Vilken identitet har du?
Vet du vem du är? Hur tror du en majoritet av dem som känner till dig ser på dig? Hur många av dem vet du känner väl till din släktbakgrund, dina åsikter, om du är religiös, vilken studie- och yrkesbakgrund du har? Och så vidare. I mitt fall är jag säker, mycket få av dem som känner till mig har en aning om min genetiska bakgrund, min utbildningsbakgrund, min arbetslivserfarenhet, mina världsupplevelser, mina personliga kriser, mina personliga framgångar, mina åsikter i sakfrågor och så vidare. Ändå tar många sig rätten att döma mig för att vara något jag inte är. Det finns gott om sådana i min värld små och respektlösa människor.
Ett litet, men mycket betydelsefullt, perspektiv på vem jag är kopplas till gener. Det vill säga vilka mina biologiska föräldrar är/var och vilka som var deras biologiska föräldrar och så vidare. Bland annat intelligensförmåga, risker för sjukdomar, social förmåga och så vidare påverkas starkt av vilka arvsanlag vi bär på. Mina gener handlar om kronologiskt (tidslinjer från ”Big Bang” tills idag och bland annat de fiskar och apor som innan vi blev Homosapiens sapiens just nu är i form av jag) utvecklade arvsanlag. Trots att alla människor tillhör samma art, Homosapiens sapiens, är vi unika individer. Och vissa grupperingar av dessa Homosapiens sapiens anser sig bättre än andra. Så kan det vara kopplat till utvalda egenskaper men då handlar det inte om etnisk tillhörighet. Då handlar det om funktionella egenskaper och träning. Inte t ex nationell identitet.
Idag anses nationell identitet viktigt. Vet du hur länge människan haft nationalstater? Det sägs vara så sent som på 1600-talet. Det är inte länge sedan. Varför är många av oss stolta över tillhörigheten till en stat? För mig är det bl s samma skäl som Kamala Harris angav, våra svenska grundlagar. Och jag är enormt stolt över de framgångar och rimligt rättvisa samhälle våra svenska förfäder byggde.
Om vi då tar ett etniskt perspektiv på vem jag är, vem är jag som fått blonda och blågula barn och barnbarn? Jag har inte grävt särskilt långt tillbaka mej jag vet att jag på min morfar och mormors sida har kopplingar till danskar och valloner. Och på min farmor och farfars sida kopplingar till armenier och palestinier. Samtliga i modern tid (de senaste +2000 åren sedan) med kristna värderingar i olika förpackningar. Personligen föddes jag statslös i Falköping som resultatet av en mamma från Stockholm och en pappa från Jerusalem. Och jag växte upp i Uppsala. Jag har utöver Uppsala bott i Stockholm, Dallas, Los Angeles, Kuala-Lumpur och Tokyo. Vem är jag? Hur väljer jag att identifiera mig?
Jag identifierar mig som en resultatdriven, företagsam, nyfiken, medmänsklig global Homosapiens sapien, heterosexuell, man, pappa, farfar, vän, son, bror, Uppsalabo, erfaren, meriterad, världsvan och samhällsintresserad svensk med en intressant bakgrund. Hur identifierar du dig?
Svensk, absolut. Ofta en stolt svensk. Stolt över det rimligt rättvisa samhälle våra förfäder byggt. Stolt över de enorma företags-, musik- och idrottsframgångar vår ”mjölk” och kultur bidragit med. Men varför görs nationaliteten till en så viktig del av vår identitet av politiker? Det är självklart på grund av att det är det landets, och dess människors, intressen ledningen för ett geografiskt område ska företräda. Demokratier är tveklöst bättre än diktaturer på att rimligt rättvist erbjuda alla medborgare anständiga levnadsförhållanden.
Vår identitet är viktig. Samtidigt har identitetspolitiken i västvärlden spårat ur och blivit splittrande. En positiv effekt av Republikanernas segrar i USA tror jag blir att den extremistiska identitetspolitikens tid är över.
I Sverige är behovet av en mycket bättre integrationspolitik mycket stor. Ett viktigt steg mot den nödvändiga förbättringen är att börja med att bygga tillhörighet i närsamhället.
