Rubbad penningpolitik
Först öser de flesta länders riksbanker på med massor av nya pengar och driver upp den verkliga inflationen kraftigt. Under tjugo år kraftigt synligt på den svenska fastighets- och aktiemarknaden, med några få dippar. Men prisutvecklingen i fastigheter och aktier räknas aldrig in i inflationsstatistiken…
På kort tid öser man nu på med kraftiga räntehöjningar som i sin tur driver på inflationen. Du tror väl inte att alla företag och den offentliga sektorn kommer att sitta stilla och bara svälja högre kostnader. Nej, de företag som överlever kompenserar sig genom högre priser mot kunderna (inflationsdrivande) och offentlig sektor försöker både att höja redan höga skatter (minskad köpkraft för invånarna som jobbar) och avgifter (ska självklart ingå när inflation beräknas). I Uppsala till exempel vill nu bolagsstyrelsen höja avgifterna med 30 procent. Det behövs sannolikt, men vad innebär det? Det innebär minskad köpkraft för annat eftersom monopolverksamheten är helt nödvändig.
Torbjörn Hållö skriver en läsvärd debattartikel i Expressen som jag bifogar nedan. De oroliga tiderna gör att löneglidningen utöver avtalade gränser sannolikt blir låga under ett par år, trots arbetskraftsbrist inom flera sektorer. Bra att han lyfter att arbetslösheten är hög i Sverige. Det kostar dyrt inom bidragssystemet. Ett tydligt exempel på hur misslyckad migrations- och integrationspolitiken varit och är. Samtidigt samtidigt som bristen på kvalificerad personal stor. Rubbat!
”Alltmer av den svenska inflationen är dessutom orsakad av Riksbankens egna höjda räntor. Enbart de höjda boräntorna utgör cirka 40 procent av KPI-inflationen. Den totala effekten är ännu större när man räknar in effekter av Riksbankens räntor på exempelvis höjda avgifter till bostadsrättsföreningar.
”I korthet: Riksbanken jagar sin egen svans när man höjer räntan för att kväsa dagens inflation.”
”Risken för att inflationen ska bita sig fast i Sverige är helt enkelt mycket lägre än i euroområdet på grund av vår lönebildningsmodell.”
”Än värre blir det då svenska hushåll är mer belånade med kortare bindningstider än hushållen i exempelvis Tyskland och Frankrike. Alltså har räntehöjningarna här ett större genomslag i konsumtionen. Detta är ytterligare ett starkt argument för att den svenska räntan bör vara lägre än ECB. Riksbankens räntehöjningar riskerar att leda till ett tvärstopp i viktiga delar av svensk ekonomi. Fortsätter Riksbankens med sin räntepolitik så ser det mörkt ut för bostadsproduktionen och andra viktiga investeringar de kommande åren.”
https://www.expressen.se/debatt/riksbankens-rantor-driver-pa-inflationen/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar