Dags att pensionera sig

Ett svagt stöd för spårvägsprojektet i Uppsala

Spårvägsprojektet i Uppsala är onödigt, omodernt, riskfyllt och extremt dyrt. Det drivs i mycket stor del av tjänstemän som inte heller är skattebetalare i vare sig Uppsala kommun eller Region Uppsala. Det är inte bra. De som inte bor i Uppsala kommun eller region Uppsala betalar inte heller skatt här och tar inga ekonomiska risker kopplat till spårvägsskandalen. Projektet har ett svagt stöd i Uppsala kommunfullmäktige och det är få Uppsalabor som ställer sig bakom det. 

Kersti Kollberg skriver en krönika i UNT som tydligt visar att det är dags för henne att gå i full pension. Hon tycks inte ha förstått att verkligheten och befolkningsutvecklingen kraftigt ändrats sedan beslut om kraftig utbyggnad av Uppsala stad fattades av kommunfullmäktige 2017 och 2018. Då fanns en mycket stor politisk enighet om "Fyrspårsavtalet" och om spårvägsprojektet i både Regionfullmäktige och Kommunfullmäktige. I Kommunfullmäktige är det idag endast 44 av 81 mandat som stöttar spårvägsplanerna. Inflation och ökade räntor har gjort projektet extremt mycket dyrare. Och prognoserna för befolkningsutvecklingen har kraftigt reviderats ner. Det slår hårt mot tidigare investeringskalkyler. Motståndet mot spårvägsprojektet är stort men de 44 mandaten av 81 mandat i Kommunfullmäktige bryr sig inte. Det motsvara endast en demokratisk majoritet på ynka 54 procent. Det är mycket dåligt. Kollberg har dock rätt i att det i valrörelser behövs betydligt bättre debatter om den viktigaste sakpolitiken. Inte minst UNT bär ett stort ansvar för att det inte blev så år 2022.

"Uppsalas senaste översiktsplan fastställdes 2016 och den behöver uppdateras. Bland annat har vi en pandemi bakom oss och de hittillsvarande ständigt stigande siffrorna för befolkningsprognosen har stagnerat något. Paradigmskiftet för transportsystemen i kommunen förändras i snabb takt. De avspärrade gator och gångvägar som irriterar Uppsalaborna i dag är vittnesbörd om framtida enklare övergångar mellan den östra och den västra staden. Och framför allt anas redan de framtida spåren för den kommande spårvägen." 

"För denna omvandling finns en politisk majoritet i kommunen – men opinionen bland Uppsalamedborgarna är delad. Det finns en myt om att Uppsalaborna inte fått komma till tals om det nya Uppsala bortom 2030. Det är inte sant. Uppsalaborna har haft åtskilliga möjligheter att lufta sina åsikter, och kan för övrigt yttra sig ända fram till februari 2025. Men kritikerna kan inte vänta att den politiska majoriteten alltid ska lägga sig platt. Medborgarinflytande och dito -dialog betyder att politikerna i de flesta fall lyssnar – men inte att de också anammar de kritiska synpunkterna."

https://www.unt.se/ledare/kronika/artikel/brak-mellan-uppsalas-politiker-och-folket-darfor-ar-det-bra/r3o26g2r

En annan så kallad borgerlig tyckare än Kollberg är Expressens Patrik Kronqvist. Även han tycker till om stadsbyggnadspolitik. Han har rätt i att ingen som har alternativ vill bo i miljoprogramsbostäder. Det han inte tycks förstå är att trots det uttryckta behovet av bostäder står mycket även i attraktiva städer tomt och priserna på bostäder har sjunkit kraftigt om inflationen räknas in. Varför? Betalningsförmågan är klen. Så enkelt är det. Jag skulle aldrig vilja bo i ett miljonprogramsområde. De byggdes inte enbart för att behovet fanns. De byggdes som de byggdes för att de skulle vara relativt billiga. För att matcha stora delar av befolkningens betalningsförmåga. 

”Sverige plågas av evighetslånga köer till hyresrätter, uppskruvade priser på köplägenheter och lågt byggande. Läget på bostadsmarknaden är med andra ord uselt.”

https://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/sverige-far-inte-gora-om-ingvar-carlssons-misstag/

Som vanligt är våra grannländers politiska styre sedan en tid betydligt klokare än Sveriges. Nedan ledare i Expressen är läsvärd. Det är inte bara studentbostäder som måste kunna byggas billigare i Sverige. Det måste bli betydligt mer möjligt att bygga många bostäder som passar små plånböcker. Regelverket måste tillåta det! 

”Vad studenter vill ha när de söker bostad är tydligt: Billig hyra är viktigast. Ett bra, centralt läge är önskvärt. Men stort utrymme är det få som prioriterar. Ettor är mest poppis. Vad studenterna verkligen får är dock en annan femma. Nybyggda studentlägenheter är i regel dyra, i Stockholm får man betala ungefär sju-åtta tusen i månaden för en enrummare utanför stan. Många av dem har dessutom klumpig planlösning, med spatiöst badrum och hall, medan själva rummet är trångt och svårmöblerat. Detta är ingen slump, utan beror på regelverket. Kraven på att alla lägenheter ska vara fullt tillgänglighetsanpassade leder till att ytorna inte används effektivt. Och att just badrummen måste vara extra stora driver på kostnaderna, eftersom våtrum är dyrt att bygga.”

”I Finland måste bara fem procent av studentbostäderna vara fullt tillgängliga. Boverket har alltså tagit i rejält med sömsmån när man ställer krav på 20 procent. En annan och minst lika viktig effekt är att de nya reglerna gör det möjligt att bygga om exempelvis kontorslokaler till studentlägenheter. För unga som gärna vill bo centralt är det strålande nyheter. I ett slag kan regeringen göra det möjligt att bygga studentbostäder som är anpassade efter vad unga faktiskt vill ha.”

https://www.expressen.se/ledare/ledare-lyssna-inte-pa-kritiken-lat-studenter-bo-litet/

Skrota spårvägsprojektet och bygg ett antal separata körfält för kollektivtrafiken och många mindre prisvärda bostäder istället!

Kärlek, humor & opportunism

Livets mening
Finns det ett svar på den eviga frågan "vilken är meningen med livet?". Det är klart att det gör och de meningar jag ser är enkla. För det första är att leva livet fullt ut varje dag den viktigaste meningen med livet. Vad innebär då det i en värld som är enormt orättvis eftersom vi människor föds i och med helt olika förutsättningar? Det som  är rättvist (och en mening med livet) är att alla under sina liv och utifrån sina förutsättningar städnigt kan utveckla sina förmågor. Vi kan alla ständigt sträva efter att bli bättre. Det som också är rättvist är möjligheten att få ge kärlek. Den som ger mycket kärlek får ofta mycket kärlek tillbaks.

Flera gånger genom livet har jag träffat människor som för oss svenskar lever i misär och utan hopp. Trots det är de många gånger mycket mer positiva till sitt liv än många svenskar. Hur går det ihop? Jag tror att det är för att de lever mycket mer i nuet, de befinner sig i mycket större familje och vänskapsrelationer och de kämpar varje dag med att överleva. Dessutom fyller de ofta livet med mycket humor. De skrattar mycket oftare än vad vi gör.

Nu har jag varit fyra dagar med min son i New-York. Vi har haft och har det fantastiskt tillsammans. Varje gång jag har förmånen att vara med honom är en stor glädje då han är en mycket varm, klok och intressant personlighet. Igår kväll var vi på "stand-up comedy" klubben "Dangerfields på Manahattan. Där bjöds vi på massor av humor och sköna skratt. Det är helt klart att talessättet "ett skratt förlänger livet" stämmer. Jag är väldigt glad över att min kärlekt till min son är besvarad. Att bygga vidare på vår relation med olika äventyr tillsammans är något jag varmt kan rekomendera till alla som har barn. Åk med dem en och en. Det är en "priceless" upplevelse. Ett av våra bästa äventyr tillsammans var när vi hyrde en kanot och paddlade ut i Mälaren några dagar. Det spöregnade. Vi fick många härliga skratt tillsammans.

Utspel efter utspel
Intressant att följa att en nämnd i Uppsala tycker att medborgarna skall få vara med och bestämma mer över vilka frågor som skall testas och beredas av tjänstemän. Detta trots att vi under en Kommunfullmäktigedebatt är en majoritet som sagt att vi har en representativ demokrati samtidigt som alla medborgare hela tiden kan skicka förslag och frågor till partier, enskilda politiker och till nämnder. Om frågorna skickas till nämnderna så är berörda politiker och tjänstemän tvingade att förhålla sig till det som skrivs och att svara. Om man nu tror att det blir en bättre ordning genom så kallade medborgarförslag, då tycker jag samtidigt man måste pröva om kommunens högst beslutande församling, Kommunfullmäktige, behöver vara 81 ledamöter. I så fall kanske det räcker med 31 eller 41......... På något sätt måste man i så fall rationalisera dagens demokratiska processer eftersom varje ärende måste beredas och utan en vettig beredning inom politiken och mellan politik och tjänstemän riskerar mängden ärenden att paralysera. Dagens 81 ledamöter (som representerar medborgarna via sina partier) driver idag mycket utrednings och genomförande arbete inom kommunen. Jag tror att en bättre väg framåt är att alla partier istället skall följa Centerpartiets exempel där alla medlemmar får lägga medborgarförslag som måste behandlas inom partiet. Vi har representativ demokrati. Jag tycker att det är viktigt att vitalisera partisystemet istället för att gå andra vägar som jag tror är sämre. Vad tycker du?
http://www.unt.se/uppsala/uppsalaborna-far-mer-att-saga-till-om-1890060.aspx

Miljöpartiet gick nyligen ut med ett nytt politiskt program där de låtsas vara som vilket mittenparti som helst för att försöka attrahera fler väljare. Att MP taktiskt gör så tycker jag är allt annat än att vitalisera partisystemet i Sverige. Om man tror att det är bra att alla partier vill framställa sig själva som "bäst i mitten" så blir politiken inte utvecklande och ifrågasättande. Den riskerar att bli en enda lång konsensusvandring mot lagom. Miljöpartiet och Vänstern är dock inte några mittenpartier. De är något annat. De är definitivt inte några partier som genom sin politik kan försvara och utveckla svenskt välstånd. Oavsett om man ändrar i sitt partiprogram eller inte så är det i verkligheten och i sakfrågor som varje parti och dess företrädare visar sina kort. Svenskt välstånd är hotat. Hotet kommer från många håll. Det tycks dock inte MP förstå (bortsett ifrån klimat och miljöutmaningarna som de är väl medvetna om). Jag tycker att varje ledande MP representant skulle vara tvngen att genomföra ett studiebesök i Södertälje. Då tror jag att de flesta kommer att bli lite mer ödmjuka inför Sveriges förmåga att framgångsrikt integrera invandrade människor i vårt samhälle. Det låter fint att Sverige skall vara ännu generösare i sin flyktingpolitik. Frågan är vad det skulle innebära. Tror du att det är hållbart att vi skall införa en ännu generösare flykting och anhöriginvandringspolitik om vi samtidigt vill fortsätta att vara ett brett välståndssamhälle?
http://www.unt.se/sverige/mp-kraver-att-fler-far-stanna-1891480.aspx