En värld i snabb förändring
Människans värld förändras nu mycket snabbt. Och ännu snabbare kommer det att gå när AI växlar upp digitaliseringen på ”steroider”. Parallellt åldras stora delar av människans värld. Inte minst Kina åldras fort på grund av den tidigare ”Ett barns regeln” och en snabb urbanisering till barnovänliga trånga och höga ”miljonprogramsområden”. På toppen av detta har vi miljö- och klimatutmaningarna som kräver ett globalt samarbete och inte team Trumps konfrontationer. EU får nu visa sig vara ”den vuxna i rummet” och satsa på att USA efter team Trump agerar klokare än nu.
Johan Ingerö skriver läsvärt i GP nedan. Team Trump gör det nödvändigt för EU att samarbeta med Kina. Team Trumps isolationism och aggressiva beteende mot andra demokratier är oacceptabel.
”Men tullkriget mellan USA och Kina fortsätter. Så vad blir slutsatsen? Dels, såklart, att Trump överskattade sin makt över världsekonomin. Men framför allt att mycket av det han gör handlar om det kalla ekonomiska krig som sedan länge utkämpas mellan USA och Kina. Och Trumps idiotiska handelspolitik till trots, så har Europa och USA ett gemensamt intresse av att Kinas BRI inte blir framgångsrikt. Om det någon gång har behövts kyliga och diskreta förhandlingar oss emellan, så är det nu. Och nu har vi egna kort att spela.”
En sak är helt säker, EUs länder måste positionera sig som vågen mellan USA och Kina. Det går. USAs politiska styre visar tydligt att en ensidig koppling till USA bara gör EU till en lydunion till amerikanerna. Frida Wallnor, Di, skriver en läsvärd ledare nedan om att samarbetet med Kina är viktigt. Precis som med USA ska det ske utan naivism och hela tiden med fokus på en tydlig ömsesidig nytta.
”Den amerikanske vicepresidentens uppläxning av de tyska värdarna och Europa generellt har blivit en sorglig symbol för den pågående transatlantiska skilsmässan.”
”Talaren som intog scenen efter Vance, Kinas utrikesminister Wang Yi, höll betydligt lägre profil. Den anspråkslöse kinesen talade om vikten av att respektera internationella rättsstatsprinciper, om FN:s och WTO:s centrala roller och att protektionism är något dåligt. Han poängterade att små stater har samma rätt till en plats vid bordet som stora stater. Med andra ord: Han sa rätt saker. Han talade som vi förväntar oss att stormakter ska tala.”
”Så länge man är medveten om riskerna, varför inte också se möjligheterna? Med de skyhöga tullarna i USA kommer kinesiska bolag desperat att söka efter andra marknader, med tanke på konsumtionsstiltjen på hemmaplan. Rapporterna om återupptagna handelssamtal med de tidigare så bittra rivalerna Japan och Sydkorea vittnar om en nyfödd kinesisk pragmatism. Det finns såklart risk för att de kommer att försöka dumpa varor i Europa, vilket har skett förr, med förödande konsekvenser för europeiska bolag i de drabbade sektorerna.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar