Stadsdels- och bygderåd

Social kontroll och bättre inkludering

Det allra närmaste närområdet, där vi bor, är viktigast för de flesta av oss människor. Inte särskilt förvånande. Länge har jag ideellt tjänat bostadsrättsföreningens styrelse där jag bor. Närmare än så kommer jag inte området där mycket av min egna tid spenderas. Styrelseansvaret är stort men också möjligheterna att påverka det som kan påverkas. I ideella uppdrag är det möjligheten att kunna påverka, eller hjälpa, mer än om utan inte engagerar sig som måste vara den stora drivkraften. Metoderna för att stärka de sociala banden bland delägare är många. Att försöka är viktigt då det skapar sociala band som på många sätt bidrar till närområdets kvalitéer.

Benjamin Katzeff Silberstein, GP, skriver intressant om hur starka samhällen skapas. Samhällen där den sociala sammanhållningen, och sociala kontrollen, bidrar till att motverka till exempel en brottsutveckling som i Sverige. Det är klokt att bygga även stadsdelar som om de var mindre samhällen med egna identiteter och där förutsättningar för en stark lokal sammanhållning finns. Sammanhållning oavsett bakgrund.

"Socialt kapital är samhällets dyrbaraste resurs. Det brukar definieras som människors allmänna tilltro till normer och värderingar som möjliggör tillit och samarbete mellan främlingar, som ärlighet och ansvarstagande. Socialt kapital är centralt för goda samhällen och långsiktigt ekonomiskt välmående, men oerhört svårt att skapa på konstgjord väg. Få faktorer skadar socialt kapital så starkt som våldsbrottslighet. Det är ett exempel på hur de senaste årens lavinartade ökningar av dödsskjutningar i Sverige, vilket Håkan Boström nyligen berörde på ledarsidan (GP 2/1), inte bara är skadligt i det omedelbara nuet. På längre sikt tär våldet sönder samhällets sociala fundament."

"Budskapet är inte att alla dessa är mönstersamhällen som bör eller kan kopieras (några av dem är rentav ökända i Israel för sin politiska extremism). Samtidigt finns något att lära i deras mest karaktäristiska drag: småskalighet, starka mellanmänskliga band och solidaritet med andra samhällsmedlemmar, och dygder vars betydelse ständigt understryks av dagliga ritualer och återkommande (religiösa) högtider och traditioner. Med andra ord, sådant som utmärker vad sociologen Hans Zetterberg benämnde den ”lilla världen”. Den lilla världen mår bäst när staten genom ett starkt våldsmonopol och centrala samhällstjänster ger förutsättningar för den att utvecklas, och samtidigt respekterar dess autonomi."

https://www.gp.se/ledare/små-sammanhållna-samhällen-skapar-socialt-kapital-1.89879028

Jag är stolt över att Uppsala genom Hållbarhetsavtalet bland annat kommer att stärka den lokala demokratin. Stadsdels- och bygderåd ska kunna skapas som föreningar med rätt att bli formella remissinstanser när det finns större stadsbyggnadsfrågor som berör dem. Det är en väldigt stor möjlighet för invånarna att tidigare och mer påverka hur vårt gemensamma samhälle utvecklas. Kommer dessa Stadsdels- och bygderåd bildas? Det är inte säkert. Det finns gott om personer som klagar men som inte själva är beredda att göra egna insatser. Att möjligheten skapas innebär samtidigt att människor i ett geografiskt område måste engagera sig, och några ställa upp mer än andra. Många som till exempel suttit i en bostadsrättsstyrelse känner väl till det. Sanningen är att det i den verkliga världen finns riktiga demokrater och låtsasdemokrater. Och det finns ständiga gnällspikar och de som kavlar upp ärmarna och hjälper till. Vilken kategori tillhör du?