Det är klokt att respektera olikheter kopplat till komplexitet
Livet är fantastiskt. I mitt fall är jag mycket tacksam för att jag alltid varit nyfiken, haft relativt sett lätt att lära mig nya saker och alltid arbetat hårt. Det har gett mig massor av olika livsupplevelser och en god ekonomi. Inte minst chansen att resa och bo runt om i världen har varit enormt berikande. Upplevelser som varit extremt lärorika eftersom jag inte ser världen med helt ”svenska glasögon” utan alltid försöker förstå olika samhällens unika historik och samhällsuppbyggnad. Jag har också i praktiken upplevt att det finns både fantastiska människor och idioter i alla delar av världen, inklusive i Sverige. Och jag har haft förmånen att leverera fantastiska arbetsresultat tillsammans med människor i alla hudfärger, med olika trosuppfattningar och från helt olika kulturer. Det går men förutsätter en tydlig gemensam värdegrund (liknande den Utvecklingspartiet demokraterna har) och en gemensam symbol för den verksamhet man kämpar för. I Sverige ska den samlande symbolen vara den svenska flaggan som för mig inte symboliserar landets gränser utan våra jämlika lagar. Vad symboliserar den vackra svenska flaggan för dig?
Tyvärr är det många människor som är extremt trångsynta och inskränkta. Allt för många inbillar sig dessutom att deras etniska grupp är finare än andra etniska grupper. En korkad inställning. Dessa inskränkta människor dömer andra samhällssystem utifrån det system man själv fötts in i och anser vara det rätta. De som förstår bättre inser att historik och geopolitiska verkligheter starkt påverkar alla unika samhällen. Att bortse ifrån de kraftigt påverkande parametrarna för att det är som det är tyder på extrem okunskap, inskränkthet och begränsade perspektiv.
Om vi tar Turkiet till exempel har de en lång historik som inkluderat stormaktstider. Turkiet har också länge kallats porten mellan väst och öst. Den som besökt Istanbul, tidigare Konstantinopel, har upplevt att brytpunkten mellan två världsdelar ”sitter i Istanbuls väggar”. Och de som vet vilka stora olika folkgrupper som finns i Turkiet, samt vilka länder landet angränsar till, borde fatta att det är extremt mycket mer komplext och svårt att styra det landet än Sverige. Över 70% av invånarna definieras som etniska turkar. Cirka 19% av invånarna definieras som etniska kurder. Med Turkiets 88 miljoner invånare innebär det att cirka 16,7 miljoner av dem kallar sig kurder. De som känner till kurdiska ambitioner vet att de länge i Mellanöstern kämpat för ett eget land. Det har bland annat lett till blodiga konflikter mellan dessa grupper. Det i kombination med att Turkiet gränsar till Iran, Irak, Syrien, Azerbadzjan, Armenien, Georgien, Bulgarien och Grekland gör att de anser sig behöva en stark armé. Och under 600 år var Osmanska riket styrt ifrån dagens Turkiet.
Håkan Boström, GP, är ofta klok. I nedan ledarartikel tycker jag dock att han underskattar svårigheterna att styra ett land som Turkiet. Att vara pragmatisk är oftast mycket klokt. Av många skäl tror jag Carl Bildt hade rätt i att EU borde försöka få med Turkiet i samarbetet. Då skulle också EU snabbare kunna få ett starkare eget försvar. Särskilt bra om Storbritannien, Norge och Island snart också ansluter sig.
”Europas förhållande till Turkiet har länge präglats av ambivalens. Landet har historiskt varit en europeisk stormakt i skiftande allianser med andra stormakter. På senare år har Turkiet faktiskt stärkt sin geopolitiska ställning åter igen. Flyktingkrisen 2015 visade Europas beroende av Turkiet för sin yttre gränskontroll. Maktskiftet i Syrien 2024 drevs i hög grad igenom med turkiskt stöd, och USA:s goda minne. Turkiets relativa tyngd i Nato har dessutom stärkts av USA:s vilja att engagera sig mindre i Europa. När Iran försvagats stärks dessutom Turkiet indirekt.”
”Men de europeiska demokratierna måste samtidigt själva utveckla sin militärstrategiska förmåga. Även EU kommer behöva bli mer krasst eller ”realistiskt”, för att kunna stå upp för sina demokratiska principer i mer än ord i en global verklighet som vilar på maktbalans.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar