Riskvilja
Varför är många fler män företagare och entreprenörer än kvinnor? Därom tvistas det mycket i landet Sverige idag. Särskilt intressant är detta eftersom Sverige är världens mest jämlika land. Jag vet att många anser att det inte är så men fakta talar för att det är så. I inget annat land finns så likvärdiga förutsättningar för kvinnor som för män att starta företag. Ett rättssystem som ska gälla alla jämlikt, en väl utbyggd förskola, lång föräldraledighet (som även män kan nyttja), barnbidrag, i princip gratis utbildningsmöjligheter och en för stor offentlig sektor har kraftigt bidragit till jämställdheten. Varför är det då så få kvinnor som tar steget att försöka bli egenföretagare?
Svaret är för mig enkelt. Det beror på att män och kvinnor generellt har olika uppsättningar av hormoner. Hormoner som på olika sätt påverkar oss mycket. Hormonskillnader som också finns där för att vår art Homosapiens sapiens ska utvecklas så bra som möjligt. Enkelt uttryckt kompletterar vi varandra. Det är framförallt testestosteron och östrogen vi talar om.
I unga år, då det flesta med företagsdriv startar sina företagaräventyr, har män mycket högre halt av testestoron än när vi är gamla. Testosteronhalten påverkar en människas riskvilja och aggressivitet. Egenskaper som är bra att ha om man ska bygga företag. Att bygga företag är enormt krävande och svårt. Att bygga företag är fullt av risker.
Östrogenhalten påverkar socialt beteende, omvårdnadsbeteende, kommunikationsförmågan, känsligheten och samspelsförmågan. Detta fakta kan man välja att bortse ifrån, det är dumt. Det skulle vara väldigt intressant om någon ordentlig hormonstudie genomförs på framgångsrika kvinnliga företagare. En studie med hypotesen: Har många av de få framgångsrika företagarna en testosteron- och östrogenhalt som generellt skiljer sig ifrån det stora flertalet kvinnors testosteron- och östrogenhalt?
I UNT problematiserade nyligen två forskare vid Entreprenörsforum att andelen kvinnliga företagare i Uppsala minskar. En intressant reflektion är att de åtgärder de efterlyser för att försöka ändra på det är helt i linje med Uppsala kommuns nya Näringslivsprogram. Ett skäl till varför antalet kvinnliga företagare minskat kan vara att aggressiva uppköpare av till exempel bolag som utför offentligt finansierade tjänster köpt upp dem. I bästa fall har de blivit rika. Forskarnas mätperiod är inte särskilt bra. Sedan 2018 har vi haft en pandemi, kraftig inflation, mycket högre räntekostnad och en otryggare värld. Tider då risktagandet dämpas hos de flesta oavsett hormonuppsättning i kroppen.
"Förklaringen ligger i utvecklingen för kvinnors entreprenörskap. Även om kvinnors entreprenörskap har ökat med närmare två procentenheter i riket som helhet och ökar i nästan alla län, har andelen kvinnliga entreprenörer fallit i Uppsala. Sedan 2018–2020 har andelen kvinnliga entreprenörer i länet halveras."
https://www.unt.se/debatt/artikel/andelen-kvinnliga-foretagare-i-uppsala-lan-har-halverats/jow4v4yl
Det är ingen slump att många av våra yngsta kvinnliga framgångsrika företagare är så kallade Influensers. För att bygga framgångsrika Communitys, där kvinnor trivs, är det nog bra att ha lite mer östrogen än testosteron i kroppen.
Nu är jag inte PK........
Jag passar på att inkludera en värdefull debattartikel i Di från Caroline Berg, Axel Johnsons och Stiftelsen Järvaveckans ordförande. Arvtagare till den redare som byggde upp Axel Johnson. Hon tycker precis som Utvecklingspartiet demokraterna att inkluderingen av nyinvandrade är den i särklass viktigaste utmaningen för att Sverige i närtid åter ska bli vad vi vill att det ska vara.
”Min önskan: Sverige har ett gott näringslivsklimat, stabila institutioner och en tilltro till ekonomisk öppenhet i kombination med välfärd och jämlikhet. Men för att fortsätta utveckla ett rikt och inkluderande samhälle måste vi få fler unga svenskar att känna att det finns möjligheter att växa och bidra. Jag är övertygad om att vi som företagare har en viktig och underutnyttjad roll i det arbetet, skriver Caroline Berg, ordförande Axel Johnson och Stiftelsen Järvaveckan.”
”Våra bolag möter just nu en lågkonjunktur som varit mer ihållande än många förutspått och BNP för helåret tycks landa just över noll. Men det finns ett helt annat nyckeltal som långt bättre illustrerar den utmaning som Sverige står inför i byggandet av ett rikt och välmående samhälle.”
”Den siffran är 60 procent, vilket är den ungefärliga andelen unga i Sveriges mest utsatta områden som vid 19 års ålder inte har gått ut gymnasiet med godkända betyg. Vi vet att många av de som inte går ut gymnasiet kommer att ha en svag anknytning till arbetsmarknaden livet igenom. Kan vi inte vända den utvecklingen som bidrar till utanförskap, långtidsarbetslöshet och även kriminalitet så kommer vi få betala ett högt samhälleligt och ekonomiskt pris under lång tid framöver. Vi har inte råd att misslyckas.”
