Krig

Fred under 200 år
Sveriges ledare har under många år kryssat smart när närområdet i övrigt försökt lösa problem eller bara drabbats av erövrarambitioner genom krig. Många i vår omgivning kallar det inte "smart" utan fegt. De tycker att vi borde ha vågat offra våra egna unga män i kampen mot det mörka och onda. Vad tycker du? Borde Sverige ha krigat på Norge, Danmark, Finlands och Englands sida? Finlands situation var mer komplex så låt oss endast fokusera på de tre andra länderna.

Ryssland och dess ledare Putin känns allt farligare. Och den dödliga konflikten i Ukraina trappas upp.  Det räckte inte för ryssarna att annektera Krim. Ryssarna flexar också med sina vapenmuskler genom att löpande provocera länder runt om sina enorma gränser. Vad händer nu? Hur ska den negativa utvecklingen brytas när Putin bara växlar upp sin aggressiva och nationalistiska retorik? Och övriga världen tycker sannolikt att vi har nog med krigselände och försöker prata Putin till "rätta". Men vad ska få Putin att låta Ukraina vara ifred? Löften om högre oljepriser? Att de får Krim? Att dom får Syrien där Assad blir deras ännu svagare lakej? Finns någon del av Afrika som inte redan kontrolleras av Kina? Olustigt läge är det. Inte minst faktumet att NATO växlar upp i ryssarnas gränsområden. Plötsligt händer något och vi har en stor och mycket farlig konflikt i vår absoluta närhet? Oavsett om vi deltar i ett eventuellt krig i närområdet eller ej är sannolikheten stor att det leder ännu större flyktingströmmar. Vad händer då? Helt klart är att alla människor som tror på en öppen värld fri från nationalism idag har en tuff uppförsbacke. Det är tråkigt och skrämmande att vi har en så orolig tid just nu. Det är en klassisk brytpunktstid.....
http://www.dn.se/ledare/signerat/peter-wolodarski-forlangningen-av-putins-hardfora-retorik/

Hårda straff

Vilka är alternativen?
Ryssarnas höga spel måste tas på fullt allvar. Oavsett om det bor en stor grupp ryssar inom ett annat lands territorium eller ej kan inte världssamfundet acceptera en ordning där en nation ensidigt, oavsett regionala folkomröstningar, kan ta över delar av ett annat land. Föreställ dig att många ryssar flyttar till Östhammar och att de blir en majoritet av befolkningen, då kanske de hellre leds av Putin än av Reinfeldt. Krim är ett sådant exempel.

Precis som innan t ex andra världskriget vill inte de flesta regimer kriga. I synnerhet inte demokratiska regimer. Efter att Hitler annekterade ett efter ett av andra länders territorium tvingades till sist den demokratiska världen in i krig mot totalitära regimer. Kan vi lära något från den tiden? Framförallt måste vi ha lärt oss att priset måste bli högt för ryssarna så att de nu inte väljer att gå vidare eftersom de enkelt lyckats ta över Krim. Varför skulle de inte vilja öppna upp sin åtkomst till Östersjön igen genom att ta över ett eller flera av de Baltiska staterna? Tror du Balterna väljer att kriga om de kommer? Skulle ett ryskt övertagande av Baltikum innebära fullt krig mellan Ryssland och väst? Vad tror du händer?
http://www.dn.se/debatt/sverige-redo-stotta-ukraina-med-pengar-och-assistans/

Som ofta är vägvalen svåra. Jag håller absolut inte med den mängd ekonomer som inte vill ha ekonomiska sanktioner mot Ryssland. De menar att ett ekonomiskt krig är dåligt för alla. Så är det såklart men om vi inte utmanar ryssarna i militär strid så måste andra maktmedel användas. Annars kommer de garanterat att ta över t ex Baltikum. Svårigheten blir att ekonomiskt straffa dem lagom.... Hur mycket är det? Och vad händer t ex nästa vinter om inte ryska fossila bränslen levereras till Tyskland och Rumänien? Tyskarna är kloka. Deras satsning på solenergi handlar sannolikt också om säkerhetspolitik. Tror du vi går mot en stor ny militär konflikt i Europa? Då testas EU på allvar.
http://www.di.se/artiklar/2014/3/21/nu-borjar-sanktionerna-att-markas-i-ryssland/

Utan röst

Låt rösten tala
Det är dumt att ta vår demokrati för given. Det finns alltid krafter som utmanar den och som strävar efter en totalitär syn på vad som är rätt. Alla människors lika rätt att få göra sin röst hörd i myndig ålder genom allmänna val är viktigt att försvara även om många stundtals tycker att den välutbildade och välinsatta rösten borde vara mer värd. På Krim ska nu folket få göra sin röst hörd. Om Rysslands ledare är kloka så går de omgående ut och säger att de inte avser att bjuda in Krim i sin republik men att de fortsatt vill ha väldigt nära och positiva relationer med Krim befolkningen och övriga befolkningen i Ukraina. Jag förstår inte vad de väntar på. Om de gör så blir ju alla vinnare i en svår situation. Att få göra sin röst hörd är en viktig rättighet men det är också ledares ansvar att inte väcka förhoppningar som inte har bärkraft.
http://www.dn.se/nyheter/varlden/osakerheten-pa-krim-driver-familjer-pa-flykt/

Som folkets företrädare har jag stor glädje av min röst. Efter en misskött förkylning har jag nu tappat min röst.... Ska bli intressant att uppleva vad det innebär de kommande dagarna. Inte minst under kvällens herrmiddag...... Jag saknar min röst. Mycket. Den får aldrig tas för given.

Stora ord
Som vanligt slänger sig vissa med stora ord om andra människor. Vissa anser sig alltid vara förmer än oss andra och tillrättavisar oss och påstår att vi tycker saker som vi inte tycker. En av Rumäniens sändebud till Sverige blev påhoppad av en svensk EU parlamentariker som ansåg att hans uttalanden var uttryck för en fruktansvärd människosyn. Hur kunde hon dra den slutsatsen? Hon känner lika väl som jag till hur media vinklar budskap. Hon känner mycket väl till att en helhetsbild av ett helt samtal mycket väl kan balansera budskap som kan upplevas som hjärtlösa ryckta ur sitt sammanhang. Det kan också vara så att inte alla människor är bra på att nyansera sitt språk när man inte talar sitt modersmål. Jag ogillar starkt liknande kategoriska påhopp och ser det bara som valkampanjande men likaväl osmakligt. Rumänien har ett stort ansvar för alla sina invånare. Det är inte rimligt att EUs länder ska skyffla sociala problem mellan sig. Det jag bl a hörde det rumänska sändebudet säga i gårdagens TV intervju var att samhället, det rumänska, har ett stort ansvar MEN att också den enskilda människan har ett stort ansvar för sitt liv och för sina livsval. Jag tolkade honom som att han, själv Rom, ansåg att "it takes two to tango". Det kanske inte är så svart eller vitt att lösa problem som vissa vill påskina. Det kanske inte alltid handlar om endast enkla förklaringar som diskriminering och förtryck.  Vad tycker du om Rumäniens agerande hittills för att försöka bidra till en lösning på problemen?
http://www.unt.se/ledare/rumansk-ansvarsflykt-3041948.aspx