Visar inlägg med etikett facken. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett facken. Visa alla inlägg

måndag 3 augusti 2026

Det livslånga lärandet

Flera chanser

Vissa klagar på facken i landet Sverige. Det gör inte jag. Jag har aldrig varit med i ett fackförbund men jag har som företrädare för arbetsgivare genom åren haft mycket att göra med fackföreningar. Det har alltid varit respektfulla och pragmatiska förhandlingar. Många gånger omfattande avsteg ifrån avtalen mellan arbetsmarknadens parter i samförstånd. Ett av skälen till att vi har väldigt få strejker i Sverige är att det är arbetsmarknadens parter (arbetsgivare och fack) som avgör till exempel lönebildningen i Sverige. Det är en ordning som tjänat Sverige mycket väl. Inte minst duktiga har arbetsmarknadens parter varit för att ge arbetarna goda villkor för att vidareutbilda sig och hålla sig anställningsbar i en snabbt föränderlig värld. Att ständigt vidareutbilda sig är nu nödvändigt för att klara den kraftiga utvecklingstakt som nu sker. 

Sverige har sannolikt världens bästa system för att kunna säkra livslångt lärande. Ett system som både är prisvärt för den enskilde och något individen har rätt till. Det skulle vara idiotiskt att förstöra det mycket värdefulla svenska systemet för omskolning. 

Gunnar Wetterbergs kritik i Expressen ska tas på största allvar! Försämra inte det fantastiska möjligheterna till vidareutbildningar och vuxenutbildningar i Sverige. 

En av folkhemmets stora triumfer var att skapa många möjligheter att byta bana. Det började redan med 1800-talets tekniska aftonskolor och söndagsskolor, som gav ambitiösa industriarbetare möjlighet att förkovra sig. Det lysande exemplet var Mått-Johansson i Eskilstuna, han som började på gevärsfaktoriet men kom på att göra sinnrika passbitar i slipat stål, som Henry Ford snappade upp när det löpande bandet krävde millimeterprecision och mer. Ungefär samtidigt började folkhögskolerörelsen, som än i dag är en viktig väg vidare för många som inte funnit sig till rätta i det ordinarie skolväsendet. Dit sökte sig också många som efter några år i yrkeslivet ville komma vidare till nya arbetsuppgifter.”

Kronan på verket var när arbetsmarknadens parter kom överens om omställningsstudiestödet, som skulle göra det möjligt för människor mellan 27 och 63 år att studera på goda ekonomiska villkor för att byta bana mitt i livet. Därför är det djupt oroande att den andra chansens mekanismer fått förfalla under de senaste åren – när det faktiskt behövs bättre än någonsin. Arbetslösheten är högre än på länge, AI och digitalisering kan tvinga många att byta jobb – och de skoltrötta sextonåringarna, som oroade många av oss för en del år sedan, har nu fått sällskap av skrämmande många hemmasittare långt ner i skolsystemet.”

”Regeringen har i allt högre grad litat till breda ekonomiska incitament. Tuffare kvalifikationsregler, åtstramade bidrag och det ena jobbskatteavdraget efter det andra ska få folk att lyfta ändan ur vagnen och masa sig i väg till de väntande jobben. Men det är ju faktiskt inte så det ser ut. Många tecken pekar på att det är utbildningen som är den felande faktorn. När andelen långtidsarbetslösa ökar beror det antagligen på att de arbetssökande inte har den kompetens som arbetsgivarna efterlyser. När oroande många slutar grundskolan utan fullständiga betyg, då behövs det andra studieformer för att motivera dem och hjälpa dem vidare. De nyanlända har kommit snabbare in på arbetsmarknaden än de flesta befarade för tio år sedan, men många av dem har inte ens grundskolenivå på sina kunskaper.”

https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/sverige-sjabblar--bort-sin-styrka/

I tider som nu när många administratörer i olika yrkesroller kraftigt kommer att reduceras behövs omskolningsmöjligheten för att inte effektiviseringsmotståndet ska bli för kraftigt. Det finns många som inte vill inse att AI måste bidra till effektivitets- och produktivitetsförbättringar inom offentlig förvaltning. Politiken måste driva igenom detta och omskolningsmöjligheten ska säkerställa att Sverige bra klarar den tredje industrirevolutionen. 

Tänka sig så har Utvecklingspartiet demokraterna, UP, nu den politik som krävs för framgång. Det brådskar. Arbetslösheten är hög och AI förändrar arbetsmarknaden fort. Rösta klokt i de tre valen 2026.

lördag 29 april 2017

Ränteeldad högkonjunktur

Låg ränta
Riksbankens ränta på -0,5% i brinnande högkonjunktur är minst sagt intressant... "Ur led är tiden" säger jag och baksmällan kommer och när den är här behövs många asperin... Visst håller du med om att något är galet när penningspolitiken "eldar på" ekonomin under så kallad brinnande högkonjunktur? Det brukar vara precis tvärt om! Brandkåren, Riksbanken, brukar då kyla ner marknaden genom högre ränta....

Konsumtionen
Den dagen då räntorna börjar höjas ordentligt kommer konsumtionen att bromsas kraftigt. Många har direkt eller indirekt lån som är rörliga, det vill säga att priset för de lånade pengarna varierar utifrån hur marknadspriset på pengar förändras. När priset på lånade pengar ökar tvingas alla med lån att betala mer för sitt boende och får mindre pengar över för andra utgifter än ränta. Ta till exempel Kalle Kanin som lånat 3 miljoner till en tvåa i centrala Uppsala. En procents ökning av räntekostnaden per år innebär att herr Kanin får betala ytterligare 21.000 kr per år i lånekostnader efter det möjliga ränteavdraget på 30%. 21.000 kronor är till exempel en ny cykel, tre dyra växter, tio massagetillfällen, en billig resa till Barcelona, två festkvällar och 3.000 kronor till välgörenhet, varje år. 

Ska man binda lånen nu när räntan är historiskt låg? Bra fråga. Svår att svara på. Det beror helt på hur oroligt man sover om nätterna för hur priset på pengar ska utvecklas. Det beror också på om man tror det kan bli en bra affär om räntorna helt plötsligt skjuter i höjden.

Med tanke på hur räntekänslig vår ekonomi blivit är det svårt att tänka sig kraftiga räntehöjningar inom rimlig framtid. Priset på pengar fortsätter sannolikt att vara billigt för att hålla uppe den klimatosmarta konsumtionen. Vilka tjänar mest på billiga pengar? Och hur billiga är pengarna? Räntemarginalen mellan vad finansbolag kan låna pengar för och det enskilda människor och företag får betala är väldigt hög, även om nivåerna är låga. Det är ett av huvudskälen till att bankerna tjänar så mycket pengar just nu.

Vinster
Flera internationella företag har den senaste veckan rapporterat fantastiska resultat. Både omsättnings och resultatmässigt. Det är jätteroligt och börskurserna fortsätter att stiga. Precis som inom Uppsala kommun tjänar stora företag massor av pengar på att priset på pengar är billigt. All verksamhet behöver kassaflöde och investeringsmedel för att drivas. När dessutom den svenska kronan är förhållandevis billig i många av våra viktigaste exportländer är också det positivt för multinationella svenska företags konkurrenskraft. Det är på många sätt bra för Sverige men för dig och mig som reser utomlands ibland märker vi att vår köpkraft blir svagare och svagare när den svenska kronan blir svagare och svagare. Och att aktiekurserna stiger och stiger är inte så konstigt eftersom många inte vill ha pengarna i "madrassen" eller på dess motsvarighet idag, på banken, som ger 0 i ränta. Ja, ja vi får se hur länge vi dansar runt guldkalven den här gången. Jag ska i alla fall festa ordentligt under den Valborgshelg som stundar : ). Gör det du också!
Valborg
Sista april, eller Valborg, är när vi firar in våren och eldar upp trädgårdsavfall med ritualer som sång och grillning. Våren är underbar. Grönska och värme återvänder. Valborgsfirandet är särskilt stort i Uppsala med sina två världskända universitet. Ett måste för den som aldrig upplevt det är att besöka Carolinabacken mellan 14:45-15:15 och delta i ceremonin där Uppsala universitets rektor håller ett kort vårtal och prick 15:00 firar in våren genom att vinka med sin studentmössa och sätter på sig den tillsammans med tusentals andra som är framför biblioteket Carolina Redoviva. Tio tusentals människor brukar samlas där just då och i morgon sjunger också den fantastiska herrkören OD i anslutning till mösspåtagningen. De sjunger högt och lågt, kan sångerna ge en fingervisning om hur räntan utvecklas framöver... Vi ses väl i backen?


onsdag 13 april 2016

Tillväxtvänliga mot tillväxtovänliga

Hopp och mening
Är livet meningslöst då David Bowie har dött? Jag träffade en kille igår som tyckte att livet kändes meningslöst efter Bowies död.. Oavsett vad som får människor att känna mening med livet så kan väl du och jag enas om att hopp, mening och kärlek är centrala känslor i våra liv. Vad händer med människor som saknar dessa känslor och till exempel lever i våra mest socialt utsatta områden? Avsaknaden av dessa känslor är nog det mest explosiva i dessa områden. Politikernas oförmåga att hitta konstruktiva vägar framåt för dessa invånare är centrala problem idag. Kan vi vara eniga om att en grundläggande hygienfaktor, i ett samhälle som strävar efter att ge alla sina invånare en så jämlik start i livet som möjligt, är en mycket bra skola för alla? 
https://sv.wikipedia.org/wiki/David_Bowie


Jag hoppas att du och jag är överens om att jämlikhet inte handlar om att alla vuxna ska få lika av allt. De kommunistiska försöken att ge lika dåligt till alla och överflöd till endast partiledningen har väl visat hur idiotisk den samhällsmodellen är? Eller finns nya generationer som tror att just de kan få en sådan modell att fungera.... För mig handlar jämlikheten om just allas rätt till en jämlik skolstart och rätt till likvärdig omsorg och sjukvård. En jämlik chans att lyckas utifrån sina förutsättningar och egen drivkraft. Det är inte ojämlikt att den som jobbar 10 timmar per dag, sex dagar per vecka och har stort ansvar får en betydligt bättre ersättning än den som endast jobbar fem dagar i veckan, 7,5 timmar per dag och som saknar stort ansvar.  
https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4mlikhet


Grunden för frihet och valfrihet
En bra förutsättning för att känna hopp och få chansen att kunna sträva efter meningsfulla arbetsuppgifter är att leva i ett rikt samhälle. Ett rikt samhälle som dessutom är bra på att säkra en anständig lägsta levnadsnivå är nog det bästa samhälle vi människor kan få uppleva. Visst är det konstigt att det finns många människor som inte förstår att det är företagande och företagsamhet som skapar hela grunden för ett sådant samhälle. För oss som förstår det är det därför självklart att hela tiden kämpa för att vi i Sverige har ett bra företagarklimat. Ett bra företagarklimat är helt enkelt bra för alla invånare. Svensk näringslivspolitik har just nu kraftiga problem. Även i Uppsala skapar MP, V och S stora problem för många företagare. Det är självklart en bedrövlig utveckling. Priset för en sådan dålig politik kommer främst att få bäras av våra svaga medborgare. Spotifys nyligen uttryckta önskemål är givetvis i eget intresse. Oavsett det är det viktigt att noga lyssna på vad de säger! Om Socialdemokraterna dumpar V och MP och söker andra samarbetspartners har vi en chans att försvara vårt generella välstånd. Det är dags för de tillväxtvänliga riksdagspartierna att tänka om och hitta nya samarbetsformer som kan bilda politiska majoriteter. Istället för höger och vänsterblock är det dags för block av tillväxtvänliga och tillväxtovänliga. Vilka partier ser du som tydliga samarbetspartners då? Det krävs nytänkande för att rädda svenskt generellt välstånd! Jag anser att det är värt att rädda och utveckla! Den kampen ger mig mening. 
http://www.va.se/nyheter/2016/04/12/oppet-brev-fran-spotify/
http://www.di.se/artiklar/2016/4/12/debatt-den-politiska-fegheten-hotar-sveriges-framtid/


Egenintressen
Jag har läst en hel del inlägg på sociala media om att Spotifys ägare enbart talar i egen sak och att det inte är synd om människor som klassas som miljardärer. Personligen tycker jag att den retoriken är tröttsam och mycket inskränkt. Dessutom ska vänstermänniskor ta en ordentlig blick i spegeln när de attackerar andra för att vara självgoda. Det är till exempel intressant att betrakta hur urdålig fackföreningsrörelsen är på att visa solidaritet mellan varandra. De starkaste facken är inte särskilt generösa mot sina svagare systrar och bröder. Jag hörde nyligen, av en väl insatt vän, att startlönerna inom byggnadsindustrin är 39.000 kronor i månaden. Om det stämmer förstår jag att personal inom t ex sjukvården, Polisen, omsorgen och socialtjänsten blir förbannade. Förutom att det är bra ersättningar har de flesta i Sverige fattat att vi har problem med bostadsbrist. Många av de som efterfrågar bostäder är dock ekonomiskt mycket svaga. Därför behöver landets delar bygga många fler lägenheter som inte är så dyra. Kommer strejker bland byggarbetare att bidra till att samhället kan bygga billigare bostäder för våra svagaste invånare? Helt klart är att deras kortsiktiga intressen att utnyttja en het marknad gör situationen på bostadsmarknaden ännu svårare. Både kort och långsiktigt. Men, men meningen med livet är väl att roffa åt sig så mycket man kan den lilla stund man lever här... Det bästa motgreppet för de som vill att vi ska kunna bygga billigare är väl nu att skrota kollektivavtalskrav inom byggsektorn, eller?
http://www.di.se/artiklar/2016/4/12/byggnads-strejkar---med-urstark-kassa/