Risktagande

Regelbundet återkommande bankkriser

Trots regleringskrav efter regleringskrav från myndigheter fortsätter banker att med jämna mellanrum krisa. Och när de krisar kommer de till skattebetalarna och erbjuds allt för ofta hjälp.

Ovan hjälplösning anser jag vara i strid med klok marknadsekonomi. När en bank tagit för höga risker och betalat delar av sina anställda för höga bonusar ska ägarna ta alla smällar. Ofta får vissa inom bankerna dessutom extrema bonusar som de aldrig är återbetalningsskyldiga för. Marknadsekonomins regler måste gälla jämlikt och självklart inkludera finans och bankföretag. Inte bara alla andra bolag. Varje gång ett finansföretag kraschar måste bankernas ägare förlora allt och staten ska därefter snabbt sälja ut spillrorna till högstbjudande. 

Jag köper inte argumentet ”systemhotande” för att rädda ägarna från att förlora sina aktier. Aktier som motsvarar ägande. Ägande som innebär ett ägaransvar. Precis som kopplat till våra skolor måste kraschlösningen vara möjligheten till ett direkt offentligt förvaltningsövertagande och snabbast möjliga utförsäljning till privata ägare. Nästan alltid är privat ägande bättre än offentligt ägande. 

En högprofilerad amerikansk Silicon Vallay bank gick nyss i konkurs. Inte konstigt med tanke på hur värdepapper i kryptovalutor och blödande hightechbolag utvecklats. Även den stora rikemansbanken Credit Suisse, CS, gungar kraftigt. Och CS huvudägare, Saudi-Arabien, säger att de inte kommer att skjuta till mer kapital till den krisande banken… Då går den Schweiziska Riksbanken (staten) in med ett lån på hisnande 560 miljarder kronor! 

Två svenska bankkrascher i modern tid visar hur det utan undantag måste gå till när ägaransvaret brustit. Gotabank och HQ-bank. Huvudägarna till dessa kraschade banker mår fortfarande ekonomiskt mycket bra. Samtidigt fick de och övriga ägare se allt kapital i de bolagen gå förlorat. Så ska det fungera i en väl fungerande marknadsekonomi.

En risk med nuvarande regering kan vara att borgerliga styren inte alltid förstått vilka de främst ska företräda. Invånarintresset, allmänintresset. Inte särintressen. Allt för ofta har gemensamma tillgångar sålts ut för billigt och privata intressen stöttats obalanserat mycket.

https://sverigesradio.se/artikel/ny-bankoro-pa-borsen-credit-suisse-sorgebarnet

https://www.bbc.com/news/business-64964881

Den schweiziska krisande storbanken Credit Suisse kommer att låna upp till 50 miljarder schweizerfranc, motsvarande 560 miljarder kronor, av landets centralbank.

Varningarna om bankkraschsmitta är i full gång. Inte minst nedan BBC-reportage ska tas på allvar.

”Ratings giant Moody's has warned of more pain ahead for the US banking system after a run on deposits led to the collapse of Silicon Valley Bank. Moody's cut its outlook for the sector to "negative" from stable, warning of "a rapid deterioration in the operating environment".”

https://www.bbc.com/news/business-64949786

Samtidigt som för högt risktagande inom affärslivet måste få mycket negativa konsekvenser är risktagande nödvändigt för människans utveckling. Att låta bli att ta risker går inte heller i en konkurrensutsatt värld. Utan risktaganden i till exempel utvecklingsprojekt förlorar man mot konkurrenter. För ägare och organisationer som vill överleva handlar det om att ta övervägda och hanterbara risker. Personligen har jag förlorat mycket pengar om jag skulle sälja flera av mina ”framtidsaktier” i hälso- och Cleantech-bolag. Nu har jag inte sålt men värdena på flera av dessa bolag har sjunkit med över 80%. Det är inte kul i nuläget men jag tror fortsatt på dessa företags affärsidéer och skulle ekonomiskt inte gå omkull om samtliga dessa bolag går i konkurs. Det är exempel på övervägda och hanterbara ekonomiska risker. 

Nedan BBC-reportage beskriver hur riskhanteringsintresset kraftigt ökat i världen. Det gäller samtidigt att fatta att vi lever i en tid av ekonomisk tillbakagång. Då kan vi inte satsa mer på riskhantering utan att skära ner resurser på annat. Hur tror du politiken hanterar det?

”Dr Pescaroli is a global expert in risk management, and more specifically - in how businesses and other organisations can best plan for, and cope with, the impact of a crisis.”

”Since the start of the Covid-19 pandemic, he has been a person very much in demand. And now with the conflict in Ukraine already damaging the world economy, his services are even more sought after. "We live in an interconnected world," says Dr Pescaroli. "Every single company [in the West] is going to be affected by Ukraine in some way, not just firms that do business in Russia."”

”With energy and food prices now soaring, firms in those sectors face very specific pricing and supply issues that they need to be able to deal with. However, Dr Pescaroli says all companies should prepare a list of practical things to check and tick off in the event of a crisis, and more importantly - before one. "For instance, do all your top managers still have a landline at home? Because if they don't, and the next crisis is the collapse of the mobile phone network, then they don't have any phones."

https://www.bbc.com/news/business-60660760

När allt fler svenskar, som bor nära den norska gränsen, åker till Norge och handlar mat förstår de flesta att det är dåliga tider i landet Sverige. Till skillnad från 90-talskrisen är vi nu inne i det jag kallar västvärldskrisen. Det är inte osannolikt att vi bevittnar ett globalt ”schackspel” där det finns bättre schackspelare i andra delar av världen än dem USA och Europa låter sköta ”schackspelet”. Håll i hatten! När fattar västvärldens spelare att det brådskar att skapa ett rättviseorienterat Marknadsekonomi 2.0. Vi lever i en ny tid där gamla ekonomiska modeller måste bytas ut mot moderna. Inte minst modeller som på nya rättvisa sätt kan säkerställa en rimlig fördelningspolitik. Vet du vad som hänt kopplat till britternas köpkraft?

Så mycket bättre

Perspektiv
Tisdagen den 1 oktober höll min morfar ett fantastiskt rotarytal med sitt eget liv som referensram. Han startade med 1922 och arbetade sig metodiskt och intressant framåt i tiden. Även det stora värdet av hans rotarymedlemskap lyftes fram. Värdefullt oavsett när man kvalificerar in som medlem. En av många saker jag gillar med varje möte med min morfar är att höra berättelserna om förr blandat med hans nyfikenhet och reflektioner om idag och framtiden. En sak är helt säker, framtiden skapas av oss själva varje dag. Och en lika säker sanning är att väldigt mycket har blivit otroligt mycket bättre än vad någon människan hade det för bara 100 år sedan. Det är självklart viktigt att ha klart för sig och att ordentligt uppskatta. Samtidigt är det oacceptabelt att acceptera att det samlade Sverige kraftigt tappar i attraktion och konkurrenskraft när världens länder rankas. Det indikerar att om den utvecklingen inte bryts kommer jag som eventuell morfar få berätta en sorglig utvecklingsberättelse för mina barnbarn istället för en positiv. Vi kan vända Sveriges negativa trend! Det går! Det kräver nya hoppfulla politiska rörelser fulla av ansvarstagande människor för vårt gemensamt bättre. Människor med mycket kunskaper och erfarenheter som kan tjäna vårt gemensamt bättre med kvalitet. Förändring med kvalitet, inget chanstagande med ledare som bara är fyllda med vackra ord och floskler. Med ett betydligt bättre kvalitetsfikus än nu kan även kommande generationer i Uppsala och Sverige njuta av bättre livskvalitet.

Dagens besvikelser
Dåligt praktiskt politiskt ledarskap som inte säkerställer leveranskvalitet i de kommunala och regionala offentliga uppdragen. Jag hävdar bestämt att detta till stor del beror på att de ledande företrädarna för de flesta partier saknar omfattande praktiska verksamhetserfarenheter. Under många år framåt kommer offentliga sektorn, som ska styras av valda politiker, att handla om många praktiska frågor och väldigt få möjligheter till politiska utsvävningar. Så misskött är Sveriges offentliga ekonomi (kommuner, regioner och staten samlat). Det är också känt sedan många år eftersom vår demografi ser ut som den gör. Och en ansvarslös migrationspolitik i kombination med en misslyckad integrationspolitik har i huvudsak gjort hela Sverige och dess kommuner till ett stort städuppdrag. Vi kan inte chansa, vi behöver ett modernt och förändrat politiskt landskap. Det nuvarande klarar inte att ansvarsfullt tjäna sina invånares intressen.

De dyra reformer som regeringen inför med friår och ännu mer föräldraledighet, trots att Sverige redan har världens generösaste villkor för föräldraledighet, är de sista sprattlande försöken att ge skena av politiska möjligheter som inte längre finns. Glöm aldrig den tidigare statsministern Göran Perssons bevingade ord, som sägs finnas i bibeln, ”den som är satt i skuld är icke fri”. Nu är en tid där politiken måste städa och se till så att vi får mer och kvalitet för våra skattepengar. Det innebär en ”tråkig” tid för naivister och ungdomsförbundstänk. I den verkliga verkligheten behövs politiska ledare med omfattande kunskaper och erfarenheter från den verkliga verkligheten. Och i kommuner och regioner är det alltid enskilda politiker som bär ansvar för goda eller dåliga resultat! Därför borde vi invånare få rösta fram ledande kommunala och regionala ledare. Kvalitetsproblemen inom sjukvården och inom färdtjänsten är de ansvariga politikernas ansvar, ingen annans! Om det nu visar sig att sjukvårdens saknade förbrukningsmaterial funnits på ett lager i närheten, vad gjordes direkt när det i så fall blev känt? Åkte i så fall ledande politiker och sjukhusledningen själva och transporterade materiel så att människor i behov av vård också kunde få den? Eller satt de i möten? Detta är så allvarliga misslyckanden att vi både måste gå till botten med vad som hände för att felen uppstod och därefter ta reda på hur de ansvariga agerar/agerar.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?artikel=7320036&programid=83
https://www.google.se/amp/s/amp.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/han-skulle-boka-fardtjanst-i-uppsala-fick-besked-att-det-inte-fanns-nagra-lediga-tider

Dagens stjärna
Paulina Nauding. Mycket intressant och läsvärd kritisk vinkling mot hur Public service klarar sitt uppdrag. När public service uppenbart och länge misslyckas att beskriva verkliga verkligheter tappar de sin viktiga roll i samhällssystemet. Hur förändras public service från att vara för mycket aktivism till att vara kritiskt objektiva i sin verksamhet?

”Att vara journalist i dag är i första hand att brinna och kämpa för diverse värderingar, snarare än att i första hand förse medborgare med de fakta som behövs för att navigera i en komplicerad värld. Man ser inte längre sitt jobb som en fråga om att leta fram fakta som mottagaren efterfrågar. Jobbet är i främst att förmedla goda värderingar som journalisten har, men mottagaren misstänks sakna.”

”För visst är det så att public service regelbundet misslyckas med att leverera god, saklig och objektiv journalistik. Migrationsvågen och kompetensregnet, som nu slutgiltigt har visat sig inte ha varit ett kompetensregn, är ett exempel bara från den senaste veckan.”
https://www.dagenssamhalle.se/kronika/vi-sokte-en-lagereld-och-fann-en-tesdriven-koloss-29611