lördag 4 juli 2026

Kulturrevolution

Långsiktighet och balanstänkande

USA firar idag bara 250 års jubiléum. Ett ungt land byggt på nybyggaranda, slavarbete, olja, kraftig invandring, industrialism, kapitalism, en stark patriotism och ett stort brittiskt och sionistiskt inflytande. USA är på många sätt patriotism byggd på Hollywoods berättarteknik, en stark militär infrastruktur, en kraftfull idrottskultur och en marknadsdriven kapitalism. Team Trump exemplifierar väl den kortsiktighet som också kännetecknar en allt för girig amerikansk kultur. En kultur där landets president inför öppen ridå skor sig själv genom att bland annat löpande agera på aktie- och kryptobörserna. Extrem korruption i modern förpackning.

Nedan ledare i GP är mycket läsvärd. Om Sverige ska erbjuda något långsiktigt positivt för svenskarna är inte team Trump och deras sponsorer rätt partners. Med det sagt hoppas jag att USAs väljare snart röstar fram en bättre väg framåt. Självklart ska Sverige och USA samarbeta så mycket som möjligt även i framtiden. Det kommer en tid efter team Trump. 

”Politiken ligger nedströms kulturen” är en sentens som idag främst associeras med högerpopulister som Andrew Breitbart, Steve Bannon och Mattias Karlsson. Tesen har ironiskt nog inspirerats av den kände (kultur)marxisten Antonio Gramsci (1891-1937) och hans idéer om kulturell hegemoni. Medan en klassisk marxist snarast hävdar att ”kulturen ligger nedströms ekonomin”, gör Gramsci kulturen till en mer primär källa som påverkar såväl ekonomi som politik.”

”Inom min forskningsdisciplin, ekonomisk historia, speglar det en gammal träta om vilken sfär av samhället som är mest tongivande: den materiella eller den institutionella (inklusive kulturen). Vi ska inte uppehålla oss för länge vid detta. Det räcker med att konstatera att kulturen har varit, och fortfarande är, en central del av den politiska och ekonomiska utvecklingen. Sverige har varit synnerligen mottagligt för olika stormakters kulturyttringar genom århundradena.”

En som tidigt blev varse den diametrala skillnaden mellan sitt tidigare hemland Tyskland och sitt nya hemland USA var den tysk-judiske filosofen och flyktingen Theodor Adorno som i sin amerikanska exil inte var imponerad av det nya landets kulturyttringar. 1944 skriver han tillsammans med Max Horkheimer den sedermera klassiska boken ”Upplysningens dialektik” där han går till frontalangrepp mot den amerikanska kulturindustrin som han menar passiviserar det mänskliga tänkandet och avtrubbar sensibiliteten genom ständiga upprepningar, förenklade uttrycksformer och banala budskap. Han drog till och med paralleller till den nazistiska propagandan och menade att populärkulturens uttryckssätt var effektiva medel för maktutövning. Den politiska ledaren kan, likt hjälten i actionfilmer, absorbera folkets blickar och framstå som större än livet.”

Med det historiska facit till hands får man delvis ge professor Adorno rätt. Den amerikanska populärkulturen har blivit en viktig del av det västerländska politiska livet. Från att ha mjukstartat genom Kennedys minglande med filmstjärnor har den idag gått upp i ett hysteriskt crescendo med ”realitystjärnan” Donald Trumps ständiga upprepningar, vulgära språk och svartvita budskap. Trumps politiska retorik har ibland strukturen av en poplåt.”

Vart är då den här politiska kulturen på väg någonstans? Man kan, lite förenklat, hävda att varje kulturell hegemoni tenderar att avmattas när den genomlider stora politiska nederlag. Den tyska högkulturens tillbakagång i och med nazismens barbari är ett tydligt exempel. Kommer vi snart att se den amerikanska populärkulturens nedgång i och med ett USA som går mer och mer i auktoritär riktning? Kulturutövare, journalister och intellektuella börjar utan tvekan känna sig hotade av Trumps hämndbegär och hat. Hittills har dock konstitutionen och maktdelningsprincipen stått relativt starka gentemot presidentens autoritära ambitioner.”

”Huruvida politiken alltid ligger nedströms kulturen låter jag vara osagt. I dessa dagar när politiker gör en sport av att lagstifta bort vissa utländska kulturella och religiösa uttryck kan man försynt påpeka att Sverige anammat nästintill varje amerikanskt kulturell trend de senaste decennierna, vare sig det handlar om populism, aktivism eller populärkultur. Kanske bör vi i stället åter ta lite mer inspiration från våra europeiska grannar: exempelvis tysk högkultur, nederländsk handelskultur eller fransk samtalskultur. Fenomen som i världens äldsta demokrati på andra sidan Atlanten nu bytts ut mot handelstullar, polarisering och en allt mer vulgariserad offentlighet.”

https://www.gp.se/ledare/dags-att-gora-upp-med-den-amerikanska-kulturimperialismen-.66e630c5-8f64-41bd-bfd0-1d57dd141513

”Den amerikanska drömmen” har problem. Konceptet att alla kan lyckas bara du anstränger dig finns idag framförallt i landet Sverige, inte i landet USA. Om vi struntar i svensk oklok inrikespolitik på nationell nivå är fakta att ett Sverige som får ordning på integrationen av invandrare ett fantastiskt land för alla. Skit i kommunisternas trams om relativ fattigdom. Om vi svenskar säkerställer dagens minimala levnadsnivå för personer utan egen förmåga till självförsörjning, och lata personer, är Sverige mest utjämnande i världen. Nedan BBC reportage om 250 åringen är läsvärd.

Abdi had long dreamt of moving to America. He was so obsessed, his childhood friends even nicknamed him "Abdi America" after he learnt to speak English by watching Hollywood movies. "My whole life I have been in love with America - the best country in the world, the dreamland, the land of opportunity," he told the BBC in 2014.

A recent poll from the Associated Press-NORC found that only a third of the public believes the American Dream still exists. The sentiment is the same across many surveys. One recent study from the Pew Research Center, shows that most Americans say the country's best days are behind it.”

In those early days after the Revolutionary War and well into the 21st Century, what became known as the Dream enticed millions of immigrants to this shiny new nation full of hope, optimism and individualism. Factory workers, farmers, gold diggers, frontiersmen flocked to the US with the belief that they could create a new identity - an "American" - unshackled from the class systems of Europe.

”Historians will tell you that the Dream never included everyone - certainly not Native Americans, slaves, or even women. Nevertheless, the idea of the American Dream persisted.”

 https://www.bbc.com/news/articles/cx2vpz2qee5o

Konceptet USA har under många generationer gjort stor positiv skillnad för väldigt många människor som inte fötts in i överklass. USA var länge en drivkraft för att i västvärlden få slut på en ordning där ärvd makt alltid styrde. Tack för det! Grattis på 250 års jubiléet! När team Trumps tid är över hoppas jag att USA utvecklar sin kultur att bli mer långsiktig och mindre kvartalskapitalistisk. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar