onsdag 18 november 2020

Demokratisk utveckling

Stärkt demokrati

Det är min övertygelse att ett mer decentraliserat samhälle med en stärkt demokrati kan bidra till att Sveriges negativa utveckling bryts. Det nya Uppsalapartiet, Utvecklingspartiet demokraterna, har demokratisk modernisering högt upp på dagordningen. Vi anser att vår samhällsutveckling kraftigt skulle stärkas om också demokratins grundläggande betydelse får ett starkare inslag i hur våra samhällen utvecklas. Det vill säga att vi invånare i större utsträckning kan påverka samhällsutvecklingen. Du, jag och alla andra invånare måste få påverka politiken mycket mer än att i princip endast vart fjärde år få rösta. Röster som nu kan ha varit avsedda mot förändringar av LAS till Socialdemokraterna och ändå ger en Socialdemokrati som genomför LAS-förändringar. Röster som kan ha varit lagda på Centerpartiet som ett borgerligt alternativ men som landar som en stödröst för Socialdemokraterna. Invånarna måste få mer makt över sin egen tillvaro som styrs av politiker! Det är en av Utvecklingspartiet demokraternas bärande idé för att framtiden ska bli bättre.

Nils Karlsson skriver läsvärt i Dagens Samhälle om hur han tycker att vår demokrati kan stärkas. Han verkar tydligt också vara för att även vi i Sverige borde få välja statsminister och rollen som kommunstyrelsens ordförande i våra kommuner. Regionerna borde definitivt avvecklas som demokratisk plattform och egen organisation. Bättre med att dela upp Regioners arbetsuppgifter till stat och kommuner samt att kommuner kan gå ihop i kommunförbund för att hjälpas åt med att klara vissa av sina åtaganden. En separat valdag för kommunvalet borde vara självklar. I kommuner handlar det politiska ledarskapet främst om förmågan att se till så att vi invånare får de samhällstjänster kommuner är ansvariga att leverera. Det är väldigt många praktiska frågor. Det kräver mer praktiskt kunniga och erfarna människor som folkets representanter i nämnder och styrelser.

"Det är lätt att från Sverige sitta och skratta åt det amerikanska valsystemet och tycka att det är omodernt och dysfunktionellt – men de får i alla fall välja sin statschef." 

"Sveriges demokrati är på de flesta andra sätt överlägsen den amerikanska och ligger på en trygg tredjeplats på Democracy Index lista över världens mest demokratiska länder. Bara Norge och Island ligger före. Det betyder inte att vi ska nöja oss med det. Det finns saker som vi kan göra för att förbättra demokratin I Sverige i stället för klaga över den amerikanska. Här är några:

  • Skydda valhemligheten. Systemet med valsedlar som tas i vallokalen gör det svårt att garantera ett fritt och hemligt val. Svaret är inte att ta alla valsedlar och sedan bara stoppa ett i kuvertet om det är så att den som vill se till att du röstar rätt kräver att du bara tar en. Det är ett gammalmodigt system, som dessutom leder till möjlighet för sabotage eller att valsedlar helt enkelt tar slut. Det gynnar stora, etablerade, partier och missgynnar små. Det ersätts enkelt antingen med helt elektronisk röstning eller med att man skriver ut valsedlarna i båset. 
  • Lägg ner regionerna. Finns ingen poäng med att ha ett val om vilka som ska bestämma över sjukvården. Det är dessutom svårt för väljaren att veta vad de olika alternativen står för rent konkret. Låt primärvården, vårdcentralerna, bli kommunala och resten statligt. Kollektivtrafiken, regionernas andra uppgift, kan lösas genom samverkan mellan kommuner. 
  • Separata valdagar. Nu när vi konstaterat att regionerna ska bort återstår bara två val: riksdagsvalet och kommunvalet. När valdagen närmar sig domineras nyheterna och debatten av rikspolitik och även om det förekommer röstar folk oftast samma i båda valen. Detta är ett demokratiskt problem. De beslut som påverkar svenskar mest är de som fattas i kommunen och ändå handlar den tillgängliga debatten mest om rikspolitik. Detta problem växer i och med minskad lokaljournalistik. Med val vartannat år – riksdagsval enligt nuvarande schema och kommunval två år senare – hade vi fått tydligare lokalpolitik att ta ställning till. Större möjlighet för väljarna att fatta kloka beslut på båda nivåerna."

Det är imponerande att Utvecklingspartiet demokraterna snabbt utvecklas som parti trots Coronapandemins alla restriktioner. För att vår demokrati ska stärkas är det väldigt positivt. Demokratisk förnyelse av det svenska samhället är en viktig fråga för detta nya parti. Inte minst viktigt är att vi återigen får politiska företrädare med omfattande arbets- och livserfarenhet. Politiska företrädare som fattar vilka de ska företräda, invånarna! Inte partiledningen. Gårdagens historiska fysiska och digitala partistämma i Utvecklingspartiet demokraterna, UP, blev en demokratisk delseger. Självklart i ett format helt enligt FHMs rekommendationer. Om du inte redan är medlem i UP, bli medlem! Uppsala och Sverige kan mycket bättre än nu! Uppsala och övriga Sverige måste utvecklas mycket bättre än nu! Det brådskar att få fler kunniga och livserfarna på våra ledande politiska uppdrag. Kunniga och livserfarna som förstår att det är invånarna de ska tjäna. Det är sjukt att inte kommun och riksdagsval äger rum olika år.




tisdag 17 november 2020

Ansvarslöshet

Stärkt personligt ansvar

Politiker kallas i allt fler sammanhang för vår tids adel. Människor som har massor av privilegier men väldigt lite personligt ansvar för sina handlingar. Utan att ens skämmas gömmer sig många politiker bakom sitt parti eller det politiska samarbetet man ingår i. Det är en usel ordning. Det personliga ansvaret måste stärkas för personer som själva tagit på sig rollen att företräda invånarnas bästa! Eftersom politik blivit en yrkeskarriär för allt för många måste detta ansvarsutkrävandet bli betydligt lättare att utkräva. 

Vill regeringen och andra dåliga politiska ledningar oss invånare illa? Nej, det gör de inte. Även om jag inte tycker att partierna som styr Uppsala och Sverige har den politik och de företrädare som krävs för samhällsframgång tror jag att de vill väl. De är helt enkelt inte tillräckligt kompetenta för de svåra uppdrag de har. Ett typiskt drag hos personer som är inkompetenta är att de skyller sina egna misslyckanden på andra. Expressen skriver läsvärt om detta nedan. Nu skyller de inte bara på kommuner och regioner, nu skyller de på oss invånare kollektivt. Kollektiva anklagelser passar väl vänsterstyren bra.

” Stefan Löfven lät som en sträng magister när han skällde på svenskarna och uppmanade dem att sluta gå till gymmet, inte anordna fester och att undvika att träffa personer som man inte bor med.”

”Kommunerna, regionerna – och nu även folket. Listan på dem som svikit Löfven under pandemin börjar onekligen bli lång. Men pandemin har pågått sedan i mars. Varför har regeringen inte sett till att skaffa sig fler verktyg än barska förmaningar från statsministern för att minska trängseln i exempelvis livsmedelsaffärer och köpcentrum?”

https://www.expressen.se/ledare/alla-har-gjort-fel-utom-regeringen/

Om det personliga ansvaret stärks kanske också broilifieringen av politiken kraftigt kan minska i framtiden. Det skulle vara bra för oss invånare. Tänka sig att Morgan Johansson ändå varit journalist några år på tidningen Arbetet.... Och minister Hallengren har aldrig haft ett riktigt jobb...... Hur kan man rösta på partier som lyfter fram människor med så svag verklighetsförankring? Hur kan man rösta på partier som lyfter fram människor som nästan alltid levt på politikerrelaterade arvoden? Nedan hittar du dessa ministrars meritförteckningar....

https://www.regeringen.se/sveriges-regering/justitiedepartementet/morgan-johansson/cv-morgan-johansson/

https://www.regeringen.se/sveriges-regering/socialdepartementet/lena-hallengren/cv-lena-hallengren2/

Expressens Anna Dahlberg skriver läsvärt om denna ansvarslöshet bland några av våra ministrar. 

"Sverige har tappat kontrollen över både smittspridningen och skjutningarna. Ändå slår sig de ansvariga ministrarna för bröstet och vägrar medge några misstag." 

"Det är lätt att drabbas av närsynthet inom politiken. Så låt oss för ett ögonblick zooma ut. Socialdemokraterna har suttit vid makten sedan hösten 2014, det vill säga i lite mer än sex år. Under den tiden har Sverige upplevt en akut migrationskris, en alarmerande ökning av gängvåldet och en pandemi, som både under den första och den andra vågen drabbar Sverige långt hårdare än våra nordiska grannländer. Både när det gäller dödstal och antal smittade per capita skiljer Sverige ut sig kraftigt. Ingen skulle väl få för sig att ensamt lasta den rödgröna regeringen för det utfallet.  Men det fascinerande är att Socialdemokraterna envetet försöker etablera den motsatta verklighetsbilden, nämligen att allt som går fel är någon annans ansvar."


"Att Sverige tappade kontrollen över migrationen är alliansregeringens fel, framför allt Moderaternas. Att arbetskraftsinvandringen fortfarande är en öppen port för falska anställningar, välfärdsfusk och anhöriginvandring utan försörjningskrav är också Moderaternas fel. Att det råder allvarlig polisbrist efter sex år med socialdemokratiskt styre är även det Moderaternas fel (alliansregeringen drog nämligen ner drastiskt på polisutbildningen under året 2010). Och samma sak gäller förstås pandemin. Att Sverige har misslyckats med att få fram en fungerande testverksamhet är regionernas fel, med det M-ledda Region Stockholm i spetsen.

Utan tvekan finns det mycket att klandra alliansregeringen för i efterhand. Men det som Socialdemokraterna ägnar sig åt är rena ansvarsflykten. Och inga behärskar grenen bättre än de ansvariga ministrarna, i synnerhet Lena Hallengren (S) och Morgan Johansson (S)."


"Socialministern borde vara hårt pressad vid det här laget. Hon är den högst ansvariga för sjukvården och smittbekämpningen i landet. När det nu återigen visar sig att Sverige har missbedömt situationens allvar, har högre smittspridning än övriga Norden och testkaos har utbrutit borde hon vara självkritisk, kan man tycka. Men det ordet verkar inte ens finnas i Hallengrens vokabulär. Inte någon gång under pandemin har hon – vad jag har kunnat se – medgett något misstag eller någon missbedömning."


"I veckans Uppdrag granskning om den svenska strategin nådde arrogansen en ny högstanotering. Lena Hallengren lade allt ansvar för vårens testhaveri på landets 21 regioner. Själv ansåg hon sig inte ha något ansvar alls för att den breda testningen av befolkningen inte kom i gång förrän i juni.

Det är faktiskt häpnadsväckande. Självfallet är det regeringen och socialministern som bär det yttersta ansvaret för landets teststrategi. Och sanningen är ju att den erkänt effektiva metoden med testning, smittspårning och isolering valdes bort när smittspridningen tog fart i mars. Visserligen gav Hallengren den 31 mars Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en plan för utökad testning. Men fokus låg på att testa samhällsviktig personal, inte på att snabbt bygga upp en infrastruktur för masstestning av allmänheten."


Hur förklarar man denna totala avsaknad av självkritik? Hallengren är långt ifrån ensam bland S-ministrarna, även om hon är svårslagen. Justitieminister Morgan Johansson har vid det här laget intagit nästan varenda politisk ståndpunkt som är möjlig. Ändå har han alltid haft rätt. I mitten av september 2015 åkte han ner till ett EU-möte i Bryssel med två ryggsäckar fulla av namnunderskrifter som krävde säkra och legala vägar in till Europa. Mindre än en månad senare kom det över 1000 asylsökande om dagen till Sverige och samme Johansson flaggade för att det kan bli aktuellt att bygga tältläger. Men glöm inte att allt var Moderaternas fel. Den socialdemokratiska flykten från ansvar börjar bli plågsamt uppenbar.

https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/arroganta-s-ministrar-har-satt-ansvarsflykten-i-system/

Inte minst oförmågan att växla upp pandemibekämpningen genom att tydligt rekommendera alla att använda munskydd i trånga sammanhang visar hur svagt personligt ledarskap vi har inom dagens svenska politik. 

https://www.expressen.se/ledare/slapp-motstandet-mot-munskydden-tegnell/

"Världshälsoorganisationen WHO råder Sverige att börja rekommendera munskydd. Michael Ryan, verkställande direktör på WHO kommenterade Sveriges strategi om munskydd på en virtuell presskonferens under kvällen, och framhåller att WHO är tydliga i sina råd, för munskydd hjälper verkligen"

https://sverigesradio.se/artikel/7601096

Intressant att Moderaternas gruppledare i riksdagen tydligt pekar ut minister Hallengren som en lögnare. Det är alltid dumt att ljuga. Det är särskilt dumt att ljuga när det är många som snabbt kan avslöja lögnen.

Debattören Thomas Gur skriver också läsvärt i sammanhanget i GP.

måndag 16 november 2020

Starkt Nordiskt samarbete

Tillsammans

Det är intressant att det finns så många som tycks tro att "ensam är stark". Så har det aldrig varit och så kommer det aldrig att bli. Människans historia är full av exempel på att det är de som samarbetat väl och som format starka väl fungerande samarbeten som blivit framgångsrika. Idag är inget undantag. I sin äldsta form är familjer och klaner exempel på sammanslutningar av människor som på olika sätt kämpat för sitt bästa. I en allt bättre utvecklad värld har samhällena blivit mer individvänliga och där demokratiska krafter fått ordentligt genomslag har också välståndet vuxit sig starkast.

I en tid där EU påverkar Sveriges invånare i allt större utsträckning är det viktigt att mycket bättre kämpa för svenska intressen inom EU systemet. Efter egna erfarenheter av globala organisationer och kampen om inriktningar och uppdrag vet jag att ett starkt Nordiskt samarbete har stor positiv betydelse. Det finns många skäl för oss i Sverige att eftersträva ett starkt samarbete med våra Nordiska grannar. På många sätt har de skött och sköter många av dagens stora utmaningar än vad våra rikspolitiker klarar av. Främsta skälet för att växla upp det Nordiska samarbetet är att vi då kan få en oproportionerligt större inflytande inom EU-maskineriet. Eftersom våra Nordiska samhällen är mest lika jämfört med EU i övrigt är det en klok strategi framåt. 

Kajsa Dovstad, GP, skriver läsvärt om delar av vår Nordiska historia och om att ett starkare samarbete är önskvärt.

"Den fjärde november 1520 kröns Kristian II av Danmark till svensk kung. De efterföljande festligheterna utmynnar i Stockholms blodbad. Över 50 personer avrättas och ännu fler mister livet under kungens återtåg till Köpenhamn. Kristian Tyrann, som han benämns i svenska historieböcker, misslyckas dock med att slå ner den svenska självständighetssträvan. 1523 bestiger Gustav Vasa tronen och beseglar Sverige som självständigt rike."

"Kristian II är därmed den senaste monarken som samtidigt regerat över Sverige, Danmark och Norge. Det har gått 500 år, och frågan är om inte det förflutna nu borde staka ut framtiden. Givetvis är knappast enväldeskungar på mördarturnéer en företeelse som ska dras fram ur historiens djup, men idén om ett förenat Norden förtjänar att belysas på nytt."

"I dag vacklar dock både det europeiska och internationella samarbetet. Brexit visade att en tajt grupp inte kan bli hur stor som helst, till slut spricker familjelyckan. Fördjupad nordisk samverkan är däremot både rimlig och eftersträvansvärd."

"Särskilt i Sveriges fall. Dansk brottsbekämpning, norsk smittspårning och finländsk skola innebär klara förbättringar från nuvarande svenska tillstånd. Norden definieras ibland skämtsamt som en samling länder med ett komplicerat förhållande till Sverige. Länge har Sverige varit storebror, men då både corona och gängkriminella sprids över gränserna ses vi allt mer som ett varnande exempel snarare än en förebild. Likväl har våra grannländer också mycket att vinna på en nordisk union. Ett förenat Norden skulle vara världens tolfte största ekonomi och bli en världspolitisk maktfaktor."

"En gemensam nationsbildning är kanske inte ett verklighetstroget mål i dagsläget. Men en federation som respekterar de olika ländernas särart borde inte vara en omöjlighet. Danskarna kan fortsätta köpa vin i mataffären och norrmännen får behålla både oljan och nöjet att slå svenskarna i skidspåret. Faktum är dock att fler saker förenar än skiljer de nordiska länderna åt, och i en orolig värld behöver vi varandra mer än på länge."

https://www.gp.se/ledare/g%C3%B6r-sverige-danskt-igen-1.36714437

Inte minst det senaste avslöjandet att USAs underrättelsetjänst, NSA, bedrivit industrispionage via Danmarks övervakningssystem stärker behovet av att Norden och EU samarbetar bättre. Inom EU efter BREXIT borde EU-kommissionen till exempel uppmuntra Sverige och Frankrike att nära samarbeta inom stridsflygområdet. 

Även under Obamas presidenttid avslöjades att USA bland annat avlyssnade Angela Merkels mobiltelefon. Sedan dess är relationen mellan Tyskland och USA kraftigt försämrad. Personligen anser jag att det är naivt att inte alla länder kämpar för egna framgångar. ”Amerika först” gällde självklart även under tidigare presidenter än Trump. De tidigare presidenterna var bara klokare med att inte prata om det. När den tidigare presidenten Eisenhower, också general, höll sitt avskedstal som president varnade han för USAs militärindustriella komplex. Han menade att om det får växa sig för starkt hotar det demokratin. Det är enormt mycket större och mäktigare år 2020 än år 1961. Att amerikanerna använder statliga underrättelsetjänster för att hjälpa sin militärindustri att vinna affärer förvånar inte mig. Det förvånar mig att man kan vara så naiv och inte förstå att det är på detta sätt. Oavsett om det är amerikaner, britter, ryssar, kineser, fransmän och andra med förmågan att bedriva avancerat spionage. Du har väl sett serien ”Falsk identitet” på SVT-play? Tack till de danskar som ”visselblåst” om denna spionaktivitet. Kanske blir några svenskar mindre naiva. 

söndag 15 november 2020

Skolans prestationer

Skolan central för framtida framgångar
Nästan alla samhällen i hela världen vet att kunskap ger fördelar som skapar möjlighet att överleva och som gör att man kan vara konkurrenskraftig. Ett samhälle som tappar sin förmåga att brett utbilda sina invånare framgångsrikt kommer långsiktigt att tappa konkurrenskraft steg efter steg. Det är inte "fake news" det är fakta. I dagens snabba utvecklingstakt krävs också mer än förr ett livslångt lärande där vi alla ständigt måste ompröva det tidigare inlärda för att ta till oss nya tekniker och nya metoder som bättre gör oss konkurrenskraftiga. 

Nu har Lärarförbundet återigen släppt sin ranking av kommunerna kopplat till skolverksamheter och dess resultat. Det är beklämmande att Region Uppsala presterar så extremt dåligt. I Lärarförbundets rankingrapport går att läsa "Snittplaceringen för kommunerna i Uppsala är 257 (av 290). Jämfört med resten av landet står länet med andra ord inför utmaningar." Hur är det möjligt att en region som har bland de bästa förutsättningarna i Sverige presterar så dåligt? 

En kommun som vill sina barns bästa och som vill kämpa för att just den delen av världens ska vara långsiktigt framgångsrik måste förstå hur viktig skolans roll i samhället är. En kommun som vill sina barns och alla sina invånares bästa måste inse att om man inte lyckas prestera ett bra generellt bildningsresultat måste man fokusera och kraftsamla på förändrat ledarskap som vänder utvecklingen till det bättre. Självklart kan ett samhälle klara av detta. När en glesbygdskommun som Övertorneå klarar av att rankas som bästa skolkommun i Sverige säger det oss mycket. Att en kommun som ligger så fördelaktigt till som Tierp rankas som den sämsta i landet, 290 av 290 kommuner, signalerar det också oss tydliga budskap. Att lärdomsstaden Uppsala fortsätter att vara så dålig som 216 av 290 kommuner är ett enormt underbetyg till de partier som främst ansvarat för kommunens utbildningsverksamhet de senaste åren. Precis som jag ofta lyfter fram handlar det om ledarskapets förmåga eller oförmåga. Även om vi rensar bort de särskilda utmaningarna med invandrare med bristande svenskkunskaper ska en kommun som Uppsala prestera mycket bättre.  För Utvecklingspartiet demokraterna är skolfrågorna centrala. Misslyckas vi med Skolans förmåga att matcha våra barn framgångsrikt påverkar det vårt näringsliv och övriga samhället mycket negativt. 
UNTs ledare skriver några rader om det stora misslyckandet i region Uppsalas skolor. De borde fylla hela tidningen varje dag med skolbetraktelser tills denna bedrövliga utveckling är bruten. Ingen annan verksamhet påverkar våra samhällens framtid så mycket som skolans. Med tanke på alla miljarder vi satsar på denna viktiga verksamhet måste den prestera mycket bättre bildningsresultat än nu. 

”Lärarförbundets årliga skolrankning är ingen rolig läsning för länets kommuner. Platserna 216, 235, 239, 263, 264, 267, 285 och 290 (Tierp, sämst i landet) imponerar inte. Hur är det egentligen ställt med lärdomsstaden Uppsala? Visserligen bäst i länet (216), men bakom över två tredjedelar av landets kommuner.”

”Det är uppenbart att Uppsala kommun, oavsett politisk majoritet, inte har gjort tillräckligt för att satsa på skolan, trots ständiga löften om det motsatta. Här förtjänar faktiskt skolrankningens resurskategori att lyftas fram. Att Uppsala där hamnar på plats 246 av 290 möjliga handlar inte om smarta effektiviseringar, utan alldeles uppenbart om uteblivna prioriteringar.”

”Mittenstyret vill att ”skolorna ska präglas av studiero, trygghet och fokus på höjda kunskapsresultat”. Det går förstås att säga, både i Uppsala och länets andra kommuner. Men då krävs både rejält med resurser och tydlig styrning. Om det är något Lärarförbundets granskning visar, är det att bara fina ord inte räcker långt.”

lördag 14 november 2020

Chockterapi

Chocker för att uppnå strategiska mål

En reflektion jag gjort de senaste månaderna är hur medialogiken snabbt kan beskriva ett dåligt läge som något positivt. Allt fler svenskar följer aktiemarknaderna. Många har insett att även de som inte själva aktivt sparar i aktier har stora delar av sina pensionsförhoppningar i aktieplaceringar. På börsen går det upp och det går ner. Min gamla arbetsgivare Ericsson är ett lysande exempel på en aktie som gått upp och gått ner kraftigt genom åren. Trots att alla Europeiska ekonomier går mycket sämre än på länge matas vi nu med rubriker som "högsta tillväxten någonsin" och så vidare. Ja..... Från vilka nivåer i förhållande till när det var bottenläge? Och i förhållande till september 2019? 

För många år sedan gav min morfar mig en "tegelstensbok" som heter "The Shock Doctrine" skriven av Naomi Klein. Nedan finns en länk till en sevärd film, typ dokumentär, med samma titel. Jag kämpade mig igenom boken och tyckte den var både intressant, skrämmande men också ibland vilseledande. Filmen är mycket lättare att ta till sig och lyfter nya chockexempel. Det är viktigt att ta Kleins berättelse på allvar, inte minst när man i västvärlden alltid är snabba att peka finger mot icke västerländska makter som onda och farliga. Under demokratiskt flagg görs inte bara goda gärningar. 

Coronapandemin bjuder onekligen på ordentliga chocker i våra ekonomier samtidigt som börserna slår rekord. Jag tror fortsatt att marknadsekonomi är den minst dåliga samhällsmodellen för att skapa ett generellt högt välstånd. Vi måste dock inse att det pågår en farlig ekonomisk utveckling för väldigt många enskilda människor. Och glöm aldrig citatet "Den som är satt i skuld är aldrig fri.".

https://www.youtube.com/watch?v=aL3XGZ5rreE

https://sv.wikipedia.org/wiki/Chockdoktrinen

I vart fall västvärlden behöver en ny dominant ekonomisk modell. Vi behöver en chockterapi och gå ifrån dagens modell till en som inte fortsätter att göra invånarna allt mer skuldsatta och ett fåtal allt extremt rikare. Den konsumtions och skuldsättningsekonomi vi idag har är ohållbar. Idéen om att "marknaden" alltid kan lösa destruktiva obalanser i våra ekonomier är lika naivt som att tro att kommunism erbjuder folket ett välmående samhälle. Det krävs nya idéer om vilket system vi vill ha. Idéer och modeller som väldigt många tycker är rimligt hållbara och rättvisa. En skulddrogad ekonomi som den nuvarande kommer bara kräva mer och mer skuldsättning, precis som en drogberoende behöver mer och mer för att "må bra". Till sist slutar det för de flesta med en överdos. Det enorma skuldberg som byggs upp i familjer, kommuner , stater och på till exempel EU nivå gör invånarna allt mindre fria. Milton Friedmans läror måste skrotas och ersättas med starkare rättviseperspektiv i ett samhällsbygge. Det är alltid farligt att utmana de som har makten. Genom människans historia vågar ändå enskilda människor ständigt göra det. När orättvisorna blir för uppenbara för tillräckligt många formerar sig människor och skapar ett mer rättvist system. Det kommer att ske även i Sverige, EU och USA. Frågan är bara hur lång tid det tar. Och frågan är vad som händer när de som lånat ut alla pengar börjar växla upp sina krav på återbetalningar. Återbetalningar i en eller annan form....

Jag blir allt mer övertygad om att världen behöver en ny modern och tidsenlig ideologi. Gamla idéer som vägleder våra samhällsbyggen håller inte längre. Västvärlden behöver en ny kraftfull ekonomisk modell. Marxistiska och kommunistiska modeller är döda. Kommunismen är kraftigt försvagad. En annan ism som startar på ett K håller också snabbt på att tappa sin kraft, kapitalismen. Jag tror att allt fler människor i västvärlden kommer att börja ifrågasätta rimligheten i att enskilda människor är rikare och därför mäktigare än demokratiskt styrda länder. De samhällen som just nu ångar på kraftfullast är en ny blandning av marknadsekonomi med enpartistater. Vi som gillar även politisk konkurrens behöver öka tempot med att få fram en modernare modell för hur flerpartistater kan utvecklas kraftfullare. Det finns massor av ideologier. Det kommer ständigt nya idéer. Varje ny modell/ideologi som får kraftigt stöd rubbar nuläget. Bifogat finner du åtta exempel.

https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/politiska-ideologier

Vissa politiska krafter i Sverige fortsätter att driva en berättelse om att privata alternativ alltid är bättre än offentligt drivna verksamheter. Det är självklart inte en självklarhet. Det beror på vilka alternativen är och om det går att säkerställa ordentlig konkurrens. Titta gärna på ovan film om "The shock doctrine" om du vågar försöka få olika perspektiv på vad som händer i vår värld. Och vågar förstå att de som alltid beskrivs som goda ibland absolut inte är i de godas tjänst. Anfallet mot Irak och dess konsekvenser för landets folk och alla flyktingvågor till Europa, inklusive Sverige, är ett intressant exempel på hur falska berättelser skapas för att rättfärdiga agendor som vissa önskar sig. Vad jag minns var både Donald Rumsfeld och Dick Cheney stora ägare i Blackwater som tjänade massiva pengar i Irak. Och väldigt mycket talar för att USA och Storbritanniens olagliga krig mot Irak skapade IS. IS som sedan ställde till ännu mer lidande för människorna i regionen och runt om i världen. 
https://www.theatlantic.com/ideas/archive/2018/11/isis-origins-anbari-zarqawi/577030/

En tidigare ambassadör, Michael Sahlin, skrev för några år sedan en i sammanhanget läsvärd artikel i SvD. Jag citerar lite från den och bifogar länken.

"Som framgick inte minst av debatten i det brittiska parlamentet härom dagen utgör erfarenheterna av det orättfärdiga Irak-kriget fortsatt en allvarlig störning. ”Aldrig mer” har varit mottot för minnena av Rwanda-folkmordet och andra liknande katastrofer. ”Aldrig mer” tycks, begripligt nog, vara mottot också vid utvärderingar av Irak-interventionen – även om ansvariga i USA och Storbritannien aldrig ställts till ansvar för denna katastrof. Aldrig mer vill man tolerera, eller låta sig dras in i, ett krig som motiverats på felaktiga underrättelsegrunder, som förorsakat stora förluster och oändligt mänskligt lidande och vars resultat är minst sagt tveksamt jämfört med de uttalade målen om demokrati och stabilitet. Alltså ett tämligen klassiskt exempel på ett ”orättfärdigt krig”, i kontrast mot det rättfärdiga krig som i den kristna traditionen definieras i termer av legitimitet, proportionalitet, självförsvar, med mera, och att resultatet av krigsinsatsen i varje fall inte får förorsaka ett värre ont än det onda man vill/måste motverka genom kriget." 

https://www.svd.se/risk-for-ytterligare-ett-orattfardigt-krig

Vi behöver en ny modern marknadsliberal ideologi som säkrar bättre rättvisa än den nuvarande. Och som inte bygger upp skuldberg som riskerar att bli ”bomber” värre än militära bomber. Framtiden är fylld av förändringar jämfört med nu. Och varje större beslut, och handlingar, påverkar framtiden mycket. För 500 år sedan avrättades stora delar av Sveriges överhet i Stockholms blodbad. Det blodbadet blev en chockterapi för dåtidens Sverige. Hade inte det hänt hade sannolikt aldrig Gustav Vasa funnits. Då hade kanske aldrig Oxenstierna cirka 100 år senare fått skapa den modell för svensk statsförvaltning som länge präglat svenskt statsskick. Det går att lära mycket av vår historia. Bland annat hur tydligt det är att vinnarna skriver historien. Dags att kämpa hårdare för en klokare ekonomisk modell inom ramarna för en modern och mer rättvis ideologi. Tyvärr är det oundvikligt att lämna dagens sjuka skuldekonomi utan att det gör ont i övergången till det nya och långsiktigt mycket bättre. Jämförelsen med en narkoman, eller alkoholist, som avgiftas kan användas. Det går att bli av med ett drogberoende. Det är inte lätt. Det blir för de allra flesta bättre om det lyckas.


fredag 13 november 2020

Relevans inom politiken

Mitten svagt i polariserade tider

Inom näringslivet är det viktigt att inte bli "stuck in the middle". Det innebär att man är i ett läge där man inte klarar av att nå några kunder för att man helt enkelt är för "mellanmjölkig". Det var managementgurun M. Porter som hittade på uttrycket. Otydlighet, eller att ett varumärke kopplas till dålig kvalitet, skapar ingen kundmagnet. 

"A firm is said to be stuck in the middle if it does not offer features that are unique enough to convince customers to buy its offerings, and its prices are too high to compete effectively based on price."

https://opentextbc.ca/strategicmanagement/chapter/stuck-in-the-middle/

Politiken kan lära mycket av Porter. I synnerhet i polariseringens tider. I polariserade tider är det svårt att försöka vara balanserad. I polariserade tider är det kostsamt att välja fel sida. Många som tidigare röstar på L kan inte alls tänka sig en koppling åt vänster. Och varför ska väljarna lita på att inte tidigare svek upprepas? När MP tydligt blivit ett vänsterinriktat parti kan vänstervurmare lika bra rösta på V som självständigt driver sin politik i polariseringens tidevarv. Och Centerpartiet tycks bland sina nya väljare ha stöd för att stötta ett Socialdemokratiskt styre av landet eftersom man inte tappar i opinionen. Eller så är det bara så att det inte finns något annat alternativ för dem som inte är vänsterorienterad och som inte gillar M, KD eller SD.

Det är onekligen intressant att MP, L och C tillsammans enbart får 15,2 procent av rösterna. Eftersom dessa partier är så svaga hjälper inte kanibalisering mellan dem särskilt mycket. Trots Cs alla kampanjpengar och Lööfs goda förmåga att ta mediautrymme får de enbart 8,6 procent i den senaste Novosmätningen. Liberalerna och Miljöpartiet skulle om opinionsläget håller i sig åka ur riksdagen vid ett val. Kortsiktigt borde detta opinionsresultat vara mumma för Löfven då L och MP knappast i nuläget kan tänkas önska sig ett extraval. Varför går det så dåligt för dessa partier? Det enkla svaret är att de inte företräder politik som löser de problem som de allra flesta invånare upplever. De upplevs helt enkelt inte tillräckligt relevanta. Då har man inte heller något starkt berättigande. Att Liberalerna i riksdagen och i Uppsala dessutom valde att jobba ihop med vänstern har självklart gjort att de tappat massor av förtroende bland väljare som absolut inte vill se vänsterinriktad politik. Att hamna i mitten kan aldrig sluta bra enligt M. Porters strategiska skola. Centerpartiet kanske ska prova en tydligt nyliberal linje igen och se om det fungerar bättre?... Att alla partipengar samt mycket svaga MP och L ändå inte ger C ett mycket bättre resultat talar sitt tydliga språk.  

https://novus.se/valjarbarometer-arkiv/novus-svt-november-mp-tappar-signifikant-m-och-v-okar/

Det måste vara jobbiga tider för riksdagspartierna som mätning efter mätning ligger under spärren. Deras partier är helt enkelt inte attraktiva. Det innebär att många av deras partister förlorar sina uppdrag och relaterade arvoden. De kan ju alltid försöka få ett lobbyarbete på en PR-firma. Tänk dig en ledande miljöpartist som är tillsammans med en ledande liberal, det måste vara en riktigt deppig tillvaro. Det finns dock hopp för Sverige. Ohållbart och svekfullt agerande ska straffas. Vi invånare har chansen att göra skillnad genom våra röster. Jag hoppas valen 2022 leder till att framtiden känns mer hoppfull än nu. 


I Uppsala finns nu ett starkt politiskt alternativ för regionens Uppsalabor som vill att våra lokala samhällen ska utvecklas mycket bättre än nu! Jag tror att vi inom tjugo år kommer att ha många fler starka lokala partier samt en riksdag som består av flera nya partier. Det tycker jag är positivt eftersom det är en del av demokratins kraft, de irrelevanta åker ur och de mer relevanta kommer in. Bli gärna medlem i Utvecklingspartiet demokraterna och bidra till en bättre framtid för oss som lever här nu och för dem som kommer efter oss.

P.S Lika värdefullt som det är att företagare samarbetar för att driva sina gemensamma intressen är det att enskild arbetskraft samarbetar för att göra det samma. Så länge konkurrensmöjligheterna tillåter förbättringar för arbetstagare kan det aldrig vara ett problem. Förhoppningsvis har vi också snart en mer tidsenlig LAS fokuserad på kompetens och kompetensutveckling istället för anställningsår. Jag delar Arvid Åhlunds, Expressens, kritik av det nyliberala ungdomsförbundet inom Centerpartiet. Det är en frihetlig rättighet att vara med i en fackförening. Det ska självklart vara en frihetlig rättighet att inte vara med i ett fackförbund. Jag har personligen aldrig upplevt att facken drivit frågor som inte varit ansvarsfulla för de arbetsgivare som jag företrätt. I praktiken har Åhlund väldigt mycket rätt i det han skriver i artikeln som bifogas nedan. 

torsdag 12 november 2020

Volymfrågor

När det är fullt är det fullt

Tänk att volym alltid har betydelse. I vart fall för dem som klarar av att använda både hjärta och hjärna när de tänker. Sjukvården är inget undantag. Jag är krigsutbildad för sjukvårdsuppgifter. Jag har fått lära mig att göra mycket tuffa prioriteringar. Det är inte lätt men nödvändigt i en värld med begränsningar. Inom politiken pågår ständigt ett spel om begränsade resurser och partier prioriterar ofta olika. De som är i ett politiskt styre tvingas kompromissa för att komma överens och som kan leda till beslut. De som är i opposition kan vara mer eller mindre oseriösa och ge löften till folket om en massa saker som självklart inte är vare sig finansierade eller ens praktiskt möjliga att genomföra. Världen är alltid full av möjligheter men också begränsningar. Vilka volymer som finns med i ekvationerna är alltid av avgörande betydelse. Inte "bara" inom migrationspolitiken.

Coronapandemin sätter bland annat volymfrågan inom vården i centrum. Självklart har vi inte en vårdapparat som är uppbyggd för att hela tiden klara allvarliga kriser med mycket större vårdbehov än under normala omständigheter. Det finns inga politiker, som tänker lite med hjärnan, som skulle förespråka en sådan väg framåt. Det blir både extremt dyrt, ineffektivt och viktiga mänskliga resurser jobbar med fel saker för samhällets bästa. Tyvärr får våra nu levande generationer lära sig effekter av långa krisperioder inom vården. Det är en sak att vi har begränsningar i vårdutrustning och vårdplatser. Vi har också begränsningar i tillräckligt kompetent vårdpersonal. När till exempel respiratorerna inte längre räcker till eller när sjukvårdspersonalen ligger hemma av utmattningsskäl kommer förmågan att hjälpa många att kraftigt reduceras. 

Precis som för oss andra har sjukvårdspersonalen olika trösklar för när kroppen säger STOPP. Tyvärr hör jag allt fler inom vårdens intensivvårdsverksamheter som börjar signalera att hjärna och kropp börjar bli utmattade. Jag undrar vilka prioriteringar ansvariga politiker och chefer nu kommer att göra om allt fler bland nödvändig vårdpersonal bryter ihop av utmattning? Vågar politikerna ge tydliga riktlinjer för prioriteringar om vilka sjuka som ska prioriteras? Knappast. Jag tror inte ens ansvariga operativa chefer vågar fråga om liknande känsliga riktlinjer, självklart underbyggda med förslag från experterna. Det blir vårdpersonalen som måste göra prioriteringarna och det kommer ännu mer att drabba deras välmående. Det är en sak att i normalfall fatta livsavgörande beslut på grund av att patienten inte svarar på behandlingen eller för att det är en människa i livets absoluta slutskede. Det är något helt annat att behöva prioritera ett liv före ett annat bland människor som alla kan leva flera ytterligare år. De svåra valen har jag fått träna på att göra i det militära. Då hade vi tydliga riktlinjer om vilka prioriteringar som gällde. Vilken prioriteringsordning gäller nu? Jag tycker faktiskt att vi invånare har rätt att få veta det i det läge som nu är! Jag tycker att vi invånare måste kräva att få veta vad politikerna tycker! Det är också ett sätt att hjälpa vårdpersonalen att inte själva tvingas bära dessa tunga avgöranden i en fredlig tid. 

"På flera håll i vården hörs nu röster om att vårens pandemivåg sög musten ur delar av personalen. Niklas Olofsson är intensivvårdssjuksköterska på Danderyd sjukhus.

– Det finns en oro i personalgruppen över att vi nu går in i en till tuff period. Vi har många som fortfarande är sjukskrivna och inte har återhämtat sig sen i våras, säger han och fortsätter:

– Jag känner själv att jag fortfarande inte är helt återhämtad än."

https://www.expressen.se/nyheter/vardpersonalen-vi-orkar-inte-andra-vag-/

  • "Ekot har pratat med vårdpersonal på olika platser i landet som beskriver en stor trötthet, och som oroar sig för att inte orka med en situation liknande den i våras."
  • ""Jag bara lipade, jättemycket", säger Annelie Ryberg, undersköterska på intensiven i Borås som nyss kommit tillbaka till arbetet efter att ha varit sjukskriven för utmattning."

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7595685

Redan innan pandemin har vi kunnat ta del av beskrivning efter beskrivning om att stressjukdomarna ökar bland vårdpersonalen. Skälen är säkert många men det är viktigt att ta dessa trender på största allvar. Om de som ska vårda oss om vi blir sjuka själva blir sjuka har vi ett stort problem. Personligen är jag övertygad om att väldigt mycket av problemen inom sjukvården är kopplade till dåligt ledarskap. 

https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2017/februari/har-utvecklat-behandling-for-utmattad-sjukvardspersonal/


Uppdrag gransknings nedan avsnitt ska du titta på om du bryr dig om hur vi svenskar ska få bästa möjliga vård när det behövs. Akutsjukvården i Sverige fungerar fantastiskt så länge kapacitet finns. I övrigt finns stora förbättringsbehov. OCH om du tittar på nedan delar av Uppdrag granskning, SVT, borde du också tycka att regionerna ska avvecklas och sjukvården bli ett nationellt ansvar. Nu, nu och nu! Och du vet att jag länge varit tydlig om krav på munskydd i kontakt med sköra invånare och i trånga situationer. Jag anser att det är ett uselt politiskt ledarskap kopplat till pandemin! Till skillnad från ansvariga ministrar och FHM anser jag att man kan kommunicera ärligt med sina invånare. Om det saknas tillgång på munskydd för en "rekommendation" om munskydd så anser jag att man ändå talar om typ att "munskydd är att föredra men att tillgången för närvarande är för dålig, det jobbar vi med att lösa". Det är pinsamt att ministern skyller på regionerna och regionsföreträdare skyller på regeringen. Specialistsjukvården och smittskyddet måste vara ett riksansvar. 
https://www.svtplay.se/video/28880062/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-sasong-21-spelet-om-munskydden-del-1

Och dumheten att inte svenska ansvariga politiker, och FHM, rekommenderar munskydd inom kollektivtrafiken, när man handlar, när man går innovation ut ifrån en teaterföreställning och i all omsorg av våra äldsta invånare fortsätter. Inte imponerande. Expressens ledare delar den kritik jag länge framfört om att munskydd i vissa situationer ska användas. 

”Allt talar för att Tegnell har lika fel om munskydden som han har haft i många andra bedömningar av smittspridningen.”

https://www.expressen.se/ledare/slapp-motstandet-mot-munskydden-tegnell/