tisdag 11 oktober 2016

Fina ambitioner och verkligheten

Högre prioritet än andra
Vet du att det på riktigt finns grupper av människor som får livsenergi av att kämpa för "allt till alla"? De finns, och det är inte ens kul att de slösar ett engagemang på något så omöjligt att uppnå. Men, men, jag förordar ett samhälle där människor får välja de vägar i livet de vill så länge vi inte skadar andra eller förväntar oss att andra ska jobba för att de som inte vill jobba ändå ska få ekonomiska resurser att göra annat de tycker är roligare. Glöm inte att jag skrev "inte vill jobba".

Livet är fullt av ständiga vägval på individuell nivå och inom allt större formeringar av grupper som till exempel Uppsala kommun, Sverige, EU och FN. Så länge en plats har ekonomisk tillväxt finns utrymme för mer, i olika former. Stagnation, eller till och med ekonomisk tillbakagång, innebär att alla eller några får mindre ekonomiskt utrymme. Det senare förespråkas av till exempel tillväxtnegativa människor. Personligen är jag grönt tillväxtpositiv och är övertygad om att paradigmskiftet till Marknadsekonomi 2.0 bär på svaren. Tveklöst måste vi ändra vårt av människan skapade ekonomiska ramverk, det är otidsenligt. Med tanke på den penningpolitik som förts sedan krisen 2008 kommer det snart visa sig helt nödvändigt med en ordentligt reformerad ekonomi.

I denna värld med begränsade tillgångar, av många slag, och gott om olika människor som vill ha olika saker måste politiker göra prioriteringar? Självklart. Prioriteringarna som varje individ och parti representerar är det tydliga uttrycket för den politik och vägval de företräder. Allt till alla upplevs som tur är inte så trovärdigt av så många invånare. 

Ska vi människor få bidra i prioriteringsarbetet genom att rösta på de politiker och de partier vi anser gör de klokaste avvägningarna mellan många olika intressen? Jag tycker det. Nu vill vänstern göra FNs barnkonvention till svensk lag. Det kan låta bra. Men personligen är jag mycket skeptisk. Inte för att jag inte unnar alla världens barn "allt", utan för att konsten i ett fungerande statsskick är att klokt fördela begränsade resurser. Är barnen mer värda som människor än en funktionshindrad 26 åring? Än en multisjuk 87 åring? Du tror väl inte att vi lever i en värld där vi inte tvingas samsas med begränsade resurser? 

En utveckling i dessa politiskt centrala prioriteringsfrågor där domstolar ska avgöra fördelningar av begränsade resurser och starkt kunna driva på skattetrycket är ingen väg framåt som är klok! Jag hoppas verkligen att riksdagen som helhet är klokare än Sveriges regering! Det är oklokt att göra FNs barnkonvention till svensk lag.
http://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/skot-ditt-jobb-lofven--och-sluta-missionera/

"Just spänningen mellan mänskliga och medborgerliga rättigheter kommer under lång tid att tvinga svenska politiker till svåra avväganden.". "Allt åt alla" är en dröm som mycket få ansvarsfulla politiker ägnar sig åt. Ekonomi = hushållning av begränsade resurser.  Denna vilsenhet jag ständigt möter bland människor som inte vill prioritera skapar den farliga samtid vi befinner oss i. En politikers uppdrag är att företräda de invånare de just ska företräda. Utifrån det måste de också våga vara tydliga med sina prioriteringar. Prioriteringar som leder mot olika framtidsmål.

Försörjningskvoten
Igår deltog jag på ett "rundabordsamtal" om Uppsalas ledande klimatarbete. Det var ett bra och engagerat möte där bland annat Staffan Lindberg talade om tillväxtens dilemma. Kort och gott är tillväxt beräknat som nu ohållbart, så vi måste skapa ett nytt ekonomiskt ramverk typ Marknadsekonomi 2.0.

Ibland slås jag av tanken att vissa driver ambitionen om högre lokal befolkningstillväxt, i till exempel Uppsala, för att de vill att vårt samhälle ska leva mycket sparsammare. Kan det vara så? Om vi tänker oss +20.000 människor i Uppsala inom några, år är det endast positivt? "Endast" eftersom jag lever med föreställningen att det som står stilla dör. Tänk dig att alla dessa nya människor är välutbildade (inkluderar eftertraktade praktiska utbildningar) och hårt arbetande människor (som flyttar hit för att de redan har ett nytt jobb) och de tar med sig den senaste uppfinningen "uppfällbara lyxmodullägenheter". Då är det "guld och gröna skogar" för kommunen. De dynamiska effekterna blir enormt positiva utifrån nuvarande ekonomiska tänkande. Men vilka profiler kommer dessa nya tusentals människor ha? Några av dem är barn, några är tidigare Uppsalabor som på ålderns höst vill hem igen, några är studenter, några är ensamkommande barn, några är asylsökande, några är respektive till tidigare invånare och några är arbetare. Hur försörjningskvoten utvecklas framöver för ett litet och ett större samhälle är centrala nyckeltal att försöka ha koll på. Oavsett om vi lever i dagens ekonomiska modell eller i en framtida Marknadsekonomi 2.0. Hur tror du Uppsalas samlade köpkraft utvecklas de kommande 30 åren? Du som vill att vi ska konsumera mycket mindre hoppas väl att den minskar kraftigt. Om vår närmaste framtid innebär kraftigt sänkt köpkraft kommer det att tydligt märkas. Du vet väl att BNP per capita sedan en tid sjunker i Sverige...... 
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningsframskrivningar/Befolkningsframskrivningar/14498/14505/Aktuell-befolkningsprognos/Sveriges-framtida-befolkning-20152060/273432/

måndag 10 oktober 2016

En snuskig och skrämmande verklighet


Regeringsfrågan central

Sakpolitik på riksnivå i all ära men regeringsfrågan är avgörande för att någon form av vettig regeringsverkstad ska fungera. Om Sverige fortsätter som nu utan nödvändiga brett förankrade reformer och ett politiskt vapenskramlande som bara är skrammel, trots att illa omtyckta förslag kan fällas, leder självklart det svenska folket mot en dålig framtid. Det är bra att olika partier har olika förslag på hur vi bättre tar oss framåt MEN det är värt 0 om det inte finns ett regeringsunderlag som backar upp förslagen. Denna verklighet gäller ett parti med 28,7% stöd av väljarkåren såväl den som attraherar endast 4,1%. Om ett parti har 4, 8, 17 eller 29 procent så "ropar de i öknen" om de inte ingår i ett större lag som kan få igenom en kompromissad politisk agenda. Men visst kan det vara beundransvärt att år efter år aldrig få genomföra några av de politiska idéer man förespråkar....

En "herrelös" stat
Gårdagens partiledardebatt var nedslående att titta på. Det mesta talar för att vi under lång tid framöver kommer att sakna förmåga att genomföra nödvändiga reformer i Sverige. Särskilt allvarligt tycker jag det var att lyssna till Stefan Löfvén som trots all information han självklart sitter på grovt underskattar utanförskapets utmaningar. Varför denna förnekelse? Att han dessutom, som Lena Melin på Aftonbladet skriver, tar åt sig äran av något som gjorts möjligt under Alliansregeringen är pinsamt. Under mina universitetsstudier fick jag bland annat lära mig begreppet "lögn, förbannad lögn och statistik". Att fler människor i landet har jobb är inte konstigt när antalet människor i landet kraftigt ökat de senaste åren. Oviljan från Löfvén att vilja inse vidden av våra samhällsutmaningar i kombination med den demokratiska krisen i USA, med två presidentkandidater som saknar legitimitet, är ingen rolig verklighet. Det är en verklighet som kommer att kosta onödigt dåliga tider framöver. Nyval i Sverige och omstart i USA tack..... Lever vi i ett så kallat civiliserat samhälle?

Det demokratiska samtalet
2016 tror jag ett framgångsrikt parti måste inse att även interna motsättningar måste få vara offentliga. Självklart råder majoritetsbeslut som måste respekteras. Och det går självklart att kommunicera majoritetsbeslut och förklara att det sällan är 100-0 inom ett parti i någon fråga. Intoleransen och den bristande respekten mellan politiska representanter både inom och mellan partier är demokratiskt destruktiv. Jag tycker till och med att det är uttryck för förakt för demokratin. Är det svårt att inse? Vem vinner på det? Inte det stora antalet "vanliga" människor i alla fall. Tonläget och språkbruket bland många ledande politiker i bland annat USA och Sverige blir allt mer motbjudande och fördummande. Om till exempel Trump blir vald till USAs nästa president måste vi verkligen ifrågasätta vilken tid vi lever i? Då har verkligen något gått riktigt snett. Hur blev det möjligt att USA fick fram två mycket impopulära presidentkandidater som oavsett vem som vinner kraftigt har delat landet. Två kandidater som kommer att sakna ordentlig legitimitet när någon av dem "svärs in" som USAs nästa president.... Det är nära nu? Har du köpt köp eller säljoptioner på börsen?.... 

Flyktingläger i Sverige
Ja.. Suck. Hur svårt kan det vara att förstå vad som är möjligt och rimligt förstå vad som händer runt hörnet? I Uppsala börjar nu majoriteten återigen desperat köpa bostadsrätter för att klara de orimliga statliga kraven. Det är ingen bra lösning för skattekollektivet och snedvrider bostadsmarknaden på ett skadligt sätt. Statens migrationspolitik och usla integrationspolitik har skapat denna situation. Staten borde ta fullt ansvar för att försöka lösa utmaningarna. Det är inte acceptabelt att skicka konsekvenserna av oansvarig nationell politik på kommunerna. Vi får C hur det utvecklas. Som sagts ovan vill inte statsminister Löfvén inse läget i landet. Var är de nödvändiga nationella reformerna? Sannolikheten är stor att missnöjespartier vinner mer mark när dessa utmaningar och försök till lösningar tränger ut annat. Vi har trots vad vissa tycks vilja inse begränsade resurser. Bostadsbyggande är ingen "Quick fix" och vilka ska betala hyrorna? Hur tror du situationen i redan ansträngda utanförskapsområden påverkas? Hur stor är sannolikheten att vi inom kort, i praktiken, har "flyktingläger" i Sverige? Där människor lever lika dåligt som i de bästa flyktinglägren runt om i världen. Vad kommer det att innebära för samhällsutvecklingen i vårt närområde? Ja, ja den duktiga statsministern och våra riksdagsledamöter kan kanske få lite inspiration av denna HBR artikel. Om EBO begränsas något så kanske detta är en chans för att större delar av Sverige ska leva.



 



söndag 9 oktober 2016

Mänskligheten fortsätter att utvecklas fantastiskt

Framtidsvisioner
Från någon form av lemur till den människa vi är idag. Människans utveckling har varit makalöst imponerande och som ett välskött börsbolag har utvecklingen över tid varit mycket positiv även om det funnits tider av kriser längst vägen framåt. Jag tror på en ljus framtid men är samtidigt inte naiv nog att tro att paradigmskiften i vår samhällsutveckling kan genomföras utan stora kriser. Kriser som skapas av att gamla maktstrukturer på allvar hotas av nya. Digitaliseringen, globaliseringen, peak-oil, ändliga naturresurser och snart 10 miljarder människor är verkligheter som skakar om. Verkligheter som kräver visioner som tänker på nya hållbara sätt.
http://www.inc.com/ilan-mochari/3-big-predictions-for-future-of-technology.html
http://news.mit.edu/2016/teaching-machines-to-predict-the-future-0621
https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/26217.pdf
http://www.popsci.com/science/article/2012-04/new-research-tracks-40-year-old-prediction-world-economy-will-collapse-2030
http://www.kva.se/Vetenskap-i-samhallet/Energi/Framtidsscenarier/
http://www.iffs.se/lattlast/om-framtidsstudier/framtidsscenarier/
http://www.iffs.se/publikationer/if-rapporter/

Konsten att prognostisera framtiden
Alla kan utveckla sin förmåga att se mönster som starkt formar vår framtid. Många vill dock inte försöka veta utan väljer att helt kämpa med här och nu. Ett intressant politikertest skulle vara att mäta förmågan att tidigt se mönster som påverkar framtiden och förmågan att se skogar för alla träden...
http://www.economist.com/news/books-and-arts/21666098-forecasting-talent-luckily-it-can-be-learned-unclouded-vision

Kloka människor och datorer
Även om digitaliseringen av vårt samhälle fortsätter i ett rasande tempo är vi bara i början av en tid där mobila applikationer och artificiell intelligens kraftigt förändrar hur vi lever våra liv. Personligen tror jag inte att vi människor ersätts av maskiner som agerar med hjälp av artificiell intelligens. Människans många gånger känslostyrda tänkande tror jag borgar för att maskiner inte kommer att ta över makten. Klokhet kräver en god balans mellan hjärna och hjärta vid beslutsfattande. Ledande politiker måste dock i större utsträckning ta hjälp av datorers logiska förmåga för att tidigare inse när hjärtat måste ta några nödvändiga smällar.
https://hbr.org/2013/05/3-humans-1-computer-best-prediction

Resurser måste fördelas klokare
Dagens faktiska fördelning av förmögenheter och makt är inte hållbar. Vare sig ur ett moraliskt eller ekonomiskt perspektiv. En indikator på hur fel det är finns inom skattesystemet där globala företag undviker att betala skatt, skatt och priset på pengar är relativt mycket lågt samtidigt som skatt på arbete är jättehögt. Minst västvärlden behöver ett nytt ekonomiskt system! Marknadsekonomi 2.0. Vilka partier vill och orkar bära den nödvändiga visionen?
http://www.economist.com/news/briefing/21708216-americas-president-writes-us-about-four-crucial-areas-unfinished-business-economic

Ledarskapserfarenheter
Länder, kommuner, företag och föreningar måste jobba smartare.
Ledarskap är svårt. Samtidigt kan ledare lära mycket av andra för att leda sitt folk mot framgång. Trots dagens möjligheter att enkelt lära av andras framgångar är det förvånansvärt få som är så kloka att de på allvar gör det. "Not invented here" syndromet och människor fyllda av sin egen förträfflighet är sannolikt boven i dramat som onödigt bromsar vår positiva mänskliga utveckling.
https://hbr.org/2016/10/the-5-elements-of-a-strong-leadership-pipeline

Starkt kritisk mot partiledningarna
Idag inleder Lena Melin, sedan 30 år ledarskribent på Aftonbladet, sin ledarartikel med en riktig sågning av Sveriges partiledningar. Du kanske håller med henne? Det tycks som att partiledningarna är vilse i samhällsförändringarnas stormar och bara fokuserar på taktik samt att ösa vatten ur en sjunkande båt. Imponerad?....
"Om inte det här mönstret bryts står vi inom kort inför stora problem. Det offentliga beslutsfattandet utgår från att människor vill engagera sig i politiska partier och ta uppdrag i kommuner, regionalt och på ­nationell nivå.
Men för att människor ska vilja engagera sig krävs visioner, spännande framtidsprojekt. När hörde ni senast talas om något sådant?" Visst finns det ett ordspråk som lyder "som man bäddar får man ligga"?....
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/lenamellin/article23680215.ab

Mänskligheten fortsätter i stort att utvecklas på ett makalöst imponerande sätt. En del av denna fantastiska utveckling är att vi med jämna mellanrum kliver in i mörka tider. Kortsiktigt tycks vi nu sedan superkrisen 2008 vara i en mörk tid. Med billiga pengar som "droger" försöker vi undvika att göra nödvändiga strukturella reformer. Bjuder november på en Trumpvinst i presidentvalet, trots bland annat hans vidriga kvinnosyn, och blir det "tipping point" in i nästa lågkonjunktur? Håll i hatten! Om typ 15-20 år har vi sannolikt kommit ut i en ny ljus tid där vi lever i en ny mer rättvis ekonomisk modell, oljan har helt ersatts av fossilfria och förnybara drivmedel och artificiella E-lärandesystem gör det möjligt för varje individ att nå sin maximala kunskapsnivå. Fantastiskt!

Tänk att just du och jag får leva just nu. En tid som aldrig tidigare så enkelt erbjudit så mycket som nu. I Uppsala har Centerpartiet en tydlig vision av vilket samhälle vi vill leva i. Och om 20 år är jag bara 72 år! När Uppsalaborna blir allt klokare när vi röstar kommer alla leva i det positiva framtida Uppsala C Uppsalas vision beskriver. Livet är fantastiskt. Nyval! P.S Tänk om mänsklighetens vagga är Råö!



lördag 8 oktober 2016

Vallöften och vargar

Alice, igen
"Är makt ett mål eller ett medel? Har politikerna några skyldigheter gentemot sina chefer - alltså väljarna - mellan valen? Eller annorlunda uttryckt, bör väljarna kunna förvänta sig att de politiker som de givit sitt förtroende till också kommer att använda makten för att infria de löften som har utfästs i valrörelsen? "  För mig är makt självklart ett medel. Ett medel för att göra Uppsala till en av världens mest attraktiva samhällena för sina invånare. Ett samhälle där alla har jämbördiga chanser att utifrån egna ambitioner och förmågor förverkliga sina drömmar. I framtidsbygget är det mycket dumt att ta tidigare framgångar som garanti för framtida segrar.
http://www.gp.se/ledare/teodorescu-en-röst-på-alliansen-en-röst-på-löfven-1.3851478
http://swedishmarketeconomy.blogspot.se/2015/06/sweden-break-december-agreement-gyll-v.html?m=1

Varför vänder vi inte trenden
Malmö är ett bra svenskt exempel på hur farligt stora delar av Sverige utvecklas. En utveckling som gynnar politiska missnöjesyttringar eftersom de "traditionella" partierna tycks sakna trovärdiga lösningar för hur Sveriges olika delar åter kan erbjuda ett högt generellt välstånd. Inte som i många andra länder ett djupt segregerat land med 20% priviligierade och 80% som har det tufft med få reella chanser att göra "klassresor".  Paulina Nauding har rätt, ett samhälle som bygger fina hus och arenor lockar inte eftertraktade skattebetalare om tryggheten runt husen och arenorna är dålig. Är det svårt att förstå?
http://www.gp.se/ledare/neuding-har-malmö-råd-att-förlora-sina-skattebetalare-1.3850411

Ingen lekplats för orimligt maktspel
Sverige behöver en positiv framtidsagenda och den saknas idag. Redan tidigt i livet lärde jag mig att många har svårt att se skogen för alla träden. Utan att se skogen klarar man inte av att göra fler kloka än okloka vägval i samhällsbygget. Att leda framgångsrikt är svårt. Sug återigen på Alice Teodorescus ord: "bör väljarna kunna förvänta sig att de politiker som de givit sitt förtroende till också kommer att använda makten för att infria de löften som har utfästs i valrörelsen?".
Fokus måste vara att maximera möjligheten att sakpolitiskt nå så stora framgångar som möjligt. Vi som inte gillar vänsterpolitik förväntar oss nytänkande då nuvarande vänstersvängar inte är nödvändiga och dessutom skadliga.
http://www.di.se/artiklar/2015/6/11/debatt-nyval-ar-battre-an-pakten/

Tro inte att "det är kört" att skapa ett mer rättvist samhälle byggt på demokrati, jämlikhet, lagar samt rättigheter som matchas mot skyldigheter! Det går, om stora grupper av människor samlar sig och kämpar för det. Annars går det inte. Och den kampen förs bäst i ett samhälle byggt utifrån marknadsekonomiska principer.

Missnöje mot makten
Till skillnad från vänstertänkare tror inte jag att de extremt rika har en egen klubb där de enas om hur de ska bli rikare och göra alla andra lagom fattiga och genom skulder livegna. Däremot tror jag att den 1% av jordens rikaste var för sig använder sin enorma rikedom för egna intressen. Intressen som faktabaserat visat sig missgynna i vart fall medelklassen i västvärlden. I USA, som inte har ett lika demokratiskt system som i Europa, uttrycker sig missnöjet i stöd till Trump. I ett mer demokratiskt Europa leder det mot att missnöjespartier växer sig starkare. Du tror väl inte att missnöjespolitiker får ett betydande stöd om stora delar av invånarna tycker att de har det bra? Allt går i cykler. Vissa lär av vår mänskliga historia, andra inte.

Marknadsekonomi
Sedan 80-talet frångås en av marknadsekonomins grundvalar. Det egna ansvaret. Gång efter gång har stora företag, särskilt inom den finansiella sektorn, räddats av det allt mer tyngda skattekollektivet. Varför då? Självklart ska misslyckade affärer straffas med att aktieägarna förlorar sina investeringar och den makt de haft kopplat till ett misskött och ofta hårt spekulerande bolag. "To big to fail" har blivit ett etablerat synsätt. Varför då? Vilka tjänar på det? Inte skattekollektivets 99% i alla fall. Och tror du mindre företagare någonsin hjälps på liknande sätt? Nej! När nästa kris slår till hoppas jag att inte någon svag regering räddar några företag utan att de tas över av skattebetalarna och så snabbt som rimligt säljs till högstbjudande. Hur svårt kan det vara om man ser till folkets bästa? Men varför göra det om man själv kan tjäna massor av pengar på att se till några andras bästa?...(ironisk). "The big short", "margin call" och "The wolf of Wall Street" är sevärda för att förstå hur snett vår marknadsekonomi hamnat.

Konkurrenskraft
"I allt fler jämförelser tappar Sverige i konkurrenskraft. I Wold Economic Forums rankning är den negativa trenden mycket oroande. I FN:s Human development index dalar Sverige fort på världsrankingen. Redan om 15 år spår FN att Sverige har rasat mot botten efter länder som Costa Rica, Bulgarien och Mexiko." Kritiken mot Kylbergs, Gylls och min hänvisning till FN-prognosen blev massiv. Den hade ju tvingats att dras tillbaka på grund av "bristande akademisk metodik...". Trams! Du och jag gör klokt i att ta dessa varningsklockor på största allvar! Uppsala och Många andra delar av Sverige kan fortfarande bli generellt fantastiska plattformar för jämställda och generellt rika liv för dess invånare. Det blir inte så av sig själv, det måste byggas genom klok politik. Makt är ett medel. I min värld ska politisk makt användas för att bygga ett generellt och rättvist välfärdssamhälle. Även för att säkerställa ett konkurrenskraftigt näringsliv är det viktigt. Det är dags för en stor politisk skärpning!
http://www.informationskriget.se/2016/02/15/sverige-ett-u-land-om-14-ar-enligt-fn/
http://www.debatthuset.com/forums/showthread.php?t=15246
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Human_Development_Index


fredag 7 oktober 2016

Tiggeri


Senfärdighet
Vilken stad man än besöker i övriga Europa är det inte i närheten så många tiggare där som i Sveriges storstäder. Varför är det så? Är svaret så enkelt att allt för många svenskar väljer att skänka en liten slant istället för att skänka till välgörenhetsorganisationer där man bättre vet hur pengarna används? Eller har övriga städer inom EU infört krav på tillstånd eller till och med förbud? Jag vet inte. Det jag vet är att år efter år tillåta tiggeri hjälper inte de som tigger mot ett förhoppningsvis bättre liv. Särskilt viktigt tycker jag det är att göra insatser som ökar chansen för berörda barn att få en bättre framtid.

I Sverige tog vi ett kollektivt ansvar för att de av våra medborgare som tiggde istället fick socialt stöd och aktivt stöd för att byta livsstil.  Det hedrar tidigare politiska beslutsfattare som tog de besluten. Så borde även andra EU länder göra med sina invånare som av olika skäl väljer att tigga. Det borde vara enkelt för varje människa att inse att det är ohållbart att ett EU land och dess folk ska ta ett liknande ansvar för alla EU invånare. Det är ohållbart ur många perspektiv. Hur lätt är det att erbjuda bostäder i dagens Sverige? Hur bra fungerar den svenska skolan idag? Hur bra fungerar Polisens verksamhet idag? Hur starkt är Sveriges försvar? Hur effektiv är Arbetsförmedlingen? Hur lätt är det för outbildade utan svenskakunskaper att få en chans på arbetsmarknaden och så vidare...

Är möjligen det missnöje vi kan se bland många svenskar ett uttryck för att många partier och politiker inte skyndsamt tar tag i och försöker lösa problem som är uppenbara för de allra flesta invånare? Kan det vara så? Tiggeriproblematiken är en sådan påtaglig fråga. Redan i mars 2013 debatterade jag i SVT Debatt om tiggeriet. Jag var tydlig med att status Q på inget sätt representerade en förbättring för de tiggande personerna. Jag var tydlig med att det är oklokt att skänka pengar i en mugg utan uppmuntrade istället till att skänka till lämplig välgörenhetsorganisation. Jag var tydlig med att varje EU land måste ta sitt självklara ansvar för att de egna invånarna har en värdig lägsta levnadsnivå. Hur svårt kan det vara? Tydligen väldigt svårt i Sverige.....  

 

Varför nu?

Och nu FLERA år för sent börjar tiggerifrågan tas i på allvar. Varför ska det behöva ta så lång tid att inse vad som är klokare vägar framåt än att inte göra något alls? Vad har hänt? Har flera journalister och ledarskribenter helt plötsligt insett att  frågan inte löser sig av sig själv? Som i några av artiklarna som bifogats kan vi sannolikt dra slutsatsen att bara för att SD tyckt något anses det inte rumsrent att tycka något liknande. Som jag sagt tidigare är det orimligt att vissa partier får ensamrätt på tyckande som man kan komma fram till utifrån helt olika perspektiv.

I Uppsala går nu tiggarna till och med runt på uteserveringar och i tågen mellan Uppsala-Stockholm och tigger. Det är inte tillåtet att tigga på det sättet. Ja, ja... oavsett varför det nu av allt fler anses vara rätt tid att "lösa ut" tiggerifrågan vet jag inte. Jag vet att vi avskaffade det i Sverige för att vi ansåg det ovärdigt en välfärdsstat. Förhoppningsvis närmar vi oss nu ett slut på tiggeriproblematiken i Sverige! Det minsta vi bör göra är att kräva tillstånd för all verksamhet på offentlig plats som handlar om att be om pengar. Än så länge behöver ingen svensk, eller person med uppehållstillstånd i landet, tigga för att få mat och tak över huvudet. Personligen kämpar jag för att vi i vårt samhälle ska klara av att låta alla människor få chanser att nå sina drömmar men också att den lägsta levnadsnivån ska vara anständig. Det är ingen självklarhet. För att vi ska klara av att erbjuda det skyddsnätet även i framtiden måste vi säkra vår konkurrenskraft.








torsdag 6 oktober 2016

Konkurrenskraft

Facket hjälper inte till
Visst förstår du att svenskt generellt välstånd är kopplat till vår konkurrensförmåga i förhållande till annan arbetskraft och andra företagare runt om i världen? Tänk att det är så "enkelt" att försvara och utveckla ett generellt välstånd, genom konkurrenskraft.

När Ericsson avvecklar allt mer verksamhet från Sverige ska det tas på största allvar. Du gör ett stort misstag om du tror att svensk konkurrenskraft är av Gud given. Den måste ständigt försvaras och utvecklas. Dagens brister i skolsystemet är ytterst allvarliga för vår konkurrenskraft. För högteknologiska företag är det självklart nödvändigt att ha god tillgång på främst skickliga ingenjörer. Om jag förstått rätt koncentreras nu Ericssons tillverkning till Estland och Kina. I båda dessa länder har ingenjörer hög status och de har efter kommunistmörkrets dagar byggt sin konkurrenskraft utifrån ett "vitt papper". Sverige skulle må bra av fler "vita papper" som metod för att säkra konkurrenskraft. När man lyssnar på LO tänds inga förhoppningar om att det kommer att ske. Om de svenska facken verkligen bryr sig om försvaret av ett högt generellt välstånd måste de hjälpa till att tänka i nya banor! Det brådskar. Facken vill väl att deras medlemmar ska ha någon köpkraft på ålderns höst?
http://www.di.se/nyheter/lo-riskerar-bli-ett-dyrkopt-misstag/
http://www.expressen.se/ledare/ericssons-kris-hotar-forsknings-sverige/
http://www.dagenssamhalle.se/debatt/c-ta-inte-storfoeretagen-foer-givna-28070?pack=28061
http://www.dagenssamhalle.se/kronika/nya-storfoeretag-som-ericsson-kraever-reformer-27798

Icke vänsterregering
Det finns fyra partier som i huvudsak kan klara av att reformera Sveriges lagar för att säkra svensk konkurrenskraft. C, M, L och KD. Jag utgår ifrån att det är möjligt och att inte EU regler sätter käppar i hjulen. Om EU består av en massa tvångströjor som kraftigt minskar regioners möjligheter att ställa om måste EU snabbt reformeras. Är det möjligt? Om inte så förstår jag britterna. Och Lissabonfördraget var bara en papperstiger.

Finns några större utmaningar inom Alliansen som gör en stark valrörelse omöjlig? Kanske, kanske inte. Det vi bestämt vet är att S, MP och V absolut inte kommer att försöka reformera Sveriges lagar och regler för att öka vår konkurrenskraft. Därför är det viktigt att de förlorar nästa val. Dåliga skolresultat, värdelös inkluderingspolitik, växande segregation, farlig penningpolitik, en åldrande befolkning och världens mest skuldsatta folk gör det knappast sannolikt att vi lämnar något bra vidare till våra barn. Alliansen borde ta över redan nu! Men då måste samtliga Alliansens partier tydligt säga att det är icke vänsteralternativ i regeringsfrågan som gäller. Och att migrationsfrågan blir restriktiv tills vi bevisat att integrationen fungerar betydligt bättre än nu! Oavsett vad vissa taktiskt tror är det min övertygelse att regeringsfrågan och migrationsfrågan måste lösas ut mycket snart. Efter valet är inget alternativ om Alliansen ska kunna gå segrande ur nästa val. Visst vill vi tro att politiker jobbar ordentligt för att även kommande generationer ska få det bra? Det vill jag tro!
http://www.di.se/artiklar/2016/7/3/debatt-centern-aventyrar-alliansen/
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6504992
http://www.di.se/nyheter/sankt-prognos-ger-hal-i-kommunkassa/





onsdag 5 oktober 2016

Saknat ledarskap och mångfald av åsikter

Ledarskapet
En ledare är tekniskt något varigenom energi strömmar. Självklart är det en av en duktig ledares förmåga att ge sin omgivning positiv energi. En ledare måste också ha förmågan att samla omvärldsfakta utifrån vilka man kan skapa sannolika framtidsscenarier. Scenarier som man behöver förhålla sig till för att säkra att de man leder går en så bra framtid till mötes som möjligt.

Trots att den svenska staten/regeringen har stora resurser till sitt förfogande för att försöka scenarieplanera har den under lång tid inte imponerat. Hur svårt har det varit att förstå hur svår situation Sverige var påväg in i 2014 och 2015? Hur kan man inte förstå att en ohållbar migrationspolitik kraftigt slår mot de politiska sakområden som är viktigast för de flesta invånare? Vad vinner man på att inte snabbt våga inse det? Och varför läggs inte många nödvändiga reformförslag på riksdagsbordet?

Alice Teodorescu beskriver det jag skrev om för snart ett halvår sedan. Hon säger samma sak men på ett annat sätt. Var är det ansvarsfulla ledarskap vi behöver?
"I dag genomsyrar konsekvenserna av den historiskt stora, och undermåligt hanterade, migrationen snart sagt vartenda annat politiskt område. Arbets- och bostadsmarknad, utbildning och välfärd, det vill säga områden som brukar värderas högt av svenska väljare och dominera våra valrörelser, innehåller samtliga numera en väsentlig migrationsdimension. Vi har gått från en situation där migrationen beskrevs som en förutsättning för att klara välfärden, till ett läge där alltmer kretsar kring hur välfärden ska klara av migrationen. Allt inom loppet av ett år."
http://www.gp.se/ledare/teodorescu-hur-ska-tudelningen-brytas-1.3839002

Fel fokus
Visst har vi fortsatt jämställdhetsutmaningar i Sverige. Samtidigt är MPs och övriga vänsterns naiva och kontraproduktiva identitetspolitik mycket skadlig. Bifogat finner du en bra ledare som väl beskriver hur dessa destruktiva politiska krafter förespråkar mångfald i vissa perspektiv men enfald i åsikter. Dessa negativa krafter borde lära sig värdet av mångfald i åsikter och att respektera historisk verklighet. Att till exempel sudda ut vår historia är dumt, den kan med fördel användas för att beskriva hur det var för att fortsätta vägen mot något bättre. TinTin och Astrid Lindgrens verk var produkter av sin tid. Många av berättelserna samtidigt tidlösa.
http://www.gp.se/ledare/tänka-fritt-är-stort-tänka-rätt-är-större-1.3842085

Hur upprörande är då orden "att tänka fritt är stort men att tänka rätt är större"? De upprör fortsatt många. Själv har jag landat i att det är viktigt och värdefullt att tänka fritt och att det bland de fria tankarna växer fram idéer och hypoteser som visar sig vara "rätt" ur ett vetenskapligt perspektiv. Håll med om att en idé som går att bevisa att den håller är mer värd än en idé som inte klarar de "testerna"? De som kommer på nya saker som skördar framgångar har ofta startat som en "fri idé". Fler fria idéer tack och låt mångfalden av åsikter blomstra och de kloka idéerna segra! Sverige är i stort behov av reformidéer som mycket bättre inkluderar människor från utanförskap till självförsörjning! Var är ledarskapet som fixar det? Ett ledarskap som måste klara av att skapa bred politisk förankring för smartare vägar framåt. Inkluderingsjobb är ett sådant viktigt reformförslag!
http://www.uu.se/om-uu/akademiska-traditioner/tanka-fritt-ar-stort/