Återbetalning

Sund kapitalism

Det finns mycket vi kan lära av andra delar av världen. Så har de bästa alltid gjort, lärt av dem som var bäst tidigare men också innoverat och gjort något som ingen annan tidigare gjort för att bli framgångsrik. Som till exempel Nils Van det Poel som berättar att godis spelade en särskild roll för hans framgångar. 

I USA finns en hög arvsskatt. Den skatten bidrar kraftigt till att många rika amerikaner startar stiftelser till vilka de avsätter mycket pengar. Stiftelser som måste ha stiftelseurkunder som tvingar dem att göra samhällsnytta inom specificerade områden. Sverige borde också tillämpa något sådant system. Det skulle gynna svensk utveckling. Ett tydligt exempel på det är Knut & Alice Wallenbergs stiftelse. Många svenskar kan tacka ”Gudarna” för att de blev barnlösa och istället startade den stiftelse som gör mest privat nytta för svenska intressen varje år. Särskilt inom forskningen.

Idag har jag under förmiddagen jobbat med Uppsalas innovations- och start-up kluster. Det är ett av världens mest framgångsrika innovations- och start-up system. Allt kan bli bättre. Det som borde bli bättre är att de som fått mycket hjälp mot framgångar genom detta system borde ge tillbaka mer än de gör. Att dela med sig av framgångar är bland det finaste man kan göra. Ändå görs det i för liten utsträckning. Mycket vill ha mer och helvetet blir aldrig fullt. 

Jyoti Bansal är en imponerande entreprenör som också lyckats bli en av världens rikaste personer. Nedan berättelse om hur han avvaktade med försäljning av bolaget för att säkra att alla hans anställda också skulle bli rika är inspirerande. Det är verkligen att dela med sig och att bidra till ett starkare samhällsbygge. Fler kapitalstarka är bättre än få. 

”When Jyoti Bansal made “the hardest decision” of his career — selling his software startup AppDynamics for billions — he did it with his employees in mind.”

https://www.cnbc.com/2024/10/04/appdynamics-founder-selling-startup-made-hundreds-of-employees-millionaires.html

https://kaw.wallenberg.org/

”Pay it forward-kulturer är extremt värdeskapande!” Jag förstår det.

För mycket byråkrati

STOPP

Behovet av kompetent personal inom skolan, sjukvården, omsorgen, kollektivtrafiken och många delar av näringslivet är stort. Kompetent personal! Samtidigt som behovet är stort är tillgången till kompetent arbetskraft, eller snabbt upplärbar arbetskraft, dålig. Kvalificerad invandring av direkt självförsörjande personer är önskvärd men de som tror att Sverige ligger högst upp på kvalificerade utländska personers önskelista att flytta till har fel. Och många arbeten i behov av arbetskraft kräver både svenska utbildningsexamina och ofta grundläggande kunskaper i svenska. I bästa fall kan det räcka med engelska. Så vad gör vi för att fylla kompetensbristerna och öka självförsörjningsgraden i landet Sverige?

Självfallet måste vi snabbt, men klokt, tillämpa moderna hjälpmedel för att jobba smartare. Till exempel verktyg kopplade till artificiell intelligens måste utnyttjas (ofta robotar eller helt mjukvarudrivna arbetsprocesser). Stora delar av arbetskraften som idag har mycket administrativa jobb måste frigöras så att de istället kan axla de kompetensbrister vi har inom till exempel skolor, sjukvården och äldreomsorgen. Inom 10 år halveras förhoppningsvis mängden administrativa jobb inom offentlig sektor. Effekten av det i svensk ekonomi kommer att bli fantastiskt till alla svenska invånares glädje. 

Gunnar Wetterberg skriver en läsvärd krönika i Expressen som jag bifogar nedan. För att ovan nödvändiga kompetensskiften ska bli verklighet får politiken skärpa sig och kraftigt börja skära i alla krav på rapportering och de måste pressa fram smartare arbetsprocesser. 

”Järnvägen är ett elände för sig, men de sega processerna är var mans plåga. Vindkraftverken får vänta en evighet på sina tillstånd, kärnkraftverken väntar två. Vanliga byggen ska igenom ett par-tre års prövning, bevakningskameror tar sin rundliga tid. Det är inte mycket som går att göra snabbt, när regelverken sätter sina käftar i processen.”

”Några år efter den stora skattereformen 1990‒91 började skattepolitiken gå åt alldeles fel håll. Mer och mer differentierad moms, jidder med 3:12-regler, värnskatt och jobbskatteavdrag – avstegen från reformens enkelhet och klarhet blev allt fler. Men det märkte medborgarna inte mycket av, tack vare Mats Sjöstrand och hans medarbetare. Sjöstrand var en långvägare inom skatteadministrationen som blev generaldirektör 1999. Under hans tid fram till 2009 använde verket digitalisering och klok ledning för att förenkla sina processer.”

”På kuppen skärps straffen för återfallsförbrytare. När processen drog ut på tiden kunde den misstänkte hinna begå nya brott innan domen föll, och fick då ”mängdrabatt” när påföljden fastställdes. Nu blir fler brott behandlade och straffade var för sig. Tänk om regeringen hade en förvaltningsminister värd namnet! Då skulle hon mobilisera förvaltningens Strömbergar och Sjöstränder för att röja i alla igenbeckade långbänkar. Det vore medborgarna värda.”

https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/det-fanns-en-okand-hjalte-pa-skatteverket/

Kloka politiker i kommuner, regioner, statliga verk och bolag tillämpar skyndsamt anställningsstopp av administratörer och olika varianter av stabspersonal. Och samma kloka politiker börjar tillämpa civil olydnad mot alla rapporteringskrav från på tok för många myndigheter inom både staten och EU-byråkratin.

Mer EU kapital

Nya svenska globala industrimotorer

Mario Draghis rapport om Europas bristande konkurrensförmåga är för många ett sent uppvaknande. Rapporten manar förhoppningsvis Europas politiker att fatta att varningslamporna om Europas framtida välstånd lyser kraftigt rött. Att Tyskland nu också kört ordentligt i diket gör dem inte bara ekonomiskt svagare, de mörka politiska krafterna vinner allt mer stöd bland många tyskar, särskilt av dem i forna Östtyskland.

Det är särskilt inom framtidsbranscher som digitala tjänster och klimat- och miljöförbättrande teknik som Europa ligger oroväckande efter USA och Kina. För att Europa ska klara av att vända denna utveckling måste Europeiskt kapital i mycket större utsträckning finansiera innovativa och kreativa nya företag som finns inom dessa branscher. När inte längre Europeiskt kapital långsiktigt kan säkra finansieringen av värdefulla framtidsföretag går EUs miste om förmågan att bygga ikapp, och gå ifrån, USA och Kina. I vart fall måste vi kunna erbjuda konkurrerande tjänster som idag helt kontrolleras av intressen i USA och Kina. Konkurrens- och mångfald är bra. EU måste bättre bidra till att fler leverantörer av modern infrastruktur kan konkurrera på världsmarknaden. 

Sverige behöver nya Ericsson, VOLVO, Scania, Astra, Atlas-Copco etc. Det går men då måste förutsättningarna för det stärkas. När Ericsson lägger sin AI-utveckling i Kanada, Spotify inte får låta sin svenska personal jobba nattskift och KLARNA tvingas till byråkratiska och omodernt tröga omorganisationsregler slarvas de få mycket framgångsrika bolag vi har med starkt utnyttjande av AI bort. Förr var det skatten som fick våra entreprenörer på flykt. Nu är det byråkratin och inflexibiliteten. Och nedan är också ett exempel på hur allt för tidiga utförsäljningar av nya framgångsrika svenska företag skadar svenska intressen. 

”Mastercard har förvärvat det cybersäkerhetsfokuserade företaget Recorded Future för 27 miljarder kronor. Bakgrunden är den ökande betydelsen av intelligent teknik kring cyberattacker. Mastercard planerar att integrera Recorded Futures teknik, som omfattar artificiell intelligens, i sina tjänster för bedrägeribekämpning, identitetshantering och cybersäkerhet.”

https://www.securityworldmarket.com/se/Nyheter/Foretagsnyheter/mastercard-koper-recorded-future-for-27-miljarder

Vi behöver kanske en svensk variant av ”MAGA”-rörelsen i Sverige. När jag jobbade med hela världen som arbetsfält hade vi svenskar väldigt hög status i alla världens hörn. Vårt generella välfärdssystem imponerade på många. Att ett så litet folk fått fram så många världsledande företag, många världsledande forskare, många världsledande idrottare och många världsledande musiker imponerade på väldigt många. Det är hög tid att återskapa ett modernt samhällsbygge som än en gång levererar det utfallet byggt på ett väl fungerande svenskt samhällskontrakt. Det går!  

Kraftigt sänkt köpkraft

Fattig-Sverige

För 100 år sedan var de flesta svenskar fortfarande fattiga och levde i boendemiljöer som idag klassas som vidriga. Då som nu fanns också människor som för sin tid levde flott. Låt oss säga att 20% levde bra, eller väldigt bra, för sin tid och övriga 80% av befolkningen levde riktigt dåligt. Min mammas föräldrageneration och hennes generation tog oss ifrån den verkligheten. Idag erbjuds personer som helt lever på försörjningsbidrag att bo i de nyaste och dyraste bostäderna. Det är faktiskt en ohållbar ordning. 

Just nu finns det massor av bostäder till salu i Uppsala. Uppsalas bostadsmarknad är inte på något sätt överhettad. Det förstår man bara genom att jämföra bostadspriser mellan Uppsala och Stockholm för att förstå. Efterfrågan är inte mycket högre än utbudet. Och i den verkliga världen är betalningsförmågan låg bland många som är i behov av en bostad. Samtidigt har inte längre Sverige råd med ett ekonomiskt transfereringssystem som gör att dyra nyproducerade hyresbostäder bebos av bidragstagare. Vissa tycker säkert det är rättvist. Det är oavsett vad man tycker om det faktumet en vansinnig ekonomisk hushållning av våra gemensamma resurser. 

”Bostadspriserna föll inte så mycket som många befarade i den här krisen – nominellt. Men realt, justerat för inflationen, har fallet varit brutalt. Nedgången har varit i linje med 1990-talskrisen när inflationen i det tysta urgröpt köpkraften.”

https://www.di.se/analys/den-tysta-kraschen-pa-bomarknaden/

Var är reformerna som ska göra många fler konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden? Var är reformerna som stärker svensk konkurrenskraft i världen? Gårdagens partiledardebatt bjöd inte på någon framtidstro. Ändå bra att den nuvarande regeringen arbetar för att den som jobbar får behålla hälften av lönen efter skatt! Det är en viktig pusselbit för att göra Sverige konkurrenskraftigt bland människor med kompetens som många rika länder konkurrerar om. Många fler än nu måste bli självförsörjande. Många fler än nu måste ha råd att hyra en nyproducerad lägenhet för eget intjänade pengar. Svenskarnas köpkraft har kraftigt försvagats under många år. Det är ett stort politiskt misslyckande. 

Slöseri

Vad fan får jag för p....

Karl Rydå, UNT, skriver intressant om hur illa våra skattepengar förvaltas. Jag håller med. Det är mycket ineffektivitet och många miljoner som läggs på annat än kärnverksamheterna. Dessutom sköts inte leverantörsrelationerna tillräckligt bra, vilket kostar många onödiga miljoner.

Vi måste få ett starkt rättssystem, ett avskräckande Försvar, en bra skola, tillgänglig och god sjukvård, god omsorg och en fungerande basinfrastruktur för våra skattepengar. Om vi får det på nuvarande skattenivåer är det en bra utväxling på skatten. Nu är skattekritiken befogad eftersom vi inte får de kvalitéer alla skatter och avgifter måste ge oss. 

Rydå: 

"Men fler skattebetalare borde faktiskt ställa sig samma fråga som Östling. Inte minst boende i Uppsala och dess grannkommuner. För inte nog med att de skiftande majoriteterna gillar att beskatta sina väljare – inte minst Uppsala har en iögonfallande hög kommunalskatt, vilket togs upp på ledarplats (15/9) nyligen – man har inte alltid så bra ordning på pengarna man drar in. Medborgarnas pengar, vill säga."

"UNT har skrivit om två fall där skojare och bedragare har utnyttjat regionens och kommunernas dåliga koll på sina pengar. Via Slöseriombudsmannen avslöjades nyligen (UNT 16/9) att Region Uppsala har betalat över 250 000 kronor till ett blufföretag. Det tog flera månader innan någon förstod att syna bluffen. Under tiden hann 13 låtsasfakturor skickas in till – och betalas! – av regionen."

"Det tidigare fallet (UNT 8/7) handlade om hur ett litet annonsblad systematiskt kunde mjölka länets kommuner på pengar. Under tio års tid har en rad uppländska kommuner betalat sammanlagt tre miljoner kronor för att få ”annonsera” i ”tidningen”."

"Enligt Nylander är det tre saker som utmärker kommunerna – och som är mumma för bedragare: man prutar aldrig, avtal får löpa vidare och fakturor ifrågasätts sällan. Folkvalda och tjänstemän måste ta avslöjandena på allvar och se över sina rutiner. Det är ju inte deras, utan skattebetalarnas, pengar som rinner ut ur kommunerna och regionen."

https://unt.se/ledare/ledarkronika/artikel/vad-fan-far-jag-for-pengarna-uppsalaborna-maste-saga-stopp/l6gqezwj

Leif Östling, tidigare mycket framgångsrik VD för lastbilsföretaget Scania har tydligt visat att offentlig sektor är ineffektiv och slösaktig. Det är dumt att inte ta hans analyser på största allvar och bara vifta bort honom som ett ”rikt högerspöke”. Det är dina och mina pengar som slösas bort. Pengar som jag vill ska gå till en skola som är konkurrenskraftig, en sjukvård som är tillgänglig och effektiv och en basinfrastruktur som bidrar till svensk konkurrenskraft. Timbros relevanta artikel nedan är läsvärd.

”Mannen som frågade vad fan vi får för skattepengarna tillsatte en granskning för att ta reda på just det. Nu är resultatet här. Slutsatsen? Skatteslöseriet var värre än han trodde. Det måste bli slutet för politikers iver att ständigt kräva medborgarna på mer pengar, skriver Susanna Silfverskiöld.”

https://timbro.se/smedjan/vad-fn-fick-vi-for-pengarna/

En sak är helt säker, Uppsalaborna måste säga STOPP för allt slöseri inom offentlig sektor! När? Nu! När? Nu! Du som vill få ordning på skola, vård, omsorg och basinfrastrukturen i Uppsala röstar inte på partier som driver på spårvägsprojektet. Spårvägsprojektet kommer att bli Uppsalas största slöseriprojekt på 2000-talet. Det har vi inte råd med. Det är hög tid att säga STOPP annars kommer kvalitén inom skola, vård och omsorg bli ännu sämre. 

Renovera Sverige

Obegripligt att inte riksdagen långsiktigt stärker Sveriges konkurrenskraft

När Sverige byggdes till en framgångsrik industrination var det staten som gjorde de avgörande investeringarna i basinfrastrukturen. För mig är det ofattbart att inte Sveriges riksdag enas om ett nationellt renoverings- och moderniseringsprogram av Sverige som många generationer svenskar får glädje av. Det är det bästa en svensk riksdag och regering idag kan göra för att stärka svensk konkurrenskraft. Att göra det nu borde också vara självklart när byggindustrin skriker efter projekt som kan hålla byggkompetensen igång och minska antalet konkurser kopplat till byggindustrin. 

WSPs rapport nedan, från 2022, är väldigt viktig att ta på största allvar. Det är också viktigt att förstå att till exempel inte kommuner kan genomföra kraftiga renoveringsprojekt av Vatten och avfallssystemet utan att kraftigt höja taxorna. Kommunernas bolag får inte aktivera liknande arbeten och skriva av dem under många år. Det är hög tid för statens företrädare att fatta att det bästa de kan göra för att minska konjunkturproblemen samt stärka Sverige långsiktigt är att kraftigt delfinansiera "Lyft Sverige". Vad ska de investera i? Energisystemet, VA-systemet och järnvägssystemet! Nu! Nu! Nu!

https://www.wsp.com/sv-se/insikter/prioriteringar-och-vagval-nar-sverige-behover-renoveras

Och det är inte bara landets infrastruktur som misskötts. Den kraftigt misslyckade integrationspolitiken sårar också det svenska samhället kraftigt. Varför blev det så här? En majoritet svenska politiker är fegisar och vågar inte kalla en spade för en spade trots att de fått tydlig information från ansvariga myndigheter om att det är en spade de beskriver.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sverige-bland-europas-samsta-att-ta-tillvara-utlandsk-talang

Och skolans förfall är bara tragiskt. Det är rikspolitikens största misslyckande och Liberalerna bär tillsammans med Socialdemokraterna en stor skuld. Johan Rudström, UNT, bjuder nedan på läsvärda ord om hur illa skolan misshandlats.

”En apa kan inte bli lärare. Men den kan komma in på vissa lärarutbildningar. Enligt SVT:s genomgång kan det räcka med lägsta poäng på Högskoleprovet, 0,05, för att få plats. Vilket enligt statistiken betyder att man svarat rätt på ungefär 20 frågor av 80 på de båda delproven. Och eftersom varje fråga har fyra alternativ presterar alltså dessa studenter lika bra som slumpen, ”apan”. Det är illa nog att alla behöriga som sökt till grundskollärarprogrammen vid Uppsala universitet har kommit in den här hösten. Följden blir att nästan varannan, 45 procent, hoppar av.”

”Regeringar har svängt sitt trollspö och hoppats på det bästa: Tidigare betyg, förstelärare, lönetillägg och förbud mot både kepsar och telefoner. Lärarrollen har stärkts, utbildningen förändrats och byggts ut (en av förklaringarna till betygskraven ovan). Men det är som att inget hjälper, i alla fall inte fullt ut. Stöket består liksom ointresset för yrket hos nästa generation.”

https://www.unt.se/ledare/ledarkronika/artikel/en-apa-kan-inte-bli-larare-/jowwd11l

I Uppsala har nu UP bidragit till att det finns ett seriöst och konkret räddningspaket för skolan! Yes we can! 

Skolreform

Det möjligas konst i våra skolor

Det är ingen överdrift att ett samhälles framtid avgörs i våra skolor. Så är det. Det finns ingen annan stans i samhället där våra unga invånare kan få en möjlighet att nå sin fulla potential utan att föräldrarnas socioekonomiska förutsättningar ska vara helt avgörande. För att denna rättvisa och samhällsinvestering ska ge önskad effekt måste skolan skötas bättre än vad som varit verklighet de senaste 30 åren. Staten styr massivt över skolan. Det är staten och rikspolitikernas alla okloka reformer som kraftigt försvagat svensk konkurrenskraft. Det är rikspolitikerna som röstade igenom ett idiotiskt F när det räcker gott och väl med en 1:a för den som inte i ett visst ämne klarar bättre. Listan över riksdagens skolmisslyckanden kan göras lång. Jag väljer att fokusera på de förbättringar vi kan genomföra i kommunerna. Nu har Utvecklingspartiet demokraterna och Uppsalas minoritetsstyre enats om första steget i kommun-Sveriges viktigaste lokala reformpaket för skolan. Om detta reformpaket fullföljs fram till 2030 kan jag garantera att Uppsalas skolan kraftigt kommer att stärkas och våra barn och unga kommer att bli konkurrenskraftiga. 

Nedan en artikel skriven av beskrivning av den lanserade skolreformen i sin första fas och som jag hoppas att alla Sveriges kommuner snabbt tar efter. 

Stärkt skola

Vi är övertygade om att alla våra barn och unga har förmågan att nå sin fulla potential om de får det stöd de behöver. Den svenska skolan är i hög grad styrd av staten genom lagstiftning, Skolverkets läroplaner och Skolinspektionen. Kommunens kraft ligger i att fördela skolans resurser så smart som möjligt för att alla våra elever ska bli konkurrenskraftiga. Det kräver bland annat att eleverna och lärarna har en god arbetsmiljö. Det kräver också att vi mycket bättre stöttar de elever som har svårt att nå gymnasiebehörighet. När vi stöttar dessa blir också skolan en positiv arbetsplats för alla elever och lärare. Nu stärker vi förutsättningarna för att alla elever i Uppsalas skolor ska lyckas nå gymnasiebehörighet.

Styret och Utvecklingspartiet demokraterna har kommit överens om ett reformpaket för att höja resultaten i våra skolor.

Det sammanhängande reformpaketet innebär:

1.    Förbättrat arbete kring tidig upptäckt av barn med behov av särskilt stöd. Både i samarbete med Region Uppsala och genom arbetet i förskolor och skolor. Arbetet för att fler barn ska gå i förskola förstärks genom utökad föräldrauppsökande insatser och stärkt pedagogisk kompetens tidigt och sent på förskolor med längre öppettider. En initial förstärkning med 5.6 miljoner kronor.

2.    Ökad tillgänglighet för barn i behov av anpassad skolmiljö i form av resursenheter. Idag är en plats på resursenhet förenat med hög kostnad för elevens skola. Den höga kostnaden för en placering vägs mot minskade resurser på hemskolan, vilket ibland leder till att barn med behovet inte får denna placering. Nu sänks kostnaden för respektive skola och underlättar på så sätt för att fler elever får det extra stöd de behöver. Grundersättningen höjs i ett första steg med 33 procent, 4 miljoner kronor.

3.    Stärkt uppmuntran till mer regelbundna fysiska aktiviteter. Forskning visar tydligt kopplingen mellan fysisk aktivitet och stärkt inlärning. Genom att initiera ett förstärkt arbete för hälsofrämjande insatser i grundskolan möjliggörs fler elevers förutsättningar för att klara kunskapsmålen, samtidigt som den livslånga fysiska och psykiska hälsan främjas. Ett arbete för att stödja och samordna grundskolans arbete för fysisk aktivitet under skoldagen och på fritids inrättas. Samverkan med RF SISU och Generation PEP stärks. Initialt satsas 1 miljon kronor för att öka elevernas regelbundna fysiska aktiviteter.

4.    Arbetet för att stärka de yrkesförberedande gymnasieutbildningarnas kvalitet och attraktionskraft intensifieras. Genom en ökad samverkan mellan näringsliv och skolor ska fler elever se möjligheterna med utbildningar som ger jobb. Studie- och yrkesvägledarna får ett stärkt uppdrag i arbetet och ett riktat informationsarbete för elever i grundskolan initieras. Redan på högstadiet ska eleverna exponeras för Yrkesmässan. Kommunen ska erbjuda Prao-platser inom yrken och yrkesförberedande gymnasieprogram som är kopplade till arbetsmarknadens behov. Uppsala kommun ska kravställa utbildnings- praktik- och lärlingsplatser vid upphandlingar och samtidigt erbjuda detta inom kommunkoncernen.

t     Det systematiska arbetet med medarbetarenkäter, trygghetsenkäter, föräldraenkäter är en viktig hörnsten för att följa respektive skolas situation. Ett varningssystem införs för att snabbare kunna identifiera skolor i behov av stödinsatser och nödvändiga förbättringsbeslut. Utbildningsnämnden ska varje termin, som en del av kvalitetsarbetet, få rapporter om skolor med över genomsnittet med klagomål.

6.    En ny årlig utmärkelse introduceras till den rektor som under föregående år utmärkt sig kring att förflytta skolans resultat i en stark positiv riktning.

Sveriges framtid finns i våra skolor. Om Sverige ska lyckas konkurrera på en global marknad behöver vi förbättra skolans förmåga att klara kunskapsuppdraget. Med vårt reformpaket kan Uppsalas elever på sikt få bättre möjligheter att nå gymnasiebehörighet och skaffa sig en utbildning som möter upp de kompetenskrav som efterfrågas på svensk arbetsmarknad.

Eva Christiernin (S), kommunalråd och ordförande i utbildningsnämnden

Stefan Hanna (UP), kommunalråd och partiledare för Utvecklingspartiet demokraterna

https://www.unt.se/debatt/artikel/sa-har-fixar-vi-uppsalas-skolor/l6ggnzzj

Skolans förfall är ett av Sveriges misslyckande. I de flesta framgångsrika länder har lärarna hög status och duktiga elever vill gärna bli lärare. Nedan SVT-reportage är ett exempel på hur dåligt det blivit.

”Snittbetyget bland de som kommit in på grundlärarprogrammen vid Uppsala universitet har sjunkit med 1 meritpoäng de senaste tio åren. Och cirka 45 procent av de som börjar på programmen hoppar av.”

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/lagre-antagningspoang-men-fler-avhopp-pa-lararutbildningen