Visar inlägg med etikett elevfokus. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett elevfokus. Visa alla inlägg

fredag 4 november 2022

Grundskolan

Det finns hopp om skolan

Plötsligt känner jag hopp om att vi kan vända en mycket dålig utveckling i våra skolor. Våra skolor måste lyckas mycket bättre med att erbjuda en konkurrenskraftig utbildning till våra elever. Vid flera tillfällen har jag lyssnat på den nya skolministern Lotta Edholm och känner mig mycket hoppfull. Det är inte självklart när liberaler får styra skolan. Även om till exempel Lärarförbundet fortsätter sitt tröttsamma prat om att en redan genomreglerad skola ska bli ännu mer statlig är inte huvudmannaskapet skolans huvudproblem. Staten har misskött både rättssystemet och förvaret under många år. Staten som huvudman är ingen kvalitetsgaranti.

När skolan reformerades och Socialdemokraterna, under Göran Perssons ledning, kommunaliserade skolan blev det dåligt. Främst blev det dåligt för att han köpte delar av fackrörelsens stöd och gjorde villkoren sämre för de mest kvalificerade lärarna och mycket bättre för de sämst utbildade. Ja, ja det är aldrig meningsfullt att gråta över spilld mjölk.

Den nya skolministern är en i raden av broilerpolitiker som aldrig haft ett riktigt arbete, och aldrig bidragit till skattesystemet genom ett riktigt arbete. Du vet vad jag tycker om det. Du som glömt det ska komma ihåg att politiker inte får lön, de får arvoden för sina viktiga förtroendeuppdrag. Inom Utvecklingspartiet demokraterna kräver vi av medlemmar att de minst under tre år haft ett icke politiskt finansierat arbete för att få ett ledande politiskt uppdrag.

Trots min starka övertygelse om att svensk positiv framtid kräver en stor förändring av vilka vi väljer som förtroendevalda kanske det ändå blir bra med Edholm som skolminister. Av det jag hört henne säga de senaste dagarna vågar hon säga sanningar, det är ett stort framsteg i ett debattklimat som varit extremt duktigt på att undvika att prata om faktiska problem och om hur vi på allvar ska lösa dem. 

Grundskolan är viktigast av alla skolor. Den grund som läggs där får mycket stor betydelse för resten av en människas liv. Därför måste vi tyvärr införa en tidigare skolplikt än nu så att invandrades barn födda i Sverige inte ska förlora i konkurrenskraft genom att de inte får svenska med sig redan från mycket tidig ålder. Men Edholm måste få sitt skakiga parti att förstå att betyget F är dumt. Alla förstår att ett E i praktiken kan betraktas som underkänt. Nedan artiklar inger hopp.

”Lovskola, läroböcker och socialsekreterare ute på skolorna. Tre goda nyheter för svensk skola presenterades ur regeringens höstbudget under torsdagen.”

https://www.expressen.se/ledare/tre-goda-skolnyheter-det-var-pa-tiden/

https://www.tv4.se/artikel/ETTdP6jRoEfytDcZ46IIZ/skolministerns-drag-foer-att-skapa-ordning-och-reda-infoer-akutskolor 

https://www.regeringen.se/sveriges-regering/utbildningsdepartementet/lotta-edholm/cv-lotta-edholm/

Ann-Charlotte Martéus, Expressen, skriver en mycket läsvärd ledare som jag bifogar nedan. En sak är säker, Liberalerna har ofta misslyckats när de haft ledartröjan inom skolpolitiken. Med tanke på att de så gärna vill styra över skolan är det ”intressant” att det ofta skötts sämre än när moderater eller socialdemokrater haft ledartröjan. Skrota betyget F! Varför? Läs även Utvecklingspartiet demokraternas artiklar om skolan nedan. 

”Känner hon inte till den studie om betygsgränserna som publicerades i Läkartidningen 2018? Enligt den finns det en andel elever, runt 15 procent, som inte kan nå upp till betyget E. De har för svag teoretisk begåvning eller begränsande NPF-nedsättningar. För dessa elever hjälper det inte att ösa in extra stöd och anpassningar. Det går bara inte. Det är inte så konstigt. De snacksaliga mål som måste uppnås för att få betyget E – det lägst godkända – är inte vetenskapligt utformade så att alla skolbarn ska kunna nå godkänt. De är en skrivbordsprodukt. Och en ”tydlig gräns”, med Edholms ord, är inget att yvas över om den är satt på måfå. Och därtill grym.”

”Ännu mer barock blir F-gränsen mot bakgrund av att det står i skollagen – Liberalernas skollag från 2011 – att alla elever har rätt att nå kunskapsmålen. Och därför åker Skolinspektionen – Liberalernas skolinspektion – land och rike kring och kritiserar skolor som har tvingats sätta F, och alltså inte har gjort sitt jobb. Det är Kafka på riktigt.”

”En följd av denna galenskap blir att lärare anpassar lektionerna till den stackars F-elevens nivå – och bromsar därmed resten av klassens kunskapsutveckling och stimulans. Därom vittnar många pedagoger.

”En annan biverkning är att föräldrar till ”F-barn” söker sig till BUP för att barnet ska få ett diagnosintyg som kan visas upp för skolan, så att sonen eller dottern får alla de där anpassningarna och särskilda stöden som utlovas i skollagen. Men som alltså inte hjälper.”

”Vill Liberalerna vara ett vuxet skolparti eller ett barnsligt anti-S-parti? Förhoppningsvis det förstnämnda. I så fall bör Lotta Edholm sätta sig ner och studera noga vad betyget F innebär.”

https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/ar-liberalerna-ett-skolparti-eller-en-anti-s-klubb/

”Under vårterminen 2021 gick ungefär 3 000 elever från Uppsalas grundskolor ut årskurs nio efter nio års obligatorisk skola. Nu hägrade gymnasieskolan. Men för omkring 500 av dessa elever var dörren till gymnasieskolan stängd. De hade inte klarat av kunskapskraven. Har du ett F, det vill säga underkänt, i något av kärnämnena matematik, svenska eller engelska, har du ingen behörighet till gymnasieskolan och riskerar att bli utestängd från arbetsmarknaden. Skolplikt, kunskapskrav och risk att bli underkänd. För många skapar detta stor stress och psykisk ohälsa. Utvecklingspartiet demokraterna kräver snabba förändringar.”

https://unt.se/debatt/artikel/alla-ska-fa-en-ordentlig-chans-att-lyckas-i-skolan/re0gdgyl

https://unt.se/debatt/replik/artikel/vi-ger-f-till-kommunens-skolledarskap/lqdzqnpr

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/0n7GG2/skolan-i-uppsala-bland-de-samsta-i-sverige



måndag 10 maj 2021

En skola för alla

Fler praktiska yrkesutbildningar behövs

I en värld där artificiell intelligens och dess tillämpningar kommer att rationalisera bort många "pappersvändar-jobb", serviceyrken och chaufförsyrken blir det allt viktigare att skapa större förmåga till andra praktiska tjänster. Väldigt många av våra barn och unga, och invandrare, vill inget hellre än att få en snabb chans att praktiskt utbilda sig till något som fort kan göra dem självförsörjande. Vårt skolsystem måste sluta arbeta utifrån ambitionen att alla elever tidigt i livet ska få en högskolebehörig grundutbildning. Parallellt med att förstå att denna förändring är viktig måste vi se till så att människor som senare i livet vill skola om sig har en god chans att komplettera sina betyg inom KOMVUX för att kunna kvalificera sig till mer avancerade utbildningar om viljan och förmågan då finns.

Isak Skogstad skriver läsvärt om hur korkat det är att vi inom skolsystemet inte bättre kan matcha fram våra barn och unga med mer praktiska förmågor än teoretiska. Hur blev det så? Ett skäl är sannolikt att väldigt många politiska beslutsfattare de senaste åren själva inte är så praktiskt lagda. 

”Om det finns elever i klassrummet som har problem med läsningen ska man i första hand utreda undervisningen – inte enskilda elever”. Så svarade lärarutbildaren Jan Nilsson på ett inlägg från en lärare som beskrev att hon hade vissa elever som läser fem gånger långsammare än alla andra i klassen. Kanske var det en harmlös kommentar, men det kan också vara ett uttryck för den destruktiva tendensen att skylla allt på läraren."

"Lärare har ett ansvar och undervisningen är viktig. Men de är inte magiker. En betydande del av elevernas förutsättningar att lyckas väl i skolan påverkas nämligen av genetiken. Skolans uppgift måste vara att säkerställa att alla elever, oavsett förutsättningar, får det stöd som behövs för att de ska uppnå sin fulla potential. Utöver det så avgörs kvaliteten i undervisningen i mångt och mycket av de förutsättningar som lärarna får. För att få kvalitet, ämnesdjup och välplanerade lektioner krävs det helt enkelt att de får den tid och de förutsättningar som krävs för att planera sådana lektioner. Men det kostar pengar, så ofta har fler lektioner pressats in i lärarnas schema."

"Det blir inte heller lättare av de högtravande kunskapskraven som Skolverket formulerade till 2011 års läroplan. Kraven består nämligen av otroligt höga förväntningar på att elever ska föra resonemang i flera led. Inte ens de ämnen som förr var praktiska har fredats. För godkänt i idrott och hälsa i årskurs sex ska eleven ”… kunna samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan”. Att vara bra på idrott är alltså inte tillräckligt för att få godkänt."

"Men grundskolan finns av en anledning; elever borde lära sig grunderna. Rätt ände att börja i är att bygga upp en stomme av ämneskunskap eller börja öva på praktiska färdigheter. Det senare är viktigt för att skolan inte ensidigt ska betona teoretiska färdigheter. Det finns elever som föredrar och presterar bättre i praktiska ämnen. Att tvinga in alla elever i samma mall är inte bra för dem."

"För två år sedan publicerade svenska forskare inom psykologi och psykiatri en studie som kunde visa att elever har olika förutsättningar att klara av kunskapskraven i skolan. Forskarna fann att många elever som inte får godkänt i ett eller flera ämnen hade signifikant lägre resultat på kognitiva tester. Slutsatsen var att det mycket väl finns elever som inte har den förmågan som krävs för att klara vissa av skolans krav på teoretiska färdigheter. Allt kan således inte vara lärarnas fel. I stället måste vi börja bejaka att det finns en mångfald av elever. Alla har inte samma intressen och färdigheter. Och tur är väl det!"

https://www.gp.se/ledare/skolsystemet-sviker-praktiskt-lagda-elever-1.46111482 

Politikens intäktssida är främst skolpolitiken, näringslivspolitiken och infrastrukturspolitiken. Inom näringslivet är kompetenssäkring, konkurrenskraft och bra logistik kritiska perspektiv att ha för att skapa framgång. Kompetenssäkringen är i dagens samhälle det viktigaste. Att skolan skötts dåligt under många år är ett stort samhällsproblem. Ett svenskt samhällsproblem som drabbar många av våra barn och unga kraftigt. Särskilt dem från socioekonomiskt svaga förhållanden och dem med särskilda behov. För oss inom Utvecklingspartiet demokraterna, UP, är det viktigt att vi nu bryter skolans dåliga utveckling. Att ljuga om PISA resultaten är ingen framgångsväg. UP erbjuder en skolpolitik som leder oss mot en ljusare framtid. Vi tror på våra barn och unga! Vi tror framtiden kan bli väldigt bra för oss svenskar. Särskilt om vi får många fler politiker som fokuserar på intäktssidan och inte ständigt öser på med kostnader på utgiftssidan. Och särskilt om mer praktiskt inriktade skolprogram återigen får ett större utrymme inom vårt skolsystem.

https://youtu.be/jNZO2HuAyuk