En av de viktigaste frågorna att ställa sig, i alla sammanhang, är ”varför”? Varför driver en stor majoritet av Uppsala kommuns och Region Uppsalas företrädare igenom en politiskt viljeyttring, och skriver på ett avtal, som utsätter både kommunen och regionen för orimliga växtproblem? Varför hålls aldrig enskilda politiker på allvar ansvariga för beslut som uppenbarligen visat sig bli extremt dyra och till och med dåliga? Det kollektiva ansvaret innebär inget ansvar. Särskilt illa blir det kollektiva ansvaret när även tjänstemannaansvaret i flera viktiga sammanhang tagits bort.
Expressens ledare nedan är läsvärd. Om vi vill att en kommun och ett land ska styras klokt måste våra förtroendevalda vara tillräckligt kompetenta, erfarna och lägga ordentligt med tid på att försöka förstå plus och minus med olika beslut. Annars blir det som allt för ofta beslut baserade på politiskt dåligt spel och känslor. Dåligt politiskt spel och känslor bygger inte Sverige åter tryggt och socialt- och ekonomiskt starkt. Det krävs mer hjärna än hjärta när kloka beslut fattas. Hjärtat måste definitivt finnas med. Hjärta i kombination med politiskt spel blir aldrig positivt för dem som politiker är satta att tjäna.
"Myndigheterna varnade för effektbrist, men regeringen Löfven gjorde vad som kändes bra. Du betalar priset på elräkningen."
"Regeringen Reinfeldt, som satt fram till 2014, får rättvist en släng av sleven. Den höjde effektskatten på kärnkraft utan att ha analyserat vad som skulle kunna hända. Men det var när regeringen Löfven, stödd av V, höjde skatten med 7 öre i augusti 2015 det gick riktigt illa. Förslaget fanns i en kort promemoria med en veckas remisstid."
"Det fanns inga planer på planerbar ersättningsel. Det saknades överföringskapacitet från Norrland där den mesta nya vindkraften finns. Och Vattenfall hotade att stänga alla kärnkraftverk på grund av skatten. Regeringen Löfven tvärvände. Efter knappt två år sänktes skatten med 90 procent. Ändå upprepades mönstret några år senare. Löfven införde skatt på avfallsförbränning, som ger planerbar el i kraftvärmeverk – trots varningar från myndigheterna. Den togs bort vid årsskiftet. Riksrevisionen noterar också att energi- och koldioxidskattehöjningar för kraftvärme ledde till att fler verk las ner. Och att alla regeringar talat om att beslutprocesserna för nya kraftledningar tar för lång tid, utan att göra något åt det. Den sammantagna effekten har blivit att elpriserna stigit samtidigt som säkerheten i elförsörjningen blivit sämre."
"Men väldigt mycket av problemen är helt hemgjorda; ett resultat av att känslor hålls högre än konsekvenstänkande och att det alltid är bråttom, bråttom. Det är ohållbart."
Varför ska vi ha dyra utredare och experter, som finansieras av skattemedel, om man inte låter bli att politiskt styra dem mot vad de ska komma fram till och framförallt inte bryr sig om vad de säger? I Uppsala är spårvägsfrågan ett sådant skräckexempel. Den representativa demokratin har många fördelar. Den bygger dock i min värld på att de som ska representera oss läser på sina ämnen på djupet och att de har sannolik förmåga att på allvar förstå vad de röstar om. Energiproblemen som Sverige befinner sig i talar sitt tydliga språk. Det lyssnas för lite på experter och politiska idéer och känslor får styra för mycket. Priset för det blir oacceptabelt högt för oss invånare i till exempel Uppsala och för medborgarna som betalar skatt i landet Sverige. Nedan har du en mycket läsvärd revisionsrapport som beskriver hur urspårat Sverige politiskt styrs i nutid.
UPs övertygelse är att det svenska folket i en folkomröstning hade röstat klokare om hur svensk energiförsörjning ska säkras än vad den representativa riksdagen levererat. Klockan går och Sverige utvecklas just nu sämst inom hela EU. Bedrövligt.
