Den lokala makten

I kommuner och regioner behövs praktiska ledare

Är det värdefullt med ett lokalt parti som bemannas upp av erfarna och arbetsmeritetade företrädare? Ja, det är det vi behöver många fler av. Praktiskt livserfarna människor som främst fokuserar på att praktiska problem blir lösta och att goda möjligheter för ett unikt samhälle inte går förlorade. Om du läser nedan statliga utredning, SOU 202443, framgår det tydligt att att det är staten (ofta EU) som bestämmer ramarna som styr kommuner och regioner. En kommuns uppgift är med andra ord i huvudsak att säkra leverans av lagstadgade tjänster och relevant myndighetsutövning. Därför är det centralt med erfarna och meriterade politiska företrädare i våra kommuner och regioner om samhällsutvecklingen ska bli bra.

”Utredningens uppdrag har varit att kartlägga och analysera statens former för samverkan och dialog med kommuner och regioner.”

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/06/sou-202443/

Är det viktigt och värdefullt för en positivare samhällsutveckling att vi har stadsdels- och bygderåd? Det är det för det stärker strukturellt kunskapen och engagemanget för en kommuns delar. Det gäller inte minst city som behöver ett stadsdelsråd.  

Ett litet men mycket viktigt praktiskt exempel på dålig politisk förmåga att styra en kommuns tjänstemän är framkomligheten och tillgängligheten i Uppsala city. Ständiga och otillräckliga underhållsarbeten plågar de närboende och närliggande företagsverksamhet. Om och nybyggnationer, som ständigt tar oacceptabelt lång tid att slutföras, plågar också närboende och företagare i centrum. Uppenbarligen krävs en starkare cityröst för att få till nödvändiga förbättringar.

Det går att sköta det centrala rummet mycket mer ansvarsfullt och respektfullt mot de närboende och berörda företagare. Man kan tro att de som ansvarar för denna planering på kommunen inte ens bor i kommunen. Oavsett om de gör det eller ej behöver de politiker som sitter i Gatu- och Samhällsmiljönämnden konstruktivt ryta ifrån. Det är uppenbart att det behövs fler praktiskt och meriterade politiker som tjänar oss i till exempel den nämnden. Även bilar måste ha framkomlighet i city. Fartreglerna borde kraftigt skärpas i city. Max 20 km i timmen. Och i tider när kameror sätts upp överallt är det dags att ha fartkameror i city. Om bilister, busschaufförer och motorcyklister håller sig till 20 km/h blir mycket positivare. Om de inte gör det fostras de snabbt genom dryga böter eller genom att förlora körkortet. 

Nedan ryter ett antal cityhandlare äntligen tydligt till i UNT. City får inte misskötas! Det drabbar hela kommunen negativt. Hela insändaren är viktig att ta på stort allvar. Inte minst den sista meningen. 

”Beslut om ombyggnationer och trafikförändringar i city verkar ibland fattas utan att hänsyn tas till helheten vilket gör det svårt för oss som driver verksamheter där. Det skriver företrädare för sex handlare i stan.”

”De politiker och tjänstemän som planerar måste förstå att det här får stora konsekvenser.”

”För några år sedan innebar pandemin med alla dess restriktioner ett hårt slag för stadens liv och verksamheter. Men vi kämpade på, ställde om och överlevde. Idag rör sig fler människor i stan och de vill kunna handla i city. Stadens agerande får inte göra det svårare. Beslut om ombyggnationer och trafikförändringar verkar ibland fattas utan att hänsyn tas till helheten. Det syns i kassan när ett vägarbete sätts igång, eller Tullgarnsbron fastnar i öppet läge.”

”Varje enskild parkeringsplats är inte helig, men om en plats tas bort behöver den som brukar använda den få veta hur alternativet ser ut. När en gata grävs upp behöver beslutet ha en konsekvensbeskrivning för de verksamheter som påverkas. Arbetet måste utföras snabbt och effektivt och med snabb återgång till det normala.”

”Uppsala ska vara en stad för framtiden. Men den måste också vara en stad som fungerar här och nu.”

https://unt.se/insandare/artikel/beslut-om-trafikforandringar-tas-utan-hansyn/re6yv7wl

Skrota kollektivtrafiken

Energiprisutvecklingen
Idag är det ett intressant reportage i både UNT och i DN om hur trafiksituationen antas utvecklas i Uppsala och i Stockholm och olika perspektiv på det. UNTs artikel bygger på ett konsultföretag som heter WSPs scenarier. Rapporten siar om framtiden och tror att biltrafiken kommer att fortsätta att öka. I takt med att Uppsala fortsätter att växa kommer allt att öka dvs gående, cyklande, bilåkande och kollektivtrafiksåkande. Inget konstigt med det. WSP tror att en allt bättre kollektivtrafik kommer att innebära att gående och cyklande minskar per capita. Visst finns det en stark koppling mellan pris och servicegrad på kollektivtrafik och antalet människor som väljer att cykla eller att gå. Helt klart är att ingen vet vad framtiden innebär även om vi kan ha starka uppfattningar. Helt klart är att jag tycker att det inte är önskvärt att skrota  kollektivtrafikens positiva utveckling för att vi tror, eller vet, att cyklandet då per capita minskar. Det som framförallt kommer att påverka hur många som i framtiden använder bilen, kollektivtrafiken eller cykeln är energiprisutvecklingen. I takt med att bränslekostnaderna kommer att öka kommer allt fler att välja att gå, cykla eller nyttja kollektivtrafik före att ta en egen bil. Hur viktigt tror du priset på bränsle är för människors val av "transportslag"?
http://www.unt.se/uppsala/24unt-kraftig-trafikokning-pa-barbyleden-2308917.aspx

Begränsad yta och utbud & efterfrågan
Det är inte bara storstaden Uppsala som brottas med utmaningen att prissätta parkeringsytor rätt så att cirkulation, handel etc uppmuntras, eller i vart fall inte motverkas. Uppsala kan lära mycket av hur Stockholm löst och utvecklat sin parkeringsverksamhet. Tänk att det finns människor som tror att gratis city parkering är positivt för city handeln. Tänk vad bra det skulle vara om alla som jobbar och bor i centrala städer bättre förstår hur beteendemönster starkt ändras i takt med att priserna på parkeringsytor ändras. Erfarenheterna är stora från jordens alla hörn. Bl a vet man att tillgängliga parkeringsytor i stort blir otillgängliga om avgiften är för låg. Den svåra frågan är självklart vilket pris som är det rätta i olika områden. Det kan man lära sig rätt snabbt om man tror på utbud och efterfrågan som styrsystem. Om ett parkeringsgarage endast har 40% beläggning samtidigt som det anses råda brist på parkeringsplatser, vad tror du då är problemet ur ett prisperspektiv på garagets prissättning?
http://www.dn.se/sthlm/hamilton-bilister-i-stan-borde-hyra-garageplats