investering i sin egen hälsa. Den som regelbundet motionerar löper en mindre risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och livsstilsrelaterade sjukdomar som fetma och typ 2-diabetes. Dessutom stärker motion immunförsvaret och bidrar till att sänka stresshormoner. De flesta vet detta. Ändå är vi svenskar inte så fysiskt aktiva som vi borde. Brist på motion och ohälsosam kost är ett av de största folkhälsoproblemen – större än rökning. Inte ens tio procent av befolkningen röker dagligen. Värre är det med konditionen. Nästan hälften av den vuxna befolkningen har då dålig syreupptagningsförmåga att det är hälsovådligt, visar en studie från Gymnastik- och idrottshögskolan."
https://www.gp.se/ledare/dansa-i-k%C3%B6ket-och-g%C3%B6r-din-h%C3%A4lsa-en-tj%C3%A4nst-1.26338173

Dagens besvikelse
Vi går fort mot en djup lågkonjunktur. Det är inte bara höga tal av permitteringar utan också arbetslösheten ökar kraftigt. Den som tyckte att vi hade integrationsproblem tidigare kommer att få se ännu större problem nu. Tyvärr behövs nya politiska ledningar lokalt och nationellt för att klara av att driva igenom de reformer som krävs för att inom några år ha ställt om Sverige till ett konkurrenskraftigt och attraktivt samhälle igen. En reform som kan göra stor positiv folkhälsonytta när många är arbetslösa är en modern kampanj liknande den framgångsrika "Håll Sverige Rent" till "Håll Sverige Friskt" och uppmuntra alla att mycket mer promenera, cykla, dansa och simma.
https://www.expressen.se/dinapengar/just-nu-arbetslosheten-rusar-nya-skracksiffror/

Dagens stjärna
Anne-Marie Lindgren. Jag tycker att hon ofta tycker kloka saker. Det är alltid positivt att försöka vara så många som möjligt som samarbetar för att prestera gemensamma framgångar. Lindgren är politisk ideolog för Socialdemokraterna. Allt de tycker är självklart inte dåligt. Även om samarbete alltid är att föredra före konflikt är verbala konflikter en viktig del av politikens uppgift. Konflikter som syns genom sakpolitiska debatter istället för genom väpnade konflikter. Om vi alla tyckte lika skulle vi kunna vara en enpartistat. Jag vill att vi ska vara en respektfull demokrati där olikheter möts och åsikter bryts under civiliserade former. I en demokrati har politiska konflikter i det offentliga ett egenvärde. Förhoppningsvis får de partier som har bäst sakpolitik, och de mest kompetenta och erfarna företrädarna,flest röster. Då kan också de personerna och partierna påverka utvecklingen mest.

"Raka och tydliga besked, utan krusiduller, utan försök att förminska problemen och utan löften om några enkla lösningar går uppenbart hem hos väldigt många. Kanske har det att göra med att det Sverige som gammal ”ingenjörsnation” har en stark grund av rationellt tänkande?"

"Denna mobilisering av civilsamhället och den raka, tydliga problembeskrivningen utan ohållbara löften om snabba lösningar behöver tas till vara och byggas vidare på i det som kommer när den akuta sjukdomskrisen är över."

"För det blir ett kärvt ekonomiskt läge, med hög arbetslöshet, flera krisbranscher, ett kraftigt statligt budgetunderskott som behöver få växa ytterligare, och en total brist på socialt reformutrymme - trots välfärdsbrister i kommunerna och samma problem som förr med segregation och utsatta bostadsområden."

"Det vill säga samma raka besked, utan försök att linda in dem i löften om att den ena eller andra enkla politiska åtgärden skulle lösa alltihop. Med andra ord helt andra tonfall i de politiska budskapen än före krisen. Och med samma typ av engagemang från civilsamhället för att hantera de brister i vardaglig social välfärd vi ohjälpligt kommer att möta. Hur det skulle kunna se ut är värt att redan nu börja fundera över."

https://www.gp.se/ledare/v%C3%A4rna-samarbetsandan-%C3%A4ven-efter-coronakrisen-1.26294344