Ett liberalt land

Sverige och svenskarna

Sverige och svenskarna har i mycket stor utsträckning en liberal livsinställning. Så är det. Varför kan inte politiken på riksnivå spegla det mycket bättre. Varför ser partistöden ut som de gör? Att ett missnöje i Norge går kraftigt fram i ett av världens rikaste länder säger mycket om hur den gammelpolitiska makten tappat markkontakten och blivit på tok för PK. Att många människor väljer att lägga sin röst på missnöjespartier är för att de vill markera sitt missnöje mot andra alternativ. Jag är övertygad om det eftersom de flesta väljare inte är ordentligt pålästa om alla partiers sakpolitik, erfarenheterna hos partiernas företrädare och hur sakpolitiken skiljer sig mellan partier. Och på kommunal och regional nivå är invånarnas kunskaper om partiernas sakpolitik och företrädarnas erfarenheter ännu sämre. Tro det eller ej men i Uppsala finns fortfarande vuxna invånare som inte förstått att det just nu byggs för omodern spårväg i Uppsala stad. 

Liberala krafter inom Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna borde börja bete sig vuxnare i rummet och ta ansvar för svenskarnas bästa på riksnivå. Sluta upp med liberal extremism. Lös invandringsproblemen utan att förolämpa våra invandrare och öppna upp Sverige för expertinvandring till våra viktiga exportföretag. Få ordning på skolan så att den åter levererar många elever som klarar arbetsmarknadens minimikrav samtidigt som många kan kvala in till högre ställda krav till våra universitet. Särskilt M och S partistrateger tror ett liknande ansvar kraftigt leder till att de tappar väljare till ”kanterna”. Det tror inte jag! SD kan bara bli så stora som de nu är i opinionsmätningarna. Och de får så höga opinionssiffror på grund av de övrigas misslyckanden. Det är dags för S och M att ta svenskarnas bästa på större allvar. Både S och M företräder nu äntligen en betydligt mer hållbar invandringspolitik än förr. Men de avstår ifrån dumheten att betrakta invandrare enbart som problem och oönskade. Huvudskulden till idiotisk invandring är inte invandrarnas, den bär tidigare idiotiskt förd invandringspolitik under ledning av M och S. Så är det inte längre! Dags att ompröva det politiska spelets bästa möjliga spelsystem för Sveriges bästa. 

Nedan debattartikel i Di från en företrädare från Timbro är mycket läsvärd. Den hyllar både sosse- och moddeledda regeringar för att på många sätt navigerat näringslivspolitiken väl. Ja, du läste rätt. Men mer behöver liberaliseras. Till exempel mycket mer regelavvecklingar och en smartare invandringspolitik. Det är bara S och M samt några få övriga partier som nationellt kan leverera på det. Dessa två partier måste sluta att se varandra som huvudfiender. Var är Anna Dahlberg?

”Sverige är det förmodligen det land i västvärlden som förändrats mest de senaste 30–40 åren. Vi är inte längre ett socialdemokratiskt undantag, utan ett liberalt sådant.”

https://www.di.se/debatt/ett-liberalt-land-i-starkt-behov-av-liberalisering/

Nu är hög tid för S och M på riksplanet att lära av Norges politiska situation. Och länge borde de större rikspartierna ha lärt mer av dansk politik. Gör om! Gör rätt!

”Om de rödgröna blir störst, vilket det lutar åt just nu, blir det förmodligen en minoritetsregering. Det återstår i så fall att se om Arbeiderpartiet kommer att fortsätta regera ensamma eller tillsammans med Senterpartiet och Sosialistisk Venstre, eller något av dessa partier. Att Jonas Gahr Støre i så fall fortsätter som statsminister är ganska säkert. Om högerblocket vinner råder det desto mer osäkerhet om vem som ska bli statsminister.”

https://www.dagensarena.se/innehall/det-har-behover-du-veta-infor-valet-i-norge/

En sak är helt säker, om ett alternativ till S vinner det svenska riksvalet 2026 och SD är det största partiet i ett sådant regeringsunderlag, då måste SD ingå i den regeringen. En annan sak som är säker är att kloka invånare i kommunvalen röstar på lokala seriösa partier som erbjuder erfarna kandidater. 

Förebyggande

Dyrt att rädda oss från unga kriminella

Sverige har under för lång tid tillåtits styras dåligt kopplat till migrationslagar, tillämpning av lagarna och en obefintlig integrationspolitik. Priset för detta är väldigt högt. Extremt högt. Kostnader som belastat svensk ekonomi kraftigt de senaste 12 åren men långt tidigare skapat den ”utanförskapsproblematik” vi allt mer lider av. Intressant att de som idag styr Sverige nu lanserat Tidöavtalet 1.1, en ny release av avtalet som bland annat ska beräkna kostnader och intäkter kopplat till invandringen de senaste åren. Analysen ska också försöka beskriva kostnaderna och intäkterna utifrån varifrån invandrare kommer. Hur det ska göras är dock oklart men om det går ska det bli intressant att se om mina hypoteser stämmer. Om analysen blir väl genomförd kommer den hjälpa oss att rikta begränsade resurser för bättre integration mot grupper som har särskilt stora problem att bli självförsörjande. Det är bra om det går. Nedan en SVT reflektion av Tidöavtalet 1.1.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/uppgifter-har-ar-fragorna-i-det-uppdaterade-tidoavtalet--1lsf5h

Den unga brottsligheten och den kraftigt stärkta organiserade brottsligheten är det tydligaste beviset för misslyckandet  inom migrations- och integrationspolitiken. Väldigt många, nästan alla, av de grova unga brottslingarna är födda i Sverige och är barn till invandrare. Integrationspolitiken är fortfarande i stort sett obefintlig. Det duger inte när Sverige tagit emot väldigt många människor från väldigt annorlunda kulturer de senaste 20 åren. Då krävs en aktiv integrationspolitik.

Tiden för att Sverige åter ska bli konkurrenskraftigt och tryggt bli jobbig och svår. Med det sagt är det självklart att det går. Kulturella skillnader måste lyftas till ytan. Kravlöshet måste bort. Barnens rätt får inte utnyttjas av ansvarslösa och olämpliga föräldrar. Stärkta praktiska utbildningsprogram och krav på kunskaper i svenska måste bli verklighet. Ingen utan rimliga baskunskaper i svenska ska kunna bli svensk medborgare. Att bli svensk medborgare ska tydligare innebära att man accepterar att bli en lojal del av vårt geografiska och systemmässigt unika samhälle. En lojalitet som ger rättigheter men också tydliga skyldigheter för att vårt unika system ska fungera. Nedan ledare i Expressen är läsvärd i sammanhanget.

"Hur mycket seriöst förebyggande arbete kräver – spoiler, det är inte fler fritidsgårdar – illustreras av det framgångsrika tyska arbetssätt som nu ska testas i tre svenska städer, som SvD rapporterat om. Ungdomar i begynnande kriminalitet väljs ut, och följs i minst två år. Polis, socialsekreterare och pedagoger jobbar tillsammans och har intensiv kontakt med de unga och deras familjer."

"I Tyskland lyckas i snitt 80 procent av deltagarna med att bryta kriminaliteten. Det är effektivt men dyrt, notan landar på omkring 130 000 kronor per ungdom och år." 

https://www.expressen.se/ledare/tyska-jatteinsatsen-visar-vad-som-kravs/

När politiken sköts dåligt under lång tid kan det nyligen omöjliga bli möjligt. På det sättet kan vi säga att demokratin fungerar. När missnöjet bland invånarna blir för stort kan missnöjespartier ta över. Det har historiskt inte blivit så bra. Det är viktigt att minnas. Men vi människor är flockdjur och allt fler tycks tro att SD bär på svaren. Övriga partier har misskött sig och de lärde sig tydligen inget av äventyret med Ny Demokrati. Expressen skriver intressant om SDs ambitioner nedan.

"Sverigedemokraterna har inlett ett arbete för att ta steget in i regeringen – och ta över rollen som statsminister efter nästa val. Det erfar Expressen. Partiets medvind i opinionen gör att frågan hamnar i ”ny dager”, enligt SD."

https://www.expressen.se/nyheter/sverige/akesson-gors-redo-for-att-ta-over-som-statsminister/

Skolan är central i våra samhällsbyggen. Samtidigt bär den inte på alla svar som behövs för att laga allt som gått sönder. För att vända en negativ svensk samhällsutveckling är det bland annat viktigt att tydligare påtala föräldraansvaret att uppfostra sina egna barn! Och de barn som har föräldrar som inte klarar sitt uppfostringsuppdrag ska räddas från den dåliga uppväxtmiljön. Expressens ledare lyfter på ett bra sätt hur politiken ständigt lastar på skolan nya uppgifter istället för att våga tala i klartext, typ: Skaffa inte barn om ni inte kan eller tänker fostra dem kärleksfullt! Typ så. 

”Innan det överhuvudtaget kan bli tal om att förlänga undervisningstiden måste läraryrkets arbetsbeskrivning kortas ner.”

https://www.expressen.se/ledare/annu-en-regering-som-tror-att-skolan-kan-losa-allt/

Jag var nyligen på ett möte om kommunernas nya ansvar i det brottsförebyggande arbetet. För mig är vetenskapen entydig. Börja rädda barn på glid redan från förskolan och sluta förstärk segregation! Självklart måste skolan bättre klara sitt kompensatoriska uppdrag.

En metodik som användes i Sverige till 1976 för att minska problemet med olämpliga föräldrar var att sterilisera människor, många av de dryga 60.000 som steriliserades mellan 1934 och 1976 ansågs olämpliga att föra sina gener vidare. Eftersom vi är inne i en tid där auktoritära styren vinner mer kraft kanske tvångssterilisering blir modernt igen som brottsförebyggande modell. Vad tror du? Vad tycker du? En sak vi lärt av historien är att auktoritära styren just är auktoritära för att uppnå det de tycker är rätt. 

Ingen väg mot framtida styrka

Hårda slag mot de svagaste
För mig är det obegripligt hur man kan tro på vänsterpartistisk politik. Särskilt märkligt tycker jag att det är när så många människor som tillhör de socialt svagaste väljer att tro på den politik som vänsterpartiet saluför. Visst styrs många människor farligt mycket av känslor istället för förnuft, men jag kan tycka att det borde finnas gränser för hur lite förnuftet får vara med i beslutsprocessen. Det finns ingen plats på jorden där vänsterpartiets politik någonsin skapat ett välmående liv för stora delar av sin befolkning. Skälen är många. Främst för att den bygger på grundläggande feltänk och enbart på utopier. Vänstern bryr sig inte om grundläggande kunskaper om beteendevetenskap och dess konsekvenser. Deras livsluft är att låtsas som att deras kamp mot orättvisor kan erbjuda något hållbart bättre. Det kommer deras politik aldrig att göra. Främst skulle deras politik drabba våra svagaste i samhället, dem de säger sig särskilt värna om. Det är absolut inget fel på att kämpa mot orättvisor. Samtidigt är de lösningar som Vänstern förespråkar mycket destruktiva. Ett jämställt, rättvist och ekonomiskt starkt samhälle kan bara uppnås genom en reglerad marknadsekonomi. Vi får se hur många som är självdestruktiva och väljer att lägga sin röst på ett parti som förespråkar en politik som leder vårt samhälle mot stagnation och tillbakagång. Ett samhälle som till exempel inte har resurserna för att stötta våra svagaste anständigt och som inte klarar av att jobba ambitiöst med miljö- och klimatproblemen.

"Ulla Andersson framhöll vikten av arbetstidsförkortning - det långsiktiga målet är sex timmars arbetsdag. Att det redan råder skriande brist inom en rad välfärdsyrken - som undersköterskor, sjuksköterskor och lärare - tycks inte vara något problem för partiet."
https://www.expressen.se/ledare/i-sjostedts-skona-varld-finns-inga-malkonflikter/

Att vänstersossar väljer att rösta på V har bara en fördel, S fostras allt hårdare i konsten att vara kompromissvilliga och lite ödmjuka. Socialdemokratin är inte alls vad den en gång var inom det svenska demokratiska systemet. Folkrörelser som jobbar mer inåt än utåt tappar med all rätt sin demokratiska kraft.

Ord, ord och åter ord. Extremt svag handlingskraft uppvisas från ansvariga politiker för att lösa problem. Och politiker med alla dessa känslor.... Jag skriver om känslornas betydelser i våra liv i min bok. Problemet med politiker som sprutar med känslor är att de mycket sällan bidrar till problemlösningar eftersom det kräver hårda prioriteringar. Bara god analys och praktisk problemlösning fixar det som måste fixas. Det behövs mer hjärna och handlingskraft inom svensk politik. Bara så kan vi växla in på ett spår som återigen samlar oss och parallellt skapar framtida framgångar.
http://www.gp.se/ledare/cwejman-nu-behövs-handlingskraft-och-inte-känslor-från-politiker-1.7670127

Dagens kalkon
Stefan Löfvén. Han verkar redan ha gett upp. Han beter sig inte som en statsman när han debatterar eller kommenterar de avskyvärda brotten mot människors hälsa och bilar.
https://www.expressen.se/ledare/nar-s-krisar-kommer-de-gamla-fulknepen-fram/
https://www.expressen.se/ledare/linda-nordlund/politikernas-ryktesspridning-om-branderna-ar-ett-haveri/

Dagens stjärna
Svend Dahl. Liberalismens förespråkare har misslyckats med att möta folket där det finns. Genom att göra det och ta människors verklighet på allvar kan också liberala värden försvaras, och utvecklas. Jag skriver bland annat om detta i min bok. Särskilt allvarligt blir det när många politiker jobbar inåt istället för utåt. En duglig politiker i min värld förstår alltid vilka man tjänar. Läs gärna Dahls nedan bifogade artikel! Den beskriver kortfattat och väl varför liberalismen tappat och tappar kraft! Kraften går att återskapa om man tar ordet inkludering och förankring på större allvar. Bland annat Vänsterpartiets skräppolitik kan bara effektivt motverkas genom ett krävande politiskt fotarbete bland människorna man ska företräda. Hur svårt kan det vara?

”För många liberaler har det helt enkelt blivit naturligt att identifiera sig med den liberala samhällsordningen och dess institutioner snarare än med väljarna. Ur det följer ett ofta öppet förakt inför folkliga opinioner. Det är ett fenomen som kanske bäst illustreras med många EU-vänners instinkt att bemöta kritik mot dagens EU-samarbete med krav på ännu djupare europeisk integration.”

”För att övervinna dagens kris måste liberalismen förankras och göras begriplig i människors vardag, konstaterar Wooldridge. Det är en tanke som är värd att ha i minnet när man läser Kantar Sifos undersökning av Sverigedemokraternas väljare från i våras. De som stödjer SD upplever i markant lägre utsträckning än andra partiers väljare att politiker lyssnar på dem eller respekterar det sätt de valt att leva på.”

”Liberalismen har alltid rymt en spänning mellan det globala och det lokala. Å ena sidan de universella anspråken som ryms i idén om individuella fri- och rättigheter, å andra sidan betoningen av människors rätt till självbestämmande. I teorin är de två givetvis oskiljaktiga, men beroende på var man lägger tonvikten får det betydelse i den praktiska politiken.”
http://www.gp.se/ledare/dahl-liberalismen-har-blivit-sin-egen-värsta-fiende-1.7671234